Norge vill få bukt med ungdomsbrottsligheten

Den norska regeringen har infört nya och hårdare straffåtgärder för ungdomar som begår brott. Ändringarna, som trädde i kraft vid månadsskiftet, sägs syfta till att förbättra straffsystemet för unga brottslingar genom att erbjuda vad som beskrivs som snabbare och mer konsekventa åtgärder från samhället.

Målsättningen med förändringarna är att minska antalet återfall och förbättra ungdomars chanser att återanpassas till samhället.

Det nya regelverket innebär en rad förändringar kring hur ungdomsbrott hanteras, bland annat vad gäller ungdomsstraff och ungdomsuppföljning där domstolarna får större flexibilitet att kombinera ungdomsstraff med upp till sex månaders ovillkorligt fängelsestraff i allvarliga fall, samt att använda elektronisk övervakning (fotboja) vid behov.

Vidare tas kravet på samtycke från den unge brottslingen och dennes vårdnadshavare till en ungdomspåföljd att tas bort. I stället införs ett krav på att domstolen ska anse att ungdomsstraff är en lämplig påföljd.

”Kravet på samtycke under verkställigheten av påföljden tas bort för både ungdomsstraff och ungdomsövervakning. Detta gäller inte för åtgärder som till sin natur kräver den unges samtycke, såsom behandling eller arbete. Det föreslås också att det lagstiftas om den unges rätt till delaktighet och att det införs en rätt att överklaga”, skriver man vidare.

“Ska inte vara frivilligt”

Lokala rättsinstanser får också större möjligheter att inrätta ett ”snabbspår” för att säkerställa att ungdomar som begår brott kan ställas inför rätta så snabbt som möjligt, där förhoppningen är att man ska minska risken för att de återfaller i brott under lång tid.

Regeringen hoppas att dessa åtgärder ska leda till en effektivare hantering av ungdomsbrott medan man erbjuder möjligheter för rehabilitering och återgång till samhället. Samtidigt förtydligas regler för informeringsplikt mellan olika myndigheter för att säkerställa en bättre samordning vid straffgenomförandet.

– Vi måste vara tydliga med att brott får konsekvenser. Ungdomspåföljder ska inte vara frivilliga och polisen ska kunna plocka in ungdomar som inte följer upp sin ungdomspåföljd, säger justitie- och beredskapsminister Emilie Enger Mehl (Sp).

– Om en ung person som avtjänar en ungdomsdom inte uppfyller kraven, till exempel tar droger och vistas på otillåtna platser, kan domstolen besluta att den unga personen ska fortsätta avtjäna straffet med fotboja, fortsätter hon.