Under en djuphavsexpedition i Stilla havet har man påträffat ett antal nya arter. Bland annat har man funnit en rosa "havsgris" och en art man tror kan bli upp till 15 000 år gammal.
Det var i mars som man avslutade en 45 dagar lång forskningsexpedition i östra Stilla havet, bland den så kallade Clarion Clipperton-zonen mellan Mexiko och Hawaii. Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningsinstitutet NORCE, deltog på det brittiska forskningsfartyget James Cook.
Områdena man undersökte var på mellan 3 500 till 5 500 meters djup, en plats som utgör mer än halva jordens yta, men som man vet väldigt lite om i nuläget.
– De här områdena är de minst undersökta på jorden. Uppskattningsvis är endast en av tio djurarter som lever här beskrivna av vetenskapen, säger Dahlgren i ett pressmeddelande.
Med hjälp av en fjärrstyrd farkost fotograferade man djuphavslivet och tog även en hel del prover. En ny art som upptäcktes var en en rosa havsgris, som är en sjögurka från släktet Amperima. Arten rör sig långsamt över havsbotten i jakt på föda och på fötterna har den utväxter som används för att stoppa in mat i munnen.
En annan sjögurka, som kallas "unicumber" på engelska, hör till familjen Elpidiidae och har en genomskinlig kropp där man exempelvis kan se tarmen genom kroppen.
Vidare fann man en bägarformad glassvamp, ett djur som tros ha den längsta livslängden av alla varelser på jorden och kan bli upp till 15 000 år gammal.
Djuphavsbrytning
Målet med expeditionen var att kartlägga den biologiska mångfalden i ett område där det planeras för djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havsbotten. Djuphavsbrytning planeras i ett antal länder, där bland annat Norge röstade ja till att tillåta det tidigare i år. Ett antal studier har dock varnat för att gruvdrift på havsbotten kan orsaka störningar i ekosystemen, något man bland annat kunnat se i Japan där endast två timmars brytning av kobolt gjorde att fiskepopulationen minskade med 56 procent.
– Vi behöver mer kunskap om djurlivet för att kunna skydda det. 30 procent av de aktuella havsområdena är skyddade och vi behöver veta om det är tillräckligt för att arterna som lever här inte riskerar att utrotas, säger Dahlgren.
