Annons:

Fler finska barn upplever matbrist och ekonomisk stress

Uppdaterad november 1, 2023, Publicerad november 1, 2023 – av Sofie Persson
90 procent av barnen i fattiga familjer upplever att hushållet i stort hade svårt att klara av utgifterna.

Allt fler finska barn från låginkomstfamiljer upplever brist på mat i hemmet, visar en ny rapport från Rädda Barnen. Samtidigt upplever 80 procent av fattiga barn en ekonomisk stress.

Rapporten, "Barnets röst 2023", gjordes under våren 2023 där 1725 unga från hela Finland svarade på en enkät som skickades ut genom Rädda Barnen. Majoriteten av de som svarade var flickor och de flesta i åldern 13-15 år, men även yngre barn svarade. 14 procent av barnen ansåg att man tillhörde en familj med låg inkomst.

I rapporten kunde man se att 14 procent barn i låginkomsttagarfamiljer upplever att man inte har tillräckligt med mat i hemmet. Den siffran låg på nio procent när rapporten gjordes förra året. Bland alla barn som svarade upplevde två procent att man inte hade tillräckligt med mat hemma, en siffra som legat stadigt sedan förra året.

I fjol kunde vi inte utgående från enkäten tala om signifikant brist på mat i familjerna, men i år är antalet barn som vittnar om matbrist uppseendeväckande. Det väcker oro för hur stor kris det är på gång i låginkomsttagarfamiljernas vardag i Finland just nu, säger barnfattigdomsexpert Johanna Vinberg från Rädda Barnen, till finska statskanalen Yle.

Annons:

Föräldrar äter mindre

Rapporten belyser även att vissa familjer är beroende av livsmedelshjälp, och att en del föräldrar minskar sitt egna matintag för sina barns skull. Detta resulterar i strama matbudgetar som kompromissar med måltidens variation och kvalitet. Utöver matbesparingar görs nedskärningar också på nödvändigheter som vinterkläder, hygienprodukter och till och med värme och vatten.

90 procent av barnen i fattiga familjer upplever att hushållet i stort hade svårt att klara av utgifterna. Vidare uppgav 30 procent av barnen att de varit tvungna att ge upp en betald hobby eftersom familjen inte längre har råd. Ytterligare en fjärdedel uppger att de inte kan delta i sociala aktiviteter med sina vänner på grund av ekonomin.

"Barn känner sig ojämlika med sina vänner eftersom de inte kan delta i samma saker och familjens ekonomiska problem kan orsaka skam", står i rapporten.

Barn blir ekonomiskt stressade

Barn från låginkomstfamiljer upplever också mer negativa känslor jämfört med andra respondenter där man också är mer benägna att se sina föräldrars stress. 64 procent barn i familjer med låga inkomster upplever sin psykiska hälsa som dålig, jämfört med 39 procent i de andra inkomstgrupperna. 80 procent fattiga barn uppger att de lider av stress på grund av ekonomin.

"Det är dags att lyssna på barnen och göra förändringar i samhället som stöder familjer och barn".

Tidigare i år släppte även finska Institutet för hälsa och välfärd (THL) en rapport som visade att ungefär en femtedel av finländarna inte har råd med basbehov som mat och hälsovård. Rapporten visade att den ekonomiska utsattheten i landet var mest utbredd i åldersgruppen 20 till 39 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Efter Pisa-raset: ministern kallar till ”Danmarks största föräldramöte”

Danmark

Publicerad september 9, 2026 – av Jan Sundstedt
Magnus Heunicke i kostym och röd slips intervjuas utanför Christiansborg.
Danmarks undervisningsminister Magnus Heunicke.

Danmarks undervisningsminister Magnus Heunicke kallar alla föräldrar till skolbarn till vad han själv döpt till "Danmarks största föräldramöte". Mötet hålls två dagar efter att danska 15-åringar noterat sitt sämsta Pisaresultat sedan mätningarna inleddes år 2000.

Inbjudan gick ut redan på tisdagen, samma dag som den nya Pisaundersökningen offentliggjordes och visade att danska elevers resultat i läsning, matematik och naturvetenskap fallit markant. Nedgången omfattar alla nivåer; även de starkaste eleverna tappar.

Undervisningsministeriet skriver i ett pressmeddelande att mötet hålls torsdagen den 10 september klockan 19.30–20.45 på Engskolen i Herlevs kommun.

De nya Pisaresultaten ska vi ta på största allvar. Därför bjuder jag in alla föräldrar till skolbarn till föräldramötet, säger Heunicke i pressmeddelandet.

Han fortsätter:

Det är viktigt att vi får diskutera utmaningen, och jag hoppas att många föräldrar vill delta och dela sina tankar och perspektiv. Grundskolan är vår gemensamma skola. Och vi ska lyfta den tillsammans.

Även i Sverige är resultaten de lägsta som uppmätts: 34 procent av 15-åringarna i den svenska grundskolan når inte grundläggande nivå i matematik och 31 procent missar den i läsförståelse.

Föräldramötet är inte regeringens enda utspel den här veckan. Samma torsdag håller regeringstoppen med statsminister Mette Frederiksen (S) i spetsen ett eget pressmöte om Pisaresultaten.

De nya Pisaresultaten är djupt oroande, sade Frederiksen i kallelsen och pekade på behovet av att stärka skolan, lärarens auktoritet och lugnet i klassrummet.

Redan på tisdagseftermiddagen samlade Heunicke skolans aktörer till krismöte i Undervisningsministeriet. Ministern uppger att han vill lyssna på föräldrarnas perspektiv på möjliga lösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bokformad installation i den stora hallen på Lettlands nationalbibliotek i Riga
Lettlands importförbud gäller trycksaker med ursprung i Ryssland eller Vitryssland, oavsett innehåll. Bilden visar Nationalbiblioteket i Riga.

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmarks 15-årsgräns skärps – föräldradispensen stryks

Digitaliseringen

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Danmark går vidare med en 15-årsgräns för sociala medier och slopar möjligheten till föräldradispens.

Danmarks regering tar nästa steg mot en 15-årsgräns för sociala medier och skickar ett lagutkast på remiss. Samtidigt stryks möjligheten för föräldrar att ge yngre tonåringar tillträde.

Den dåvarande danska regeringen ville i oktober förra året stoppa barn under 15 år från att skapa konton på sociala medier. Det tidigare förslaget tillät föräldrar att ge tillstånd från 13 års ålder.

På måndagen skickar regeringen ut lagutkastet på remiss, rapporterar danska tidningen Politiken.

Föräldradispensen för 13- och 14-åringar fanns med i SVM-regeringens tidigare överenskommelse från november 2025, men har tagits bort ur det nya utkastet. Med den utformningen ska föräldrarnas godkännande inte längre kunna ge barnen tillgång före 15-årsdagen.

En åldersgräns sätter förstås stopp för en del av användningen, men ska egentligen också bidra till en normförändring, så att barn och ungas debut på sociala medier skjuts upp, säger Danmarks digitaliseringsminister, Christina Egelund, till Politiken.

Det formella lagförslaget planeras att läggas fram i Folketinget i början av 2027, med sikte på ikraftträdande den 1 juli samma år. Någon lag är alltså ännu inte beslutad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark: Tre av tio våldtäktsdömda hade utländsk bakgrund

Danmark

Publicerad september 2, 2026 – av Redaktionen
Montage med Danmarks flagga och en manssilhuett bakom galler
Montaget illustrerar dansk statistik över personer som dömdes för våldtäkt under 2025.

Av de 124 personer som dömdes för våldtäkt i Danmark under 2025 var 37 invandrare eller efterkommande till invandrare från icke-västliga länder. Det motsvarar 30 procent av de dömda.

Statistiken redovisas i en sammanställning från det danska justitiedepartementet, rapporterar B.T. Underlaget har inte offentliggjorts.

Av de dömda var 22 invandrare från icke-västliga länder och 15 efterkommande till sådana invandrare. Tillsammans utgör grupperna omkring elva procent av Danmarks befolkning.

Pekar på flera förklaringar

Lars Højgaard Andersen, forskningsprofessor vid Rockwool Fonden, säger att kulturella föreställningar om kvinnor och könsroller kan vara en del av förklaringen.

I de här miljöerna kan det finnas en mer traditionell syn på kön och på hur relationen mellan man och kvinna ska vara, säger han till B.T.

Andersen framhåller samtidigt att kriminalitetsstatistiken också påverkas av sociala och ekonomiska faktorer. Han pekar bland annat på att personer med icke-västlig bakgrund är överrepresenterade i socialt utsatta miljöer och kriminella gäng.

Bland dem som dömdes för mord eller mordförsök under 2025 hade 44 procent icke-västlig invandrarbakgrund, enligt sammanställningen. För grovt våld var motsvarande andel 30 procent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.