Annons:

Antibiotikaanvändningen ökar i Danmark

Uppdaterad 3 november 2023, Publicerad 3 november 2023 – av Sofie Persson
Det ökade användandet tros bero på en kombination av fler äldre och att man genomför fler intensiva behandlingar.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 000,00 SEK 81% Mål: 75 000,00 SEK

Under det senaste decenniet har användning av antibiotika ökat med 24 procent på danska sjukhus, enligt en ny rapport. Däremot noteras en minskning av antibiotikaförskrivningen hos danska allmänläkare.

Förra året var antibiotikaanvändningen på sjukhus sju procent högre än under 2019, visar den nya Danmap-rapporten från Statens Serum Institut (SSI) och Livsmedelsinstitutet. Användningen av antibiotika på sjukhus fortsätter att öka. Ute Wolff Sönksen, överläkare vid avdelningen för bakterier, parasiter och svampar på SSI, tror att ökningen kan bero på en kombination av fler äldre medborgare och att man genomför fler intensiva behandlingar på sjukhusen.

– Det finns fler äldre i vårt samhälle och därmed fler människor som lever längre med kroniska sjukdomar. Det i sig ökar risken för att få en infektion som behöver behandlas, säger hon till statskanalen DR.

Wolff Sönksen belyser också att högre antibiotikaförbrukning främjar utvecklingen av resistenta bakterier, särskilt inom sjukhusmiljöer där dessa bakterier redan finns. Eftersom sjukhuspatienter ofta är mer sårbara blir de också mer mottagliga för sådana infektioner, vilket leder till ytterligare användning av antibiotika. Dessutom påpekar hon att det ökade antalet operationer de senaste tio åren kan ha bidragit till ökad infektionsrisk.

Annons:

"Resistenta bakterier"

– Vår hypotes är att det är resistenta bakterier som förs in på sjukhuset med patienterna. Risken för att de sedan sprids på sjukhusen ökar när antibiotika används mycket, när det görs fler operationer och när patienter flyttas runt mycket på sjukhusen, säger överläkaren.

Däremot har antibiotikaanvändningen bland allmänläkare minskat sedan 2013. En tänkbar orsak, enligt Wolff Sönksen, kan vara att dessa patienter ofta inte är lika sjuka, vilket ger läkarna större möjlighet att avvakta och prova alternativa behandlingsmetoder.

För att effektivt minska användningen av antibiotika på danska sjukhus rekommenderar Wolff Sönksen att läkare noggrant överväger patientens behov av specifik antibiotikabehandling. Dessutom bör man regelbundet utvärdera och eventuellt ändra läkemedelsvalet baserat på patientens tillstånd. Fokus bör också ligga på förbättrad hygien och städrutiner inom sjukhusmiljön.

Fakta: Antibiotika

Det är ett läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Ofta använder man penicillin för att beskriva läkemedlet, men det är bara en typ av antibiotika, det finns flera olika typer.

Olika antibiotika påverkar olika typer av bakterier där en del kan påverka många olika, och vissa endast ett fåtal. Exempelvis finns det antibiotika med brett spektrum som även påverkar nyttiga bakterier i kroppen, därför är det bättre att oftare använda sig av antibiotika med ett smalt spektrum, som inte påverkar lika många bakterier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Efter uteblivet Nobelpris: Trump vill inte ha norrmän i USA

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 15:46 – av Jan Sundstedt
Donald Trump håller upp pekfingret när han talar med pressen utanför Vita huset.
— Norge har faktiskt blivit ett skitland, sade Donald Trump om Norge i samband med söndagens valmöte (arkivbild).

Donald Trump vill inte ha några norrmän i USA. Skälet är enligt presidenten själv att Nobelkommittén i Oslo gick förbi honom när den valde årets fredspristagare.

Utspelet kom på söndagen under ett valmöte i Port Huron i Michigan, veckan före det amerikanska mellanårsvalet den 3 november.

Donald Trump började med att skylla den senaste tidens oroligheter i Frankrike på invandringen.

Invandrare från vissa länder sade han sig gärna ta emot, dock inte från Norge.

— Eftersom jag inte fick Nobelpriset ... Så jag vill inte ha någon från Norge.

— Norge har faktiskt blivit ett skitland, fortsatte presidenten.

Liknande uttryck har Trump tidigare använt om bland annat Haiti, Libyen, Somalia och Jemen.

Redan tidigare i oktober kallade han det uteblivna priset en "outplånlig fläck" på Norge.

Norska Nobelkommittén tilldelade den 9 oktober årets fredspris till den sydafrikanska juristen Navi Pillay för hennes arbete för fred och internationell rätt.

Inget tyder på att administrationen inför någon ny officiell politik mot norska invandrare, rapporterar Reuters.

Således återstår att se huruvida Donald Trump i mångt och mycket skämtade, eller om norrmän från och med nu är portade i USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finska valpar blir internationella nyhetsstjärnor

Publicerad Igår 07:47 – av Redaktionen
En vit- och brunfläckig valp sover på en blå filt med andra valpar bakom sig i Yles Valplive.
Hilkkas sex valpar föddes den 10 oktober och följs i Valplive, som nu uppmärksammats av internationella medier.

Finska Valplive har väckt internationellt intresse. Direktsändningen av Hilkkas sex valpar syns nu i nyheter världen över.

Hunden Hilkka, en lagotto romagnolo, födde sex valpar den 10 oktober. Valplive är en direktsändning från hundfamiljens vardag hemma hos uppfödaren, och den filmas i hennes eget sovrum.

Programmet sänds dygnet runt på finska rundradiobolaget Yles strömningstjänst Yle Arenan och går nu på sin sjätte säsong.

De senaste dagarna har The Times, CNN och Daily Mail skrivit om programmet.

— Det känns overkligt att CNN och BBC visar klipp av valparna, säger uppfödaren till Yle.

Utländska gäster deltog och hälsningar från andra länder visades under chattkvällen på torsdagen. Utländska medier har dessutom visat videoklipp från Hilkkas förra kull.

Vetenskapsredaktören Pirjo Koskinen kom för flera år sedan på idén till Valplive. Hon har intervjuats av The New York Times, men artikeln har ännu inte publicerats.

Hon hoppas att den nya publiken förstår att hundarnas välbefinnande står i centrum. Valparna bor inte i en studio utan lever ett vanligt liv hemma hos uppfödaren.

— Det är mycket viktigt för oss att hundarnas välbefinnande tas på allvar och att uppfödningen bedrivs ansvarsfullt, säger Pirjo Koskinen.

Röstningen om valparnas namn har avslutats. Valparna får sina namn under en direktsänd namngivningsfest lördagen den 24 oktober.

Även Sveriges långsamma djur-tv har blivit en internationell nyhet. Sky News, NBC och AP uppmärksammade svenskarnas intresse för skattefinansierade statskanalen SVT:s Den stora älgvandringen, den stillsamma direktsändningen av älgarnas vårvandring vid Ångermanälven.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sannfinländarna vill lägga ned Finlands miljöministerium

Publicerad 23 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Riikka Purra och miljöministeriets kontorsbyggnad i Helsingfors i ett splitmontage.
Sannfinländarna föreslår att miljöministeriets uppgifter flyttas till jord- och skogsbruksministeriet. Förslaget ingår i partiets sparprogram för 2028–2031. Arkivbilder.

Sannfinländarna vill lägga ned Finlands miljöministerium och flytta uppgifterna till jord- och skogsbruksministeriet. Förslaget ingår i partiets sparprogram på cirka tio miljarder euro.

Partiet presenterade programmet för mandatperioden 2028–2031 på torsdagen den 22 oktober. Arbetet har letts av partiordföranden och finansminister Riikka Purra.

Även Naturresursinstitutet (Luke) och Utbildningsstyrelsen ska läggas ned. Deras uppgifter förs över till andra delar av statsförvaltningen.

De tre nedläggningarna ger tillsammans 160 miljoner euro i extra besparingar enligt partiets beräkning, skriver Ilta-Sanomat.

Besparingarna från nedläggningarna tillkommer utöver ett nytt sparprogram för statsförvaltningen på 1,3 miljarder euro. Driftskostnaderna ska skäras ned, och staten ska ta hjälp av artificiell intelligens.

Tio miljarder i hela paketet

Cirka åtta miljarder euro av paketet är direkta nedskärningar. Ungefär en miljard kommer från skatter och andra inkomster.

Den sista miljarden är en engångspost. Partiet vill lägga ned Sitra, en innovationsfond under riksdagen, och frigöra omkring en miljard euro.

Det egentliga utvecklingsbiståndet ska bort, vilket sparar en halv miljard euro. Yle får sin finansiering sänkt med ungefär en femtedel och mister indexhöjningarna under hela valperioden. Det ger 200 miljoner euro.

Den största enskilda posten är pensionerna, där partiet vill spara över 1,6 miljarder euro. Pensioner över 2 000 euro i månaden får en indexbroms. Pensionsrätten för avlagda examina och arbetslöshetsperioder slopas.

Skatterna på arbete och företagande höjs inte. I stället föreslår partiet en bankskatt och en sockerskatt. Datacenter ska dessutom få en egen elskatteklass som fördubblar deras elskatt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Alkoholproblem bland arbetande i Finland går under radarn

Publicerad 23 oktober 2026 – av Markus Andersson
Splitmontage med Finlands flagga till vänster och ett glas rödvin och en flaska på ett bord till höger.
Att sköta arbetet utesluter inte alkoholproblem, framhåller överläkaren Kaarlo Simojoki. Genrebild.

Skam får människor att vänta för länge med att söka hjälp för alkoholproblem, säger överläkaren Kaarlo Simojoki. Den som sköter jobbet kan ändå må mycket dåligt.

Många i arbetslivet i Finland har ett skadligt bruk av alkohol, rapporterar Yle. Simojoki är överläkare inom beroendevård vid Mehiläinen i Finland. Han säger att många av hans patienter skäms över att de inte har kunnat kontrollera sitt drickande.

En vanlig föreställning är att en person inte kan ha alkoholproblem så länge arbetet fungerar. Simojoki kallar det ett missvisande sätt att se på saken.

— Livet kan redan vara mycket svårt, men personen håller ändå uppe fasaden och sköter jobbet. Till slut kan allt rasa samtidigt, säger Simojoki till Yle.

Enligt honom gör det finländska samtalet om alkohol saken värre.

— Så fort ett problem uppmärksammas stämplas personen lätt som en fullständig alkoholist. Det ökar skammen och kan göra att man väntar för länge med att söka hjälp, säger han.

Simojoki vänder sig mot idén att någon måste förlora jobb, familj eller hälsa innan förändringen kan börja. Att förlora arbetet kan tvärtom ta ifrån personen rutiner, ekonomi och sociala kontakter.

Han vill i stället att arbetsplatser har ett alkohol- och drogprogram där oro kan tas upp respektfullt, med stöd från företagshälsovården innan det blir en kris. Vilken vård som passar bör bedömas individuellt: för vissa krävs helnykterhet, andra behöver hjälp att minska drickandet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.