Annons:

Antibiotikaanvändningen ökar i Danmark

Uppdaterad november 3, 2023, Publicerad november 3, 2023 – av Sofie Persson
Det ökade användandet tros bero på en kombination av fler äldre och att man genomför fler intensiva behandlingar.

Under det senaste decenniet har användning av antibiotika ökat med 24 procent på danska sjukhus, enligt en ny rapport. Däremot noteras en minskning av antibiotikaförskrivningen hos danska allmänläkare.

Förra året var antibiotikaanvändningen på sjukhus sju procent högre än under 2019, visar den nya Danmap-rapporten från Statens Serum Institut (SSI) och Livsmedelsinstitutet. Användningen av antibiotika på sjukhus fortsätter att öka. Ute Wolff Sönksen, överläkare vid avdelningen för bakterier, parasiter och svampar på SSI, tror att ökningen kan bero på en kombination av fler äldre medborgare och att man genomför fler intensiva behandlingar på sjukhusen.

Det finns fler äldre i vårt samhälle och därmed fler människor som lever längre med kroniska sjukdomar. Det i sig ökar risken för att få en infektion som behöver behandlas, säger hon till statskanalen DR.

Wolff Sönksen belyser också att högre antibiotikaförbrukning främjar utvecklingen av resistenta bakterier, särskilt inom sjukhusmiljöer där dessa bakterier redan finns. Eftersom sjukhuspatienter ofta är mer sårbara blir de också mer mottagliga för sådana infektioner, vilket leder till ytterligare användning av antibiotika. Dessutom påpekar hon att det ökade antalet operationer de senaste tio åren kan ha bidragit till ökad infektionsrisk.

Annons:

"Resistenta bakterier"

Vår hypotes är att det är resistenta bakterier som förs in på sjukhuset med patienterna. Risken för att de sedan sprids på sjukhusen ökar när antibiotika används mycket, när det görs fler operationer och när patienter flyttas runt mycket på sjukhusen, säger överläkaren.

Däremot har antibiotikaanvändningen bland allmänläkare minskat sedan 2013. En tänkbar orsak, enligt Wolff Sönksen, kan vara att dessa patienter ofta inte är lika sjuka, vilket ger läkarna större möjlighet att avvakta och prova alternativa behandlingsmetoder.

För att effektivt minska användningen av antibiotika på danska sjukhus rekommenderar Wolff Sönksen att läkare noggrant överväger patientens behov av specifik antibiotikabehandling. Dessutom bör man regelbundet utvärdera och eventuellt ändra läkemedelsvalet baserat på patientens tillstånd. Fokus bör också ligga på förbättrad hygien och städrutiner inom sjukhusmiljön.

Fakta: Antibiotika

Det är ett läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Ofta använder man penicillin för att beskriva läkemedlet, men det är bara en typ av antibiotika, det finns flera olika typer.

Olika antibiotika påverkar olika typer av bakterier där en del kan påverka många olika, och vissa endast ett fåtal. Exempelvis finns det antibiotika med brett spektrum som även påverkar nyttiga bakterier i kroppen, därför är det bättre att oftare använda sig av antibiotika med ett smalt spektrum, som inte påverkar lika många bakterier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norge kräver att Meta släcker Facebook och Instagram för barn nattetid

Publicerad Igår 13:59 – av Emil Fjellstedt
Hand håller en mobiltelefon med Facebooks och Instagrams appikoner på skärmen.
Norges regering vill att Metas amerikanska tidsgränser och nattblockering för minderåriga även ska införas i Norge.

Norges regering vill att Meta ger norska minderåriga samma skydd som bolaget gått med på i USA: högst två timmars daglig användning av Facebook och Instagram, och stängda appar mellan klockan 00 och 06. Något löfte om att reglerna ska gälla i Norge har Meta inte gett.

Uppgörelsen i USA slöts i slutet av augusti med 47 delstater, District of Columbia och amerikanska territorier. Utöver tidsgränsen och nattstoppet ingår färre notiser, möjlighet till en startsida utan algoritm och en varning efter 15 minuters sammanhängande användning, rapporterar Ritzau. Bolaget förnekar samtidigt att det gjort något fel.

I ett brev den 10 september skriver barn- och familjeminister Lene Vågslid att hon väntar sig effektiva skydd för alla unga användare, även de norska. Statsminister Jonas Gahr Støre säger i regeringens pressmeddelande, som återges av Aftenposten: "Barns trygghet måste komma först."

Kravet vilar tills vidare på förväntningar. Avtalet är amerikanskt, och Meta har inte bekräftat att begränsningarna införs i Norge.

Samtidigt förbereder regeringen en egen åldersgräns för vissa sociala medier, som ska gälla fram till den 1 januari det år användaren fyller 16. Lagförslaget ska läggas fram före årsskiftet, med krav på åldersverifiering som både fungerar och värnar integriteten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Island satsar miljoner på läromedel – lärarbristen kvarstår

Publicerad september 11, 2026 – av Markus Andersson
En elev med ryggsäck på väg till skolan, bredvid en isländsk flagga.
Genrebild av undervisning i ett klassrum. Den isländska grundskolan saknar enligt lärarförbundet omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver; bilden föreställer inte isländsk skola.

Islands regering svarar på de sämsta PISA-resultaten någonsin med 455 miljoner isländska kronor till nya läromedel, mobilfrihet i skolorna och en översyn av läroplanen. Men enligt lärarförbundet rör paketet inte lärarbristen.

PISA 2025 offentliggjordes den 8 september. Resultaten är uppmätta för isländska grundskoleelever. Island ligger på 33:e plats av 38 OECD-länder. Bara 2 procent når toppnivå i läsförståelse, mot 6 procent i OECD.

Samma dag höll barn- och utbildningsminister Inga Sæland presskonferens om regeringens svar.

Vi har nått botten. Det finns egentligen bara en väg, och det är uppåt, säger Inga Sæland.

Magnús Þór Jónsson är ordförande i lärarförbundet Kennarasamband Íslands. Han kallar satsningen en bra början, men vill se ett större belopp.

Det som betyder oerhört mycket för oss är att stärka lärarnas professionsutveckling. Grundskolan saknar i dag omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver, säger Magnús Þór Jónsson.

Han beskriver vad det leder till. När läromedlen samtidigt är svaga får lärare som kanske inte ens har yrkesbehörighet ta hand om grupper och skriva materialet själva.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter Pisa-raset: ministern kallar till ”Danmarks största föräldramöte”

Danmark

Publicerad september 9, 2026 – av Jan Sundstedt
Magnus Heunicke i kostym och röd slips intervjuas utanför Christiansborg.
Danmarks undervisningsminister Magnus Heunicke.

Danmarks undervisningsminister Magnus Heunicke kallar alla föräldrar till skolbarn till vad han själv döpt till "Danmarks största föräldramöte". Mötet hålls två dagar efter att danska 15-åringar noterat sitt sämsta Pisaresultat sedan mätningarna inleddes år 2000.

Inbjudan gick ut redan på tisdagen, samma dag som den nya Pisaundersökningen offentliggjordes och visade att danska elevers resultat i läsning, matematik och naturvetenskap fallit markant. Nedgången omfattar alla nivåer; även de starkaste eleverna tappar.

Undervisningsministeriet skriver i ett pressmeddelande att mötet hålls torsdagen den 10 september klockan 19.30–20.45 på Engskolen i Herlevs kommun.

De nya Pisaresultaten ska vi ta på största allvar. Därför bjuder jag in alla föräldrar till skolbarn till föräldramötet, säger Heunicke i pressmeddelandet.

Han fortsätter:

Det är viktigt att vi får diskutera utmaningen, och jag hoppas att många föräldrar vill delta och dela sina tankar och perspektiv. Grundskolan är vår gemensamma skola. Och vi ska lyfta den tillsammans.

Även i Sverige är resultaten de lägsta som uppmätts: 34 procent av 15-åringarna i den svenska grundskolan når inte grundläggande nivå i matematik och 31 procent missar den i läsförståelse.

Föräldramötet är inte regeringens enda utspel den här veckan. Samma torsdag håller regeringstoppen med statsminister Mette Frederiksen (S) i spetsen ett eget pressmöte om Pisaresultaten.

De nya Pisaresultaten är djupt oroande, sade Frederiksen i kallelsen och pekade på behovet av att stärka skolan, lärarens auktoritet och lugnet i klassrummet.

Redan på tisdagseftermiddagen samlade Heunicke skolans aktörer till krismöte i Undervisningsministeriet. Ministern uppger att han vill lyssna på föräldrarnas perspektiv på möjliga lösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bokformad installation i den stora hallen på Lettlands nationalbibliotek i Riga
Lettlands importförbud gäller trycksaker med ursprung i Ryssland eller Vitryssland, oavsett innehåll. Bilden visar Nationalbiblioteket i Riga.

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.