Annons:

Skarp kritik mot SCA:s skogsbruk

Uppdaterad november 1, 2019, Publicerad januari 18, 2014

Skogsbolaget SCA får skarp kritik från Fältbiologerna i deras årliga naturvärdesinventering. I år låg fokus på skogar i Västerbotten som anmälts av SCA för avverkning.

– Sju av de skogar vi har inventerat har så höga naturvärden att det är anmärkningsvärt att de har avverkningsanmälts överhuvudtaget. Skogar med höga naturvärden är en bristvara i Sverige, säger Robin  Pranter, Fältbiologernas skogsnätverk, i ett pressmeddelande.

De sökte efter rödlistade arter och strukturella värden som mäng­den död ved, blandningen av trädslag och spår av brand.

– Vi kräver att SCA avsätter samtliga områden som vi beskriver i vår rapport till fri utveckling, eller till att endast beröras av naturvär deshöjande åtgärder. En avverkad naturskog kan vi inte få tillbaka på kortare tid än flera hundra år. Så länge kan varken vi människor eller skogsarterna vänta, fortsätter Robin Pranter.

Annons:

 

Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

PFAS hittas i grundvatten över hela Sverige

Uppdaterad januari 27, 2026, Publicerad januari 27, 2026 – av Redaktionen

PFAS finns i grundvattnet på nio av tio provplatser i Sverige, visar en ny SGU-undersökning. Halterna är högst i södra Sverige och i närheten av jordbruksmark och tätorter.

Undersökningen, som baseras på prover från 237 stationer mellan 2023 och 2025, ger ny kunskap om så kallade bakgrundshalter – alltså halter i områden utan lokal påverkan.

Trifluorättiksyra (TFA), ett så kallat ultrakort PFAS-ämne, hittades vid 92 procent av provplatserna. Långkedjiga PFAS-ämnen förekom vid omkring en tredjedel av platserna, i de flesta fall i halter som låg under gällande gränsvärden.

Förhöjda halter av TFA och långkedjiga PFAS är vanligare i anslutning till tätorter, i jordbruksområden samt i grundvatten med höga halter av nitrat och totalkväve. I skogs- och våtmarksområden är halterna generellt lägre, säger statsgeolog Joel Häggqvist i ett pressmeddelande.

Annons:

Sambandet med jordbruk är särskilt tydligt när det gäller TFA. Enligt tidigare forskning kan ämnet bildas vid nedbrytning av fluorerade växtskyddsmedel. Med anledning av detta har Kemikalieinspektionen beslutat att se över 38 växtskyddsprodukter.

Kopplingar till allvarliga hälsorisker

PFAS är svårnedbrytbara kemikalier som ansamlas i miljön och i kroppen – ibland kallade "evighetskemikalier". Exponering har kopplats till cancer, sköldkörtelsjukdomar och nedsatt immunförsvar.

En finsk-svensk studie från Örebro universitet och Åbo akademi, publicerad i Lancet Planetary Health, visar att PFAS hos gravida kvinnor kan kopplas till strukturella hjärnförändringar hos barnen. Amerikansk forskning från University of Arizona pekar även på samband med högre spädbarnsdödlighet, för tidiga födslar och låg födelsevikt.

SGU:s undersökning finansieras av Naturvårdsverket inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att stärka den nationella vägledningen kring PFAS i miljön.

Resultaten kan utgöra ett viktigt stöd för bland annat miljöövervakning, bedömningar inom vattenförvaltningen och riskbedömning av förorenade områden, säger Lars Rosenqvist, statsgeolog och projektledare på SGU.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sveriges äldsta havsörn blev 36 år

Publicerad januari 26, 2026 – av Redaktionen
Den exakta dödsorsaken är inte fastställd, men njurarna visade tecken på påverkan.

Förra våren hittades Sveriges äldsta kända havsörn död på Öland. Trots att arten varit fredad i hundra år visade obduktionen att örnen någon gång blivit skjuten. Nu har den monterats och ska användas i undervisning.

Örnen var en hane som ringmärktes 1989 i Gryts skärgård och blev 36 år gammal – den högsta ålder som noterats för en vild havsörn i Sverige.

Det globala rekordet tillhör en hona som märktes i Tyskland och som 2022, vid minst 37 års ålder, fortfarande häckade i Danmark.

När fågeln undersöktes på Naturhistoriska riksmuseet upptäcktes hagel i både vinge och ben. Skadorna bedömdes vara gamla, vilket innebär att örnen skjutits trots att havsörnen varit skyddad sedan 1924.

Annons:

Inget tyder på att skottskadan var dödsorsak. Trots det är det förstås ledsamt att örnen någon gång under sitt liv blivit påskjuten, säger Anna Lotsander, koordinator för statens vilt på Naturhistoriska riksmuseet.

Hanen var mager och liten till växten. Den exakta dödsorsaken är inte fastställd, men njurarna visade tecken på påverkan.

Från utrotning till comeback

På 1970-talet var havsörnen akut hotad med bara 150–200 individer kvar i Sverige, främst på grund av miljögifterna DDT och PCB. I dag uppskattas stammen till drygt 2 500 fåglar.

Den rekordhållande örnen har nu preparerats och kommer att visas på Naturhistoriska riksmuseet.

Havsörnen i Sverige

  • 1970-talet: Utrotningshotad med endast 150–200 individer kvar i Sverige.
  • Orsak: Miljögifterna DDT och PCB i jordbruk/industri.
  • 1971: Naturskyddsföreningen startar Projekt Havsörn (inventering, utfodring, boplatsskydd, ringmärkning).
  • Förbud: DDT/PCB förbjuds början av 1970-talet.
  • Idag: Över 2 500 havsörnar vid kust och insjöar – mår mycket bra.
  • Projektet har engagerat hundratals frivilliga och räddat arten från utrotning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ett av världens minsta däggdjur upptäckt

Publicerad januari 14, 2026 – av Redaktionen

En ny art har hittats i Etiopien av bland andra forskare från Sveriges lantbruksuniversitet. Arten, som är en näbbmus, beskrivs vara ett av världens minsta däggdjur och väger lika mycket som en sockerbit.

Första gången som man fångade en av dessa mininäbbmöss var redan 2015. Då var det forskaren Bill Stanley från Field Museum of Natural History i Chicago som lyckades fånga en näbbmus i Simienbergen i Etiopien. Stanley är övertygad om att han hittat en ny art, men tyvärr avled forskaren endast nio dagar in i fältarbetet till följd av ett hjärtstopp.

Arbetet fortsätter och åtta år senare, närmare bestämt 2023, befinner sig Stanleys forskarkollega Yonas Meheretu, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå, i Mount Damota i södra Etiopien. I fällan man placerat ut, som inte fångat något särskilt de senaste tio dagarna, finns plötsligt en liten varelse.

Jag kommer aldrig glömma det ögonblicket. Jag ropade till de andra. Den lilla näbbmusen liknade något vi bara sett en gång förut, säger Yonas Meheretu i ett pressmeddelande.

Väger tre gram

Efter analyser konstaterade man att det var samma typ av näbbmus som Stanley hade hittat åtta år tidigare. Dessutom kunde man bedöma att Stanley haft rätt - det var en ny art.

Näbbmusen väger endast tre gram, det vill säga i likhet med en sockerbit, enligt studien som publicerats i Journal of Vertebrate Biology. Kroppen är cirka fem centimeter lång och svansen tre centimeter. Den har fått namnet Crocidura stanleyi, efter den avlidne forskaren Bill Stanley.

Att identifiera nya arter, som den här lilla näbbmusen, är avgörande för att dokumentera den biologiska mångfalden och förstå det unika djurlivet på det etiopiska höglandet, säger Meheretu.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fladdermöss kramas och sover i en ”kramboll”

Publicerad januari 5, 2026 – av Redaktionen

En familj av fladdermöss kramas när de återses, visar en studie från bland annat Humboldtmuseet i Berlin. Fladdermössen har också en tät familjekonstellation och sover tillsammans i en "kramboll".

Fladdermöss är generellt svåra att studera då de är nattdjur. Forskare i Tyskland och Costa Rica satte därför upp rörelsekänsliga infraröda kameror i ett ihåligt träd i Guanacaste i Costa Rica - där man visste att en familj på fyra fladdermöss av arten stor spjutnäsa bodde. Fladdermössen var troligen ett föräldrapar med två ungar.

Stor spjutnäsa är världens största köttätande fladdermus och kan ha ett vingspann på upp till en meter. Tidigare trodde man att arten var ensamlevande, men senare har det visat sig att de är sociala djur.

Däremot upptäckte forskarna, vars resultat publicerats i Plos One, efter tre månaders filmning, att fladdermössen var mer sociala än man tidigare trott.

Totalt kategoriserade man åtta huvudtyper av beteenden som innefattade bland annat sociala interaktioner, lek och mat.

Kramgoa

I boet var det vanligt att fladdermössen putsade varandra och använde sig av olika läten. Vuxna fladdermöss som tagit med sig mat till boet gav frivilligt maten till de yngre fladdermusungarna i kolonin.

Detta beteende kan göra det möjligt för vuxna fladdermöss att gradvis vänja sina avkommor av från mjölk till en köttätande kost och hjälpa unga fladdermöss att utveckla sina färdigheter i att hantera byte innan de lämnar boet, menar forskarna.

I filmerna kunde forskare också notera vad som man tror är en social hälsning hos fladdermössen.

När en fladdermus hade varit ute ur boet kunde en av de andra fladdermössen svepa sina vingar kring den återvändande fladdermusen, likt en kram.

Delat föräldraskap

Vidare observerades ett jämlikt föräldraskap mellan föräldrafladdermössen. Om honan var ute ur boet tog hanen hand om ungarna, och när honan hade kommit tillbaka bytte de så att hon fick ta ansvaret.

Resultaten tyder på att båda föräldrarna hjälper till att ta hand om ungarna, en strategi som är relativt sällsynt bland däggdjur.

Forskarna tror att fladdermusungarna är födda olika år, men eftersom båda är kvar i boet tyder det på att arten har sina ungar kvar i boet under en längre period.

Stor spjutnäsa uppvisar en nivå av samarbetsbeteende och gemensam vårdnad av båda föräldrarna som sällan dokumenteras hos fladdermöss – ett fascinerande område för framtida forskning, säger Marisa Tietge vid Humboldtmuseet i Berlin.

Samarbetsbeteendet, det monogama parbandet och den starka föräldrainvesteringen visar upp ett komplext socialt liv där familjen onekligen verkar vara i fokus.

Även när fladdermusfamiljen sov var det tydligt, menar Tietge.

Det mest charmiga beteendet var att de bildade en tät kramboll när de somnade: varje fladdermus svepte en vinge runt sin närmaste granne, och alla nosar rörde vid varandra.

Fakta Stor spjutnäsa (Vampyrum spectrum)

  • Familj: Phyllostomidae
  • Ordning: Chiroptera
  • Storlek: Vingspann 70–100 cm, vikt 145–190 g
  • Utseende: Mörkbrun till svart päls, kraftig bladnäsa, stora tänder
  • Utbredning: Från södra Mexiko genom Centralamerika till norra och centrala Sydamerika
  • Habitat: Täta skogar, trädgrottor, håligheter
  • Föda: Små däggdjur, fåglar, reptiler; opportunistiskt insektsätande
  • Social struktur: Lever i små grupper eller par, nattaktiv
  • Reproduktion: Vanligtvis ett unge per år, dräktighet ca 4 månader
  • Hotstatus (IUCN): Nära hotad – habitatförlust och störning av boplatser

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.