Annons:
Annons:

Mindre plast i Norges älvar

Publicerad 11 juli 2024 – av Sofie Persson
Forskare menar att ökad medvetenhet om naturskydd också leder till mindre nedskräpning.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Mängden plast i elva norska älvar har minskat med 35 procent sedan 2020, visar en ny rapport. Samtidigt varierar plastmängden i resterande älvar kraftigt och värst drabbade är de som ligger i tätbefolkade områden.

När forskaren Gaute Velle vid forskningsinstitutet Norce har analyserade 84 av Norges älvar under 2020 var plastmängden mycket hög, men när man nu undersökt de igen visar det sig att plastmängden minskat i åtminstone elva av dessa.

– Ja, elva av floderna har undersökts för andra gången, och under de senaste fyra åren har vi sett att mängden plast har minskat med 35 procent sedan den senaste undersökningen. Det betyder att det hjälper att fokusera på problemet och sprida goda attityder till nedskräpning, säger han till norska TV2.

Under 2020 kunde man konstatera att det var jordbruket som stod för det mesta av avfallen vid älvarna. Detta beror bland annat på att det finns mycket jordbruk kring floderna, som gör att det bidrar till mest nedskräpning. Men nu, fyra år senare, kan man se en tydlig förbättring, menar Velle.

Annons:

– Det verkar som om många jordbrukare är bättre på att hantera plast nu, och att de har fler alternativ för att ta hand om avfallet, säger han.

Alla älvar nedskräpade

I de resterande 73 floderna varierar dock mängden plast kraftigt, där i princip alla är nedskräpade. De mest utsatta floderna är de som ligger i tätbefolkade områden. Den mest kontaminerade floden var Lierelva i Burskerud där det fanns ett genomsnitt på en meter plast per flodlängd.

Trots det menar Velle att det är motiverande att se en klar förbättring av plastmängden i floderna, men att det finns tre saker som är viktiga för att hålla i den positiva trenden.

– För det första måste vi ha ett regelverk som säkerställer en god kontroll av plasten. Principen måste vara att den som förorenar måste städa upp. Sedan måste vi ha bra system för att samla in plastavfall. Slutligen måste vi skapa attityder som ökar medvetenheten om naturskydd och att nedskräpning inte är acceptabelt, säger Velle. Vi tror verkligen att det här kommer att fungera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Hormon från p-piller förändrade fiskarnas beteende

Publicerad Igår 06:59 – av Emil Fjellstedt
Montage med händer som håller en p-pillerkarta till vänster och en knölskallelöja framför vattenväxter och grus till höger.
I sjöförsöket ökade konkurrensen vid bona och hanarna ägnade mindre tid åt äggen efter exponering för ett hormon som används i vissa p-piller. Bilderna visar inte själva försöket.

Rester av ett hormon från p-piller fick fiskhanar i en kanadensisk sjö att bli mer aggressiva och sämre på att ta hand om sina ägg. När fler fiskar trängdes vid bona gick hanarnas tid åt till att jaga bort inkräktare i stället för att vakta äggen, som blev allt färre.

I studien, som publicerats i Current Biology, har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och i Kanada analyserat filmer av hanar av arten knölskallelöja vid sina bon i en experimentsjö i Ontario. Filmerna spelades in före, under och efter att små mängder av hormonet tillsattes i sjön, och fiskarna jämfördes med artfränder i närliggande sjöar utan hormonet.

Hormonet heter etinylestradiol och används i vissa p-piller och andra hormonbehandlingar. Ämnet når sjöar och vattendrag via avlopp och reningsverk.

Hanarna i sjön jagade oftare bort andra fiskar från sina bon, lämnade äggen oftare och vaktade dem mindre.

Annons:

Trängsel vid bona

Resultatet gick emot forskarnas förväntningar. I laboratorieförsök har hormonet gjort hanarna mindre aggressiva. I sjön blev de i stället mer aggressiva, eftersom fler fiskar trängdes vid bona. Hanarna fick lägga mer tid på att försvara reviret än på att vårda äggen.

— Studien visar hur komplexa och oförutsägbara effekter kemiska föroreningar har på djurlivet och att riskerna kan vara större än de vi ser i laboratoriestudier. Tack vare experimentet i sjön såg vi konsekvenser som vi kanske missat annars, säger Erin McCallum i ett pressmeddelande från SLU.

När hormonet funnits i sjön i mer än ett år innehöll bona omkring två tredjedelar färre ägg än före tillsatserna. Konkurrensen vid bona, den sämre äggvården och de färre äggen bidrog sannolikt till att beståndet av knölskallelöja i sjön kollapsade.

— Hormonet påverkade inte bara enskilda fiskar. Det förändrade de sociala förhållandena i sjön. Förändringarna utlöste en kedjereaktion i fortplantningen i hela populationen, säger Erin McCallum.

När tillsatserna upphörde återhämtade sig fiskarna. Vid de sista observationerna byggde hanarna åter bon i sjön, och deras beteende liknade då i stort sett det i sjöarna utan hormon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Gåsen blev deprimerad när partnern dog – fick ny gåspartner via kontaktannons

Uppdaterad Igår kl 06:04, Publicerad 19 mars 2023 · Återpublicerad 4 november 2026 – av Redaktionen
Blossom sökte efter en partner i sin egen spegelbild, men hittade sedan Frankie.

När gåsen Blossom förlorade sin partner blev hon väldigt ensam och började må dåligt. Då satte man ut en kontaktannons och hittade sedan änkegåsen Frankie.

I en damm intill en kyrkogård i Marshalltown i Iowa i USA bodde gåsparet Blossom och Bud. Båda tamgässen kom till kyrkogården för några år sedan där personalen har tagit hand om dem sedan dess.

Under augusti 2022 avled dock Bud plötsligt vilket lämnade Blossom ensam. I början verkade det gå okej för Blossom och hon fick extra mycket sällskap av personalen på kyrkogården. Men när det senare började bli parningssäsong började hennes beteende att ändras. Tamgåsen började bland annat stirra in i sin egen reflektion i glasdörrar och mot gravstenar som reflekterades.

Gäss har, liksom svanar, ofta samma partner livet ut och det blev nu tydligt för personalen att situationen hade börjat påverka Blossom negativt. I februari i år lade man därför ut en kontaktannons för att hitta en ny gåspartner till henne.

Annons:

"Ensam, änka, tamgås", skrev kyrkogårdschefen Dorie Tammen. "Söker livspartner Livspartner för sällskap och tillfälliga rackartyg".

Dorie beskriver Blossom som "ungdomlig, äventyrligt och livlig".

 

Kontaktannonsen lästes av Deb och Randy Hoyt som ägde änkegåsen Frankie som var i en liknande situation.

– Han behövde en partner, förklarar Randy. Så jag tänkte att det skulle bli toppen.

Gässen fick träffas och det var tydligt att de båda gillade varandra direkt.

– De började gå iväg tillsammans och de har inte riktigt lämnat varandras sida sedan dess, säger Dorie.

Frankie flyttade till Blossoms hem vid kyrkogården och lever nu lyckliga tillsammans på det sätt som gäss gör.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vuxna honor leder späckhuggarnas djupdyk

Uppdaterad 3 november 2026, Publicerad 3 november 2026 – av Emil Fjellstedt
En späckhuggares upplyfta stjärtfena omgiven av vattenstänk i det blågrå havet i Vestfjord i Norge.
Arkiv-/genrebild: En späckhuggare slår med stjärtfenan i Vestfjord i Norge; bilden visar inte de studerade djuren i Hardangerfjorden.

En vuxen hona var oftast först att dyka i de späckhuggargrupper som norska forskare studerade. Mönstret framträdde när forskarna filmade djuren med drönare i Hardangerfjorden.

Från februari till april 2025 följde forskare vid norska Havforskningsinstitutet fjordens späckhuggare ovanifrån. Marinbiologen Marie-Laure Veys bodde under fältarbetet i Ulvik, som en del av sitt masterprojekt vid institutet.

Filmerna gjorde det möjligt att känna igen 16 enskilda djur i tre familjegrupper och att avgöra exakt vilket djur som dök först. Resultaten, som publicerats i tidskriften Animal Behaviour, visar att en vuxen hona tog första steget vid 82 procent av de 45 gemensamma djupdyk som fångades på film.

Annons:

Resten av gruppen följde tätt efter: i genomsnitt gick det 14,6 sekunder från att det första till att det sista djuret försvann under ytan, något forskarna ser som ett tecken på stark sammanhållning.

— Detta stöder hypotesen att späckhuggarna inte fattar de här besluten gemensamt eller slumpmässigt. Ledarskapet hänger ihop med ålder och kön, och det är oftast en vuxen hona som fattar beslutet, säger havsforskaren Carla Freitas.

Honan som tog initiativet låg inte alltid i täten. I 40 procent av dyken kom signalen från mitten av gruppen. Enligt forskarna visar det att ledaren inte nödvändigtvis simmar först, som tidigare studier har antagit.

Materialet omfattar ett fåtal familjegrupper under en kort period.

Honornas sociala roll

Utöver dyken räknade forskarna 274 sociala samspel, där djuren rörde vid varandra eller bröt ytan i takt.

— Vanligast var detta mellan vuxna honor och kalvar, säger Freitas.

Närheten kan enligt forskarna betyda att kalvarna håller sig intill modern för att lära sig gruppens sociala normer, läten och sätt att jaga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya regler för fridlysta arter – det här gäller nu

Den biologiska mångfalden

Publicerad 2 november 2026 – av Redaktionen
En europeisk igelkott i profil på löv- och mossklädd mark intill en trädstam.
Europeisk igelkott (Erinaceus europaeus), fotograferad i skogen Emmerdennen i Emmen, Nederländerna. Igelkotten omfattas nu av förstärkt skydd som även inkluderar boplatser, men skyddet innebär inte ett ovillkorligt förbud mot all markanvändning.

Sedan den 1 november gäller nya regler för nationellt fridlysta arter. Igelkotten skyddas nu även mot att dess boplatser förstörs med avsikt, samtidigt som nya undantag gör att vissa fridlysta växter inte behöver hindra jord- och skogsbruk.

Sedan den 1 november gäller regeringens ändringar i artskyddsförordningen. De nationellt fridlysta arterna är indelade i fyra nivåer: strikt, förstärkt, grundläggande och begränsat skydd.

Regeringen presenterade förändringen i somras, där man föreslog att ta upp igelkotten i artskyddsförordningen. Nu finns igelkotten med på listan och har fått förstärkt skydd, den näst högsta av de fyra nivåerna. Skyddet gäller alltså inte bara djuret självt, utan även platser där igelkotten får och föder upp ungar eller vilar. Det är förbjudet att avsiktligt döda, skada eller fånga den, och att avsiktligt ta bort dess bon eller förstöra sådana platser. Störning är förbjuden om den kan antas påverka beståndet.

Förbudet gäller handlingar som sker avsiktligt. En lövhög är inte automatiskt skyddad för att en igelkott kan tänkas ligga i den.

Annons:

Orkidéer och markanvändning

Orkidéer har i regel grundläggande skydd, vilket innebär att man inte får plocka eller gräva upp dem. Vissa orkidéer omfattas i stället av EU-skydd eller en högre skyddsnivå.

För arter med grundläggande eller begränsat skydd gäller förbuden inte om det är uppenbart att syftet med en åtgärd inte är att skada arten. Jord- och skogsbruk anses normalt ha ett annat syfte, om inte omständigheterna visar något annat.

Därför väger skyddet olika

Även arter med förstärkt skydd, som igelkotten, kan få vika när förbudet avsevärt försvårar pågående markanvändning på en fastighet. Det avgörs i det enskilda fallet.

Undantaget gäller inte arter med strikt skydd, till exempel svampen saffransticka. Den får inte plockas, grävas upp eller skadas, oavsett vad marken används till.

— De arter som är mest hotade får ett starkare skydd jämfört med tidigare, medan arter med lägre skyddsbehov i mindre utsträckning än tidigare kan leda till begränsningar av skogsbruksåtgärder, säger Marianne Karlsson, tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen, i myndighetens information.

Arter som skyddas av EU:s naturvårdsdirektiv påverkas inte av ändringarna, och reservatsföreskrifter gäller fortfarande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.