Annons:

Norge pausar blodgivningsreform för homosexuella män

Uppdaterad februari 20, 2024, Publicerad februari 19, 2024 – av Sofie Persson
Blodbankernas föreståndare menar att den som tar emot blod inte får utsättas för onödiga risker.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I Norge skulle homosexuella män få börja ge blod på samma villkor som övriga i år, men nu meddelar hälsomyndigheter att man behöver undersöka frågan ytterligare.

Samtidigt är överläkare vid landets blodbanker kritiska till att att lätta på kraven och menar att "beslutet fattades på politisk grund" samt "strider mot blodbankernas väletablerade försiktighetsprincip".

Under 2017 fick män som har sexuellt umgänge med män för första gången donera blod i Norge, dock under strikta villkor som innebar att man inte fick ha sex på minst ett år. Förra sommaren meddelade däremot hälsomyndigheterna att man beslutat införa liknande villkor för homosexuella män som sedan tidigare gäller för övriga grupper.

Idag gäller karantän i sex månader för alla som haft en ny sexpartner, något man beslutade även skulle gälla för homosexuella män och där norska hälsovårdsmyndigheten bedömde att risken inte var högre för homosexuella som lever i en monogram relation än för övriga. Tanken var att de nya reglerna kring bloddonationer skulle börja gälla vid årsskiftet, men nu meddelar norska hälsodirektoratet och ministeriet för hälsa och omsorg att man kommer att skjuta upp förändringen på obestämd tid.

Annons:

Vi trodde kanske att arbetet skulle bli lättare än vad det visade sig vara, säger hälsodirektören Bjørn Guldvog till norska statskanalen NRK. Vi borde ha förankrat detta bättre med de specialiserade miljöerna.

"Politiskt beslut"

Lise Sofie Nissen-Meyer, överläkare vid blodbanken i Oslo, har tillsammans med tre kollegor fått i uppdrag av transfusionstjänstens kvalitetsråd att göra en professionell bedömning av möjligheten att tillåta homosexuella att donera blod. De rekommenderar att man väntar med att införa de nya reglerna tills man sett hur data från andra länder ser ut. Samtidigt uttrycker Nissen-Meyer att ansvariga inte lyssnade på deras synpunkter innan beslut fattades förra sommaren.

"Beslutet fattades på politisk grund", skriver hon i ett mejl till statskanalen.

Nissen-Meyer förklarar att de som väljs ut för att ge blod i Norge väljs eftersom de är särskilt friska och även har låg risk för infektion i blodet. Patienter bör inte utsättas för onödig risk att det skapas en ny grupp potentiella blodgivare.

"Detta strider mot blodbankernas väletablerade försiktighetsprincip", menar hon.

Behöver minimera riskerna

Även Einar Kristoffersen vid Haukeland sjukhus i Bergen pekar på att grunden handlar om att minimera riskerna för de som ska ta emot blod.

Vårt mål är inte att utesluta grupper. Vårt mål är att minimera risken för dem som skall ta emot blod och göra det så säkert som möjligt för blodgivarna, säger han och menar att man behöver få de rätta verktygen så att man kan säkerställa säkerheten hos patienten.

Organisationen FRI, en medlemsorganisation för homosexuella, lesbiska, bisexuella och transpersoner i Norge, förstår problematiken men menar dock att homosexuella män är en grupp som länge väntat med att få donera blod.

Vi skulle ha velat att processen hade kommit längre, säger Hilde Arntsen, chef för organisationen.

I Sverige vill man också ändra reglerna kring blodgivning för homosexuella män, något som regeringen ska redovisa kring i höst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Dansk festival backar från köttförbud

Publicerad Igår 11:48 – av Redaktionen

Beslutet 2022 att endast servera växtbaserad mat på den danska festivalen Northside var ett "stort misstag", erkänner arrangörerna nu. Upp till en tredjedel av potentiella besökare har valt bort festivalen på grund av köttförbudet.

När festivalen gick över till helt växtbaserad matsortiment utlöste det en omfattande samhällsdebatt i Danmark. Festivalens egna analyser visar nu att upp till en av tre potentiella festivalbesökare aktivt valt att inte delta just på grund av avsaknaden av kött och fisk.

Vi har valt att lyssna på våra gäster och beklagar att vi inte involverade dem från början. Därför kommer kött och fisk att finnas tillbaka på menyn från och med nästa år, säger festivaldirektör Brian Nielsen till danska statskanalen DR.

När festivaldirektören får frågan om beslutet innebär att man prioriterar biljettförsäljning före klimathänsyn är svaret pragmatiskt. Han håller fast vid att ett fortsatt köttförbud skulle vara bättre ur klimatsynpunkt, men betonar att festivalen måste kunna överleva ekonomiskt.

Annons:

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländarna äter mer ägg än någonsin

Publicerad Igår 07:21 – av Redaktionen

Äggkonsumtionen i Finland har ökat stadigt under de senaste två decennierna. Experter pekar på proteinjakt och minskad oro för kolesterol som förklaringar.

Både äggkonsumtion och äggproduktion har ökat markant i Finland under de senaste tjugo åren. Förra året producerades nästan 80 miljoner kilo ägg i landet, jämfört med 58 miljoner kilo år 2004, visar statistik från Naturresursinstitutet Luke.

Den genomsnittlige finländaren konsumerar numera tolv kilo ägg årligen, vilket innebär att man äter ungefär fyra ägg i veckan.

Tidigare varningar för ägg på grund av kolesterolrisker har tonats ner med åren. Mikael Fogelholm, professor i näringslära vid Helsingfors universitet, menar att de allra flesta kan äta fyra ägg i veckan utan problem.

Annons:

Cirka tre procent av befolkningen bär på en genetisk variant som gör dem extra känsliga för mat som kan höja kolesterolet. Ytterligare 27 procent löper något större risk att få för högt kolesterol, men även de klarar av fyra ägg i veckan enligt Fogelholm.

För resten av finländarna är det troligen helt okej att äta ett ägg per dag. Därför är jag inte bekymrad över att konsumtionen ökar, säger han till finska statskanalen Yle.

Förutom den minskade rädslan för kolesterolet är Fogelholms teori att den ökade äggkonsumtionen är ett resultat av att många strävar efter att få i sig så mycket protein som möjligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland inför jobbkrav för medborgarskap

Publicerad november 5, 2025 – av Redaktionen

Från december kan den som enbart lever på arbetslöshetsförmån eller utkomststöd inte längre få bli finländsk medborgare. Under en tvåårsperiod får man maximalt ta emot understöd i tre månader.

Andra fasen av Finlands reform av medborgarskapslagen träder nu i kraft under december. Förändringen innebär att medborgarskap inte längre kan beviljas åt personer som enbart försörjer sig på arbetslöshetsförmåner eller utkomststöd, det vill säga ekonomiskt bistånd, från Folkpensionsanstalten.

Lyckad integration, arbete och respekt för det finländska samhällets regler är villkor som ska uppfyllas för att man ska beviljas medborgarskap, säger inrikesminister Mari Rantanen i ett pressmeddelande.

Utöver försörjningskravet innebär förändringarna att den som inte aktivt bidrar till utredningen av sin identitet inte kan beviljas medborgarskap. Även villkoren för förlust av medborgarskap har skärpts.

Annons:

I praktiken måste alltså de sökande kunna klara sig ekonomiskt utan understöd i två år för att kunna inleda ansökningsprocessen.

Drivit på frågan starkt

I regeringsförhandlingarna var många partier enade om att skärpningen behövdes och en majoritet av den sittande regeringen har drivit på frågan starkt. Svenska folkpartiet försökte dock få ner det på en "rimlig nivå".

Det här var politiskt en fråga som majoriteten av regeringen väldigt starkt drev på och där SFP försökte så gott det bara gick att få det till en rimlig nivå på något sätt. Men vi var ganska ensamma om den synen, säger riksdagsledamot Sandra Bergqvist till finska statskanalen Yle.

Skärpningen gäller endast personer i arbetsför ålder. Kravet på tryggad försörjning gäller inte sökande under 18 år eller personer över 65 år.

För barn kan lagen ändå orsaka problem indirekt, eftersom barn oftast söker medborgarskap tillsammans med sin vårdnadshavare. Om vårdnadshavaren inte uppfyller försörjningskravet kan även barnets ansökan avslås.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finsk region förlorar miljonbelopp i intäkter efter gränsstängning mot Ryssland

Det nya kalla kriget

Publicerad november 5, 2025 – av Jan Sundstedt
Gränsövergången mellan Ryssland (Svetogorsk) och Finland (Imatra)

Den finska regionen Sydkarelen har drabbats hårt ekonomiskt sedan Finland stängde sin gräns mot Ryssland i slutet av 2023. Turismintäkterna har minskat med omkring en miljon euro per dag och hotell, restauranger och butiker står tomma.

Sydkarelen ligger närmare Sankt Petersburg än Helsingfors och har under decennier haft omfattande ekonomiska förbindelser med Ryssland.

Regionens ekonomi har byggt på gränsöverskridande turism, shopping, timmerhandel och lokala jobb inom skogsindustrin.

Finlands beslut att stänga den 1 430 kilometer långa landgränsen mot Ryssland motiverades med att Moskva anklagades för att medvetet ha skapat en ökad migrantström från Afrika och Mellanöstern till Finland. Moskva har i sin tur avfärdat anklagelserna som "helt grundlösa".

Annons:

Drabbar lokala företag

Hotell, restauranger och butiker i regionen står nu till stor del tomma, rapporterar Bloomberg.

Ryska kunder frågade varför vi inte kunde hålla öppet dygnet runt. De köpte kläder i stora mängder – mestadels det senaste modet och bling – men till och med vinterrockar var slutsålda tidigt i augusti, berättar Sari Tukiainen som driver en butik i Imatra.

På grund av den minskade försäljningen planerar Tukiainen att stänga butiken i slutet av året. Arbetslösheten i Imatra har samtidigt stigit till 15 procent, den högsta i Finland, eftersom fabriker och stålverk har minskat personalstyrkan.

Historiskt har Finland haft en komplex relation till Ryssland. Landet var en del av det ryska imperiet i drygt ett sekel, och trots två krig med Sovjetunionen under andra världskriget upprätthölls en vänskaplig relation under det kalla kriget.

Efter att kriget i Ukraina eskalerade 2022 införde Finland tidigt sanktioner mot Moskva. Landet övergav också sin långvariga neutralitet genom att ansluta sig till den amerikanskt ledda militärpakten Nato, ett steg som ytterligare förändrat den ekonomiska och politiska dynamiken i regionen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.