Annons:
Annons:

Norge pausar blodgivningsreform för homosexuella män

Uppdaterad 20 februari 2024, Publicerad 19 februari 2024 – av Sofie Persson
Blodbankernas föreståndare menar att den som tar emot blod inte får utsättas för onödiga risker.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

I Norge skulle homosexuella män få börja ge blod på samma villkor som övriga i år, men nu meddelar hälsomyndigheter att man behöver undersöka frågan ytterligare.

Samtidigt är överläkare vid landets blodbanker kritiska till att att lätta på kraven och menar att "beslutet fattades på politisk grund" samt "strider mot blodbankernas väletablerade försiktighetsprincip".

Under 2017 fick män som har sexuellt umgänge med män för första gången donera blod i Norge, dock under strikta villkor som innebar att man inte fick ha sex på minst ett år. Förra sommaren meddelade däremot hälsomyndigheterna att man beslutat införa liknande villkor för homosexuella män som sedan tidigare gäller för övriga grupper.

Idag gäller karantän i sex månader för alla som haft en ny sexpartner, något man beslutade även skulle gälla för homosexuella män och där norska hälsovårdsmyndigheten bedömde att risken inte var högre för homosexuella som lever i en monogram relation än för övriga. Tanken var att de nya reglerna kring bloddonationer skulle börja gälla vid årsskiftet, men nu meddelar norska hälsodirektoratet och ministeriet för hälsa och omsorg att man kommer att skjuta upp förändringen på obestämd tid.

Annons:

– Vi trodde kanske att arbetet skulle bli lättare än vad det visade sig vara, säger hälsodirektören Bjørn Guldvog till norska statskanalen NRK. Vi borde ha förankrat detta bättre med de specialiserade miljöerna.

"Politiskt beslut"

Lise Sofie Nissen-Meyer, överläkare vid blodbanken i Oslo, har tillsammans med tre kollegor fått i uppdrag av transfusionstjänstens kvalitetsråd att göra en professionell bedömning av möjligheten att tillåta homosexuella att donera blod. De rekommenderar att man väntar med att införa de nya reglerna tills man sett hur data från andra länder ser ut. Samtidigt uttrycker Nissen-Meyer att ansvariga inte lyssnade på deras synpunkter innan beslut fattades förra sommaren.

"Beslutet fattades på politisk grund", skriver hon i ett mejl till statskanalen.

Nissen-Meyer förklarar att de som väljs ut för att ge blod i Norge väljs eftersom de är särskilt friska och även har låg risk för infektion i blodet. Patienter bör inte utsättas för onödig risk att det skapas en ny grupp potentiella blodgivare.

"Detta strider mot blodbankernas väletablerade försiktighetsprincip", menar hon.

Behöver minimera riskerna

Även Einar Kristoffersen vid Haukeland sjukhus i Bergen pekar på att grunden handlar om att minimera riskerna för de som ska ta emot blod.

– Vårt mål är inte att utesluta grupper. Vårt mål är att minimera risken för dem som skall ta emot blod och göra det så säkert som möjligt för blodgivarna, säger han och menar att man behöver få de rätta verktygen så att man kan säkerställa säkerheten hos patienten.

Organisationen FRI, en medlemsorganisation för homosexuella, lesbiska, bisexuella och transpersoner i Norge, förstår problematiken men menar dock att homosexuella män är en grupp som länge väntat med att få donera blod.

– Vi skulle ha velat att processen hade kommit längre, säger Hilde Arntsen, chef för organisationen.

I Sverige vill man också ändra reglerna kring blodgivning för homosexuella män, något som regeringen ska redovisa kring i höst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Majoritet i Finland vill ha mer kärnkraft

Finland

Publicerad Idag 07:04 – av Markus Andersson
Olkiluotos reaktorbyggnader 1 och 2 i Euraåminne i Finland, med röda och vita fasader, höga skorstenar och vatten i förgrunde
Olkiluoto 1 och 2 vid kärnkraftverket i Euraåminne på Finlands västkust.

En klar majoritet av finländarna anser fortfarande att utbyggd kärnkraft är den bästa vägen till mer el, även om stödet har krympt sedan energikrisen.

I en undersökning från Näringslivets delegation, som Yle redovisar, svarar 59 procent att en utbyggnad av kärnkraften vore det bästa sättet att öka elproduktionen. 20 procent är av annan åsikt.

Andelen har minskat med fyra procentenheter sedan våren 2024 och med åtta sedan hösten 2022, då energikrisen var som värst och stödet rekordhögt. Attityden är ändå klart positivare än 2019, innan kriget i Ukraina startade.

Kriget drev upp elpriserna i Europa och fick finländarna att både spara el och kräva mer produktion. Nu har de många datacenter som planeras i Finland väckt ny debatt om hur elen ska räcka, eftersom serverhallarna kräver stora mängder el. Google, som planerar datacenterinvesteringar i Finland 2027–2028, har avtalat med Fortum om el som från 2030 motsvarar upp till hälften av kapaciteten i kärnkraftverket i Lovisa, fram till 2049.

Annons:

Åsikterna går isär mellan könen

Hela 77 procent av männen ser mer kärnkraft som bästa vägen till mer el. Bland kvinnorna är andelen 41 procent.

Även bland kvinnorna är de som håller med fler än de som inte gör det. Av kvinnorna håller 29 procent inte med om att utbyggd kärnkraft är det bästa sättet att öka elproduktionen, medan 31 procent inte tar ställning.

En möjlig förklaring är enligt Näringslivets delegation att kvinnor har fler frågor om säkerheten och om det faktiskt behövs mer kärnkraft.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danska skattemiljoner till granater hamnade hos mjukvarubolag

Kriget i Ukraina

Publicerad 30 oktober 2026 – av Redaktionen
Olivgröna artillerigranater med gula märkningar och metallöglor står tätt tillsammans i en industrimiljö.
Artillerigranater från Rheinmetall, som levererar ammunition till Ukraina. Bilden gäller inte den granskade affären med Datasel.

Danska skattemiljoner som skulle bli granater åt Ukraina har hamnat hos ett italienskt mjukvarubolag. Ukraina har inte fått en enda granat för de danska pengarna, uppger Danwatch.

Danmarks försvarsministerium meddelade den 23 april 2025 en donation av artilleriammunition via Estland värd cirka 317 miljoner danska kronor. Av pengarna gick 71 miljoner till Datasel i La Spezia, skriver Danwatch. Bolaget är registrerat som mjukvaruutvecklare och ägs sedan 2024 av indiska Neco Defence. Enligt Danwatch har varken Datasel eller ägaren tillverkat artillerigranater.

De danska pengarna ingår i sammanhanget kring den större estniska upphandlingen, där Estland betalat cirka 70 miljoner euro i förskott. Beloppen är olika mått och ska inte förväxlas. Estland har tagit Datasel-kontrakten till skiljedom i Strasbourg, och försvarsminister Hanno Pevkur avgick den 3 september på grund av upphandlingen.

Estland hade enligt Danwatch redan betalat 187 miljoner danska kronor i förskott till Datasel i augusti och oktober 2024 utan att få några granater. Ändå gick ännu en förskottsbetalning till bolaget, den här gången med danska pengar.

Annons:

Estlands centrum för försvarsinvesteringar, RKIK, bekräftar för Danwatch att 9,5 miljoner euro i förskott under Datasel-kontrakten är knutna till finansiering från donatorländer. Myndigheten arbetar för att få tillbaka pengarna. De indiska ägarna vägrar enligt Danwatch betala tillbaka.

Kontroll och insyn

Danska försvarsministeriet vill inte kommentera den konkreta affären. Det svarar att Danmark 2025 gjorde ett finansiellt bidrag via Estland och att processen "har följt samma modus som för övriga finansiella donationer". Försvarsminister Jeppe Bruus har inte besvarat Danwatchs frågor, och ministeriet vill inte svara på om det kände till att Estland betalade just Datasel.

Varken ministeriet eller RKIK vill upplysa om var de återstående 246 miljoner danska kronorna av Danmarks bidrag tagit vägen. Estland hänvisar till en sekretessöverenskommelse med det danska ministeriet. RKIK uppger att oanvända medel från donatorländerna ligger kvar på dess konton.

Frederik Waage, professor i förvaltningsrätt vid Syddansk Universitet, kräver en redogörelse från både nuvarande och tidigare försvarsminister, Troels Lund Poulsen.

— 71 miljoner kronor är så stort ett belopp att Rigsrevisionen bör ta ställning till det. Man måste undersöka hur stort problemet egentligen är och om det finns fler liknande fall, säger Frederik Waage till Danwatch.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Googles datacenterbygge i Finland utreds för miljöförstöring

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Kalhygge i Hietasyrjänkangas i Laukaa med kvarstående träd, avverkningsrester och skog längs horisonten under blå himmel.
Kalhygge i Laukaa i Finland, fotograferat i april 2025.

Googles planerade datacenter i finländska Muhos har redan väckt kritik för omfattande skogsavverkningar. Nu utreder polisen misstänkt miljöförstöring på byggplatsen, med fokus på dikningen och vattenhanteringen.

Bakom projektet står Tuike Finland, ett dotterbolag till Google. I början av oktober rapporterades att bolaget avverkat skog inför bygget innan miljökonsekvensbedömningen var klar. Tuike kallade då arbetet "helt lagligt och korrekt" och hänvisade till skogslagen.

Förundersökningen inleddes denna vecka på begäran av Tillstånds- och tillsynsverket (LVV), uppger polisen under torsdagen. Fem utredningsbegäranden om projektet hanteras samlat, och polisen pekar på "oklarheter och brister" i dikningen och vattenhanteringen. Förundersökningen väntas pågå till 2027 och ska avgöra om något brott har begåtts.

Tuike anmälde dikningen den 18 september. Då beskrev bolaget omkring nio kilometer nya diken, och merparten var redan grävda. Anmälan skulle ha lämnats minst 60 dygn innan arbetet började, skriver LVV.

Annons:

Marken kan göra vattnet surt

Byggplatsen ligger i ett område med svartskiffer, en bergart som innehåller svavelföreningar. När jorden grävs upp och möter luft kan den bilda syra, och vattnet som rinner ut blir surare och drar med sig metaller. Bolagets egna mätningar visar redan tecken på försurning.

LVV anser att kalkning och kalkfilterdammar inte räcker och att dikena kräver tillstånd enligt vattenlagen. Senast den 5 november ska bolaget lämna en detaljerad plan för vattenhanteringen, annars kan det tvingas till åtgärder vid vite. Arbetena i Muhos är sedan i oktober avbrutna på myndighetens uppmaning.

Tonen från Google har förändrats. Bolagets Finlandschef Antti Järvinen har i en intervju med Yle bett om ursäkt och hänvisat till bolagets tolkning av skogslagen.

— Det ser ut som att vi inte har agerat på ett lagenligt sätt och vi kommer att åtgärda det här, sade han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nytt varningssystem i Finland ska nå fler direkt

Finland

Publicerad 29 oktober 2026 – av Markus Andersson

Finländarna ska inte längre behöva en app för att nås av ett larm. I november tar landet i bruk FI-Alert, som skickar varningen direkt till mobilen.

I maj flög en vilsekommen ukrainsk drönare in i finskt luftrum. Många fick då ingen drönarvarning i mobilen, och landets varningssystem fick kritik.

Nu meddelar Inrikesministeriet att FI-Alert införs i november. Regeringen beviljade pengar till systemet redan i fjol. Tekniken, cell broadcast, sänder varningar via mobilnätet till 4G- och 5G-telefoner inom ett bestämt område. Även utländska besökare i Finland nås.

Myndigheterna kan använda kanalen vid hot mot liv, hälsa eller betydande egendom. Radio, tv, appen 112 Suomi och vissa webbplatser finns kvar som varningskanaler.

Annons:

— Det är mycket viktigt att befolkningen i fortsättningen kan varnas snabbare, mer riktat och mer heltäckande, säger inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.