Annons:

Vem hoar i mörkret? Möt Sveriges ugglor

Publicerad mars 21, 2026 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 26 710,00 SEK 36% Mål: 75 000,00 SEK

Från den pyttelilla sparvugglan till den mäktiga berguven – Sverige är hem åt en hel familj ugglor. Under vårvintern är de som mest högljudda, och mörkret fylls av läten som inte liknar något annat. Möt arterna som hoar, viskar och skriker i den svenska natten.

Det finns få naturupplevelser som kan mäta sig med att stå i en mörk skog och plötsligt höra ett ugglerop eka mellan träden. Spöklikt? Kanske. Men framför allt vackert – och just nu, under vårvintern, är ugglorna som mest högljudda. De ropar för att markera revir och locka partners, och det betyder att du har bästa chansen att höra dem. Allt du behöver är ett par öron och lite tålamod, rapporterar Land.se.

Kattuggla (Strix aluco) – den som bor närmast dig

Foto: Andrey Gulivanov/CC BY 2.0

Detta är Sveriges vanligaste uggla och den som troligen redan bor i ditt kvarter. Kattugglan gillar bebyggelse och finns upp till mellersta Dalarna och Gästrikland. Den är nattaktiv, men sitter gärna i en gran tätt mot stammen om dagarna. Favoritmaten är smågnagare och fåglar, enligt Vildriket.

Lätet är det klassiska – ett långdraget, klagande "hoooouh" som pausar, ger ett kortare svar på sig självt och avslutar med ett nytt djupt "hoooouh". Hörs på upp till två kilometers avstånd. Kattugglan är det vanligaste "hoandet" som vi människor hör.

Annons:

Sparvuggla (Glaucidium passerinum) – lillebror i gänget

Foto: Tomas Broucek/CC BY 4.0

Detta är Sveriges, och även Europas, minsta uggla, knappt större än en stare. Dess latinska namn betyder ordagrant: uggla liten som en sparv. Sex till sju mjuka "hjuk" i skymningen är allt du får – och de hörs knappt femhundra meter. Trots sin ringa storlek bor den i skogar från norra Skåne hela vägen till Lappland.

Detta är en tuff liten rovfågel som ofta både anfaller och dödar fåglar som är större än sig själv, enligt Fågeln.se.

Pärluggla (Aegolius funereus) – den snabba ramsaren

Foto: Christoph Moning/ CC BY 4.0

Näst minst bland de svenska ugglorna, men med ett läte som kompenserar: en snabb, tydlig ramsa av "på-på-på-på-på" som hörs hela tre kilometer bort. Lever i samma skogar som sparvugglan men har minskat kraftigt på senare år – men är dock fortfarande livskraftig i Sverige, enligt WWF. Pärlugglan är en strikt nattuggla och är därför svår att upptäcka.

Berguv (Bubo bubo) – flygande lejon

Foto: Imran Shah/CC BY 2.0

Världens och därmed även Sveriges största uggla. Nordens svar på ett flygande rovdjur. Den kan bli mellan 60–75 cm lång, 59–73 cm hög och ha ett vingspann på 138-170 cm. Hos berguven är det monogami som gäller, åtminstone tills döden skiljer uggleparet åt - då kan ugglan para sig med någon annan.

Berguven finns i hela Sverige men är ovanlig överallt. Gillar kust och skärgård och gör sig hörd med ett djupt, tvåstavigt "oo-hå" – på fyra kilometers avstånd bär bara första stavelsen. Imponerande nog.

Hornuggla (Asio otus) – den tålmodiga

Foto: Marton Berntsen/CC BY-SA 4.0

Hornugglan nöjer sig med ett enda djupt och kort "oh" – och upprepar det var andra till tredje sekund. Tålmodigt. Ungarna kan under försommaren låta ”pzeei” eller ”pzieeh”, enligt Natursidan. Hörs på max en kilometer.

Finns i hela landet utom fjällen och nordligaste Norrland.

Slaguggla (Strix uralensis) – trollhunden

Foto: Andrey Gulivanov/ CC BY 2.0

Med det säreget rytmiska "vo-hå... voho åvo-ho" – nästan som en musikalisk fras – sticker slagugglan ut. Dess läte kan ofta förväxlas med en hund och därför har ugglan fått smeknamnet trollhunden, enligt Vildriket.

Lever i skog från Värmland och Uppland norrut, men har de senaste åren ökat i söder samtidigt som den minskat i norr.

Hökuggla (Surnia ulula) – den som inte låter som en uggla

Foto: BramtK/CC BY 3.0

Hökugglan verkar ha missat den klassiska ugglemallen helt. En lång, bubblande drill är vad du får. Bor i norra Värmland och norrut men kan vintertid dyka upp längre söderut – till förvirring bland fågelskådare med bestämda uppfattningar om hur en uggla borde låta.

Dessutom väljer hökugglan att jaga på dagarna till skillnad från de flesta andra ugglor.

Jorduggla (Asio flammeus) – den enda flyttfågeln

Foto: Stephan Sprinz/CC BY-SA 4.0

Ropar med djupa "po-po-po-po" under skymningsflykt över myrar och ängsmarker i norra halvan av Sverige. Jordugglan flyttar söderut över vintern och är inte tillbaka i Sverige förrän i april – den tycker inte om att stressa.

Jordugglan är en nomad som ofta förflyttar sig tusentals kilometer för att leta lämplig häckningsplats. I en forskningsstudie, där man försökt reda ut hur arten lever sitt liv, konstaterar forskarna att en sammanfattning för jordugglans liv kan vara "res långt, föröka sig hårt, dö ung" - något som Natursidan skrivit om.

Lappuggla (Strix nebulosa) – den dova norrlänningen

Foto: Kameron Perensovich/CC BY-SA 2.0

Lappugglan är en av Sveriges största ugglor. En norrländsk specialitet med dov, pumpande "bvo bvo bvo" som knappt hörs fyrahundra meter bort. Anspråkslös i lätet, mäktig i utseendet. Har på sistone spridit sig söderut till norra Svealand.

Den är en mästare på att flyga ljudlöst och kan därmed överraska sina byten.

Tornuggla (Tyto alba) och fjälluggla (Bubo scandiacus) – de försvinnande

Tornuggla och fjälluggla. Montage. Foto: Caroline Legg, GT1976/CC BY-SA 4.0

Dessa två delar samma öde: ingendera häckar längre regelbundet i Sverige. Tornugglan – med sitt gurglande, skräckinjagande skrik – hade sin senaste kända häckning 2003 och dyker bara upp sporadiskt i sydligt jordbrukslandskap. Fjällugglan håller till på fjällhedar ovanför trädgränsen och låter med ett djupt "gåh" som hörs tre kilometer bort, men de flesta år sker ingen häckning alls. Att stöta på någon av dem är numera något alldeles särskilt.

Läsaromröstning

Har du någonsin hört en uggla i mörkret?

Röstning stängd

Ja 89%
62 röster
Nej 4%
3 röster
Osäker 7%
5 röster

70 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vilda honungsbin rödlistas i EU

Den biologiska mångfalden

Publicerad Idag 07:14 – av Markus Andersson
Honungsbi på en gul blomma.

För första gången klassas de vilda honungsbina som starkt hotade, eftersom de fria samhällena inte klarar sig själva när svärmarna från biodlarnas kupor uteblir.

Om inga svärmar kommer från biodlarnas kupor beräknas de vilda honungsbipopulationerna i EU minska med omkring 56 procent på tio år. Beräkningen bygger på en modell från forskare vid Universität Hohenheim och det schweiziska forskningsinstitutet Agroscope.

Den nya studien bygger på hur vilda samhällen har överlevt i sju europeiska länder. Forskarna räknar med två svärmar per samhälle och år. Vilda samhällen fanns i fem av länderna. I de flesta områden dör fler samhällen än det föds nya, så beståndet hålls uppe av bin som flyttar in.

— Världen över har Europa den lägsta tätheten av vilda honungsbisamhällen, säger Benjamin Rutschmann vid Agroscope i ett pressmeddelande.

Flera populationer i Centraleuropa är hårt pressade, medan England har stabila kolonier. Forskarsamarbeten har dokumenterat mer än 1 600 boplatser i 15 länder.

Listningen gäller EU. För Europa i övrigt räcker uppgifterna inte, och där har IUCN därför inte satt någon hotklass.

Samma bi som i kupan

Det är inte ett annat bi. Samma art sitter i kupan och i trädhålet. Rödlistningen gäller dock bara de samhällen som lever utan biodlare, inte de som sköts i kupor.

De vilda samhällena bor i trädhål, bergsskrevor och ihåliga väggar. De utgör omkring en sjättedel av hela Europas honungsbin.

Bina i kupan och bina i trädhålet blandas också. En drottning från en kupa kan para sig med hanbin från ett vilt samhälle. En svärm som lämnar kupan och bosätter sig i ett gammalt hackspettshål räknas sedan som vild.

— Det innebär att en tydlig biologisk åtskillnad mellan vilda och skötta honungsbin inte håller, utifrån nuvarande data, säger Patrick Kohl vid Universität Hohenheim.

Studien pekar särskilt på bristen på naturliga boplatser när gamla träd med håligheter försvinner. Pressmeddelandet nämner också förlorade livsmiljöer, sämre tillgång på pollen och nektar, varroakvalster, bekämpningsmedel och modern biodling. De skötta samhällena får kupor som bohål och stödutfodras när födan tryter.

Forskarna vill att de vilda honungsbina erkänns som skyddsvärda och övervakas.

— Sammantaget kommer dock många vilda populationer inte att klara sig av egen kraft utan är beroende av tillskott från biodlingen, säger Rutschmann.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogens konung har också en personlighet

Publicerad Igår 07:24 – av Emil Fjellstedt
En älgtjur tittar fram bakom en tall i en skog.
I en älgpark utanför Bjurholm syntes skillnaden tydligast när maten kom.

En studie från SLU visar att älgar inte är stöpta i samma form. En del tar för sig vid maten, andra backar undan.

I Applied Animal Behaviour Science berättar forskarna hur de tillbringade tio sommarveckor på älgfarmen Älgens hus utanför Bjurholm och bedömde sju älgar, fem tjurar och två kor, i åldern två till sju år.

Fyra observatörer och parkens ägare fyllde i skalor för tolv egenskaper, från aktiv och nyfiken till dominant och sällskaplig. Skillnaderna samlades längs en axel som forskarna kallar självsäkerhet och sällskaplighet: hur älgen tar plats gentemot de andra, hur den söker sällskap och hur den tål människor.

— Traditionellt sett förväntar vi oss att alla vilda djur beter sig på ett liknande vis. Men precis som människor har även älgar olika personligheter som påverkar individens beteende, säger Bruno Esattore, studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

Skillnaden syntes tydligast när personalen kom med löv, främst vide. Då måste älgarna både närma sig människor och trängas med varandra.

— Vi såg att dominanta individer tenderade att ta störst plats vid utfodringen, kunde tränga undan de mer undergivna älgarna och verkade känna sig mer bekväma i närheten av besökare, säger han.

Studien är ett första steg, inte ett färdigt personlighetsprov som kan tala om vilken älg som är blyg och vilken som tar ruskan. Det forskarna har visat är att skillnaderna går att se redan hos en liten grupp i fångenskap. Nu går de vidare till GPS-märkta vilda älgar för att se om samma mönster syns i skogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sociala medier främjar djurturism

Publicerad september 22, 2026 – av Markus Andersson
Två kvinnor sitter på en elefant i djungeln. En av dem håller upp en mobil för en selfie.
Turister tar en selfie under en elefantridning, en av de närkontakter som rapporten tar upp.

En ny rapport har undersökt om sociala medier gör det mer lockande att rida elefant, klappa tigerungar och ta selfies med vilda djur. De som använder plattformarna mest är också mest benägna att vilja dit.

World Animal Protection har gått igenom 1 224 YouTube-filmer från över 400 anläggningar i 58 länder. I 87 procent av dem var det turisterna själva som laddade upp klippet. Oftast syns någon som rör vid djuret eller håller i det.

— Sociala medier kan få ett möte med ett vilt djur att se roligt, säkert och oskyldigt ut. Men kameran fångar bara vad som händer i stunden, säger Jan Schmidt-Burbach, som arbetar för World Animal Protection i Danmark och har varit med och tagit fram rapporten Every Like Has a Price, i det pressmeddelande organisationen publicerade den 14 september 2026.

Av 78 filmer med stora kattdjur och krokodiler var drygt hälften av kommentarerna positiva och 19 procent kritiska. Nästan nio av tio av de filmerna uppmanade andra att åka.

I en enkät med 2 427 personer i sex länder kunde mer än hälften av 18–25-åringarna tänka sig ett besök, mot ungefär en fjärdedel av dem över 65. I Sverige var andelen 33,2 procent, i USA 61,3 och i Nederländerna 21,9.

De som använde flest plattformar var upp till 13 gånger mer benägna än icke-användare att säga ja. Det är enkätsvar, inte bokade resor.

— Användare skapar innehållet. Plattformarna förstärker det och gör det synligt. Båda har därför ett ansvar för vad som blir normaliserat online, säger Schmidt-Burbach.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Engelska barn vill ut i naturen – men har sällan varit där

Publicerad september 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
Pojke med ryggsäck står på en grusväg och blickar ut över en äng mot skogsklädda berg.
Barnens vardagskontakt med naturen är tunn, enligt Heligans undersökning bland 11–14-åringar i England.

Tre av fyra engelska barn skulle välja en ny naturexamen i skolan, visar en undersökning. Samtidigt uppger en majoritet av samma barn att de aldrig tältat eller klättrat i ett träd.

The Lost Gardens of Heligan i Cornwall driver trädgård, jordbruk och naturundervisning. I augusti 2026 lät gården undersökningsföretaget Walr fråga 1 004 föräldra-barn-par i England, med barn mellan 11 och 14 år från varje engelsk region, om ett förslag på en ny naturexamen i skolan.

Tre av fyra barn sade att de skulle välja kursen, 34 procent definitivt och 41 procent troligen. De flesta föräldrarna skulle också uppmuntra dem. Det barnen helst ville lära sig om var djur och växter och hur de lever, och hur naturen kan skyddas och återställas. Samtidigt är den vanliga naturkontakten tunn: 61 procent hade aldrig tältat och 55 procent aldrig klättrat i ett träd. De vill ändå inte bara ha utomhuslektioner, utan en blandning av inne och ute.

Heligan skriver att kursen bör heta "Natural Futures" i stället för "Natural History", som barnen främst kopplar till fossil, dinosaurier och museer. Undersökningen mätte inte vilket namn de föredrog. Om England får naturexamen, och vad den ska kallas, är ännu inte avgjort.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.