Viktigt att restaurera ekosystem

publicerad 13 maj 2016
Vindelälven

Allteftersom naturen för­störs har det växt fram en strävan efter att mildra den negativa påverkan av ekosystemen. Därför genomförs det i dag projekt med ambition att lindra de skador på naturen som har orsakats av människan.

I en nordeuropeisk-nordame­rikansk studie, ledd av Umeåforskaren Christer Nilsson, varnas det för att resultaten av ekologiska restaureringar inte dokumenteras tillräckligt. Fors­karna pekar på att löpande och systematiska utvärderingar av kostnader, planering, genomför­ande samt effekter på ekosyste­men är nödvändiga för att ta vara på erfarenheter inför nya restaureringsprojekt.

– Vi rekommenderar att ak­törer reflekterar över sina tillämpningar, dokumenterar och sprider sina erfarenheter och slutsatser både när det gäller framgångar och misslyckanden, säger Christer Nilsson, professor vid Umeå universitet.

Resultaten publicerades i tid­skriften Ecology and Society.

”Allmänheten gynnas”

– I Sverige har vi undersökt restaureringen av Vindelälven och dess biflöden. Den har kana­liserats och byggts om på många sätt under flottningsepoken, och det är den påverkan som restaureringen syftar till att mildra, säger Christer Nilsson.

Under flottningsepoken ren­sades Vindelälven i Lappland på sten och den naturliga ström­ningen i älven försvann.

Han betonar att allmänheten på många sätt gynnas av restaureringsarbetet – det blir vackrare längs vattendragen och växt- och djurliv främjas. Den kanske vik­tigaste faktorn han hoppas på är att fisket i älven ska bli bättre, men det kan ta många år innan fiskstammar växt till sig.

Saknas dokumentation

Efter att ha granskat tio projekt i nordliga områden kan forskarna visa på tre viktiga processer: planering, genomförande och övervakning. Utvärderingen måste ske både under och efter restaureringen och justeringar av åtgärder kan vara nödvändiga under restaureringens gång.

En rapport är en vanlig form av dokumentation av en utvärderad restaurering. Men många pro­jekt omfattar även en informell utvärdering. Problemet, enligt Nilsson, är att den senare sällan dokumenteras, vilket innebär att lärdomarna inte fullt ut kommer de framtida projekten till godo.

– De rapporter av restaureringsresultat som tas fram förblir ofta opublicerade och blir svåra att få tag i. All dokumenterad information bör därför arkiveras i öppna, sökbara databaser.

 

 

Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.