Antarktis har länge förknippats med smältande is – men mellan 2021 och 2023 visar ny forskning en oväntad tillväxt.
Med hjälp av satellitdata från NASA har forskare från Tongji-universitetet i Kina mätt ismassorna på Antarktis mellan åren 2002 till 2023. Främst fokuserade man på fyra glaciärområden i Östantarktis – Denman, Moscow, Totten och Vincennes Bay – som ligger i området Wilkes Land–Queen Mary Land.
Under perioden 2002–2010 minskade ismassan i Antarktis med i genomsnitt 74 gigaton per år, visar resultaten, som presenteras i Science China Earth Sciences. Vidare minskade ismassan ytterligare mellan åren 2011 och 2020, där tappet istället landade på 142 gigaton per år. Detta har bidragit till att havsnivån ökat kraftigt.
Trots den markanta minskningen vände trenden dramatiskt mellan åren 2021 och 2023. Då ökade istället ismassan i genomsnitt 108 gigaton per år. Den främsta anledningen tror man beror på att området hade en hög nederbörd jämfört med tidigare år. Detta har bidragit till att havsnivåerna ökat i genomsnitt med 0,3 millimeter per år.
Annons:
Forskarna betonar att ökningen kan vara en tillfällig trend och inte nödvändigtvis innebär att ismassorna kommer att fortsätta öka.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Rattankun Thongbun/iStock och Rankin1958, CC BY-SA 3.0
I sjöförsöket ökade konkurrensen vid bona och hanarna ägnade mindre tid åt äggen efter exponering för ett hormon som används i vissa p-piller. Bilderna visar inte själva försöket.
Rester av ett hormon från p-piller fick fiskhanar i en kanadensisk sjö att bli mer aggressiva och sämre på att ta hand om sina ägg. När fler fiskar trängdes vid bona gick hanarnas tid åt till att jaga bort inkräktare i stället för att vakta äggen, som blev allt färre.
I studien, som publicerats i Current Biology, har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och i Kanada analyserat filmer av hanar av arten knölskallelöja vid sina bon i en experimentsjö i Ontario. Filmerna spelades in före, under och efter att små mängder av hormonet tillsattes i sjön, och fiskarna jämfördes med artfränder i närliggande sjöar utan hormonet.
Hormonet heter etinylestradiol och används i vissa p-piller och andra hormonbehandlingar. Ämnet når sjöar och vattendrag via avlopp och reningsverk.
Hanarna i sjön jagade oftare bort andra fiskar från sina bon, lämnade äggen oftare och vaktade dem mindre.
Annons:
Trängsel vid bona
Resultatet gick emot forskarnas förväntningar. I laboratorieförsök har hormonet gjort hanarna mindre aggressiva. I sjön blev de i stället mer aggressiva, eftersom fler fiskar trängdes vid bona. Hanarna fick lägga mer tid på att försvara reviret än på att vårda äggen.
— Studien visar hur komplexa och oförutsägbara effekter kemiska föroreningar har på djurlivet och att riskerna kan vara större än de vi ser i laboratoriestudier. Tack vare experimentet i sjön såg vi konsekvenser som vi kanske missat annars, säger Erin McCallum i ett pressmeddelande från SLU.
När hormonet funnits i sjön i mer än ett år innehöll bona omkring två tredjedelar färre ägg än före tillsatserna. Konkurrensen vid bona, den sämre äggvården och de färre äggen bidrog sannolikt till att beståndet av knölskallelöja i sjön kollapsade.
— Hormonet påverkade inte bara enskilda fiskar. Det förändrade de sociala förhållandena i sjön. Förändringarna utlöste en kedjereaktion i fortplantningen i hela populationen, säger Erin McCallum.
När tillsatserna upphörde återhämtade sig fiskarna. Vid de sista observationerna byggde hanarna åter bon i sjön, och deras beteende liknade då i stort sett det i sjöarna utan hormon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
När gåsen Blossom förlorade sin partner blev hon väldigt ensam och började må dåligt. Då satte man ut en kontaktannons och hittade sedan änkegåsen Frankie.
I en damm intill en kyrkogård i Marshalltown i Iowa i USA bodde gåsparet Blossom och Bud. Båda tamgässen kom till kyrkogården för några år sedan där personalen har tagit hand om dem sedan dess.
Under augusti 2022 avled dock Bud plötsligt vilket lämnade Blossom ensam. I början verkade det gå okej för Blossom och hon fick extra mycket sällskap av personalen på kyrkogården. Men när det senare började bli parningssäsong började hennes beteende att ändras. Tamgåsen började bland annat stirra in i sin egen reflektion i glasdörrar och mot gravstenar som reflekterades.
Gäss har, liksom svanar, ofta samma partner livet ut och det blev nu tydligt för personalen att situationen hade börjat påverka Blossom negativt. I februari i år lade man därför ut en kontaktannons för att hitta en ny gåspartner till henne.
Annons:
"Ensam, änka, tamgås", skrev kyrkogårdschefen Dorie Tammen. "Söker livspartner Livspartner för sällskap och tillfälliga rackartyg".
Dorie beskriver Blossom som "ungdomlig, äventyrligt och livlig".
YouTube video player
Kontaktannonsen lästes av Deb och Randy Hoyt som ägde änkegåsen Frankie som var i en liknande situation.
– Han behövde en partner, förklarar Randy. Så jag tänkte att det skulle bli toppen.
Gässen fick träffas och det var tydligt att de båda gillade varandra direkt.
– De började gå iväg tillsammans och de har inte riktigt lämnat varandras sida sedan dess, säger Dorie.
Frankie flyttade till Blossoms hem vid kyrkogården och lever nu lyckliga tillsammans på det sätt som gäss gör.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En vuxen hona var oftast först att dyka i de späckhuggargrupper som norska forskare studerade. Mönstret framträdde när forskarna filmade djuren med drönare i Hardangerfjorden.
Från februari till april 2025 följde forskare vid norska Havforskningsinstitutet fjordens späckhuggare ovanifrån. Marinbiologen Marie-Laure Veys bodde under fältarbetet i Ulvik, som en del av sitt masterprojekt vid institutet.
Filmerna gjorde det möjligt att känna igen 16 enskilda djur i tre familjegrupper och att avgöra exakt vilket djur som dök först. Resultaten, som publicerats i tidskriften Animal Behaviour, visar att en vuxen hona tog första steget vid 82 procent av de 45 gemensamma djupdyk som fångades på film.
YouTube
Annons:
Resten av gruppen följde tätt efter: i genomsnitt gick det 14,6 sekunder från att det första till att det sista djuret försvann under ytan, något forskarna ser som ett tecken på stark sammanhållning.
— Detta stöder hypotesen att späckhuggarna inte fattar de här besluten gemensamt eller slumpmässigt. Ledarskapet hänger ihop med ålder och kön, och det är oftast en vuxen hona som fattar beslutet, säger havsforskaren Carla Freitas.
Honan som tog initiativet låg inte alltid i täten. I 40 procent av dyken kom signalen från mitten av gruppen. Enligt forskarna visar det att ledaren inte nödvändigtvis simmar först, som tidigare studier har antagit.
Materialet omfattar ett fåtal familjegrupper under en kort period.
Honornas sociala roll
Utöver dyken räknade forskarna 274 sociala samspel, där djuren rörde vid varandra eller bröt ytan i takt.
— Vanligast var detta mellan vuxna honor och kalvar, säger Freitas.
Närheten kan enligt forskarna betyda att kalvarna håller sig intill modern för att lära sig gruppens sociala normer, läten och sätt att jaga.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Europeisk igelkott (Erinaceus europaeus), fotograferad i skogen Emmerdennen i Emmen, Nederländerna. Igelkotten omfattas nu av förstärkt skydd som även inkluderar boplatser, men skyddet innebär inte ett ovillkorligt förbud mot all markanvändning.
Sedan den 1 november gäller nya regler för nationellt fridlysta arter. Igelkotten skyddas nu även mot att dess boplatser förstörs med avsikt, samtidigt som nya undantag gör att vissa fridlysta växter inte behöver hindra jord- och skogsbruk.
Sedan den 1 november gäller regeringens ändringar i artskyddsförordningen. De nationellt fridlysta arterna är indelade i fyra nivåer: strikt, förstärkt, grundläggande och begränsat skydd.
Regeringen presenterade förändringen i somras, där man föreslog att ta upp igelkotten i artskyddsförordningen. Nu finns igelkotten med på listan och har fått förstärkt skydd, den näst högsta av de fyra nivåerna. Skyddet gäller alltså inte bara djuret självt, utan även platser där igelkotten får och föder upp ungar eller vilar. Det är förbjudet att avsiktligt döda, skada eller fånga den, och att avsiktligt ta bort dess bon eller förstöra sådana platser. Störning är förbjuden om den kan antas påverka beståndet.
Förbudet gäller handlingar som sker avsiktligt. En lövhög är inte automatiskt skyddad för att en igelkott kan tänkas ligga i den.
Annons:
Orkidéer och markanvändning
Orkidéer har i regel grundläggande skydd, vilket innebär att man inte får plocka eller gräva upp dem. Vissa orkidéer omfattas i stället av EU-skydd eller en högre skyddsnivå.
För arter med grundläggande eller begränsat skydd gäller förbuden inte om det är uppenbart att syftet med en åtgärd inte är att skada arten. Jord- och skogsbruk anses normalt ha ett annat syfte, om inte omständigheterna visar något annat.
Därför väger skyddet olika
Även arter med förstärkt skydd, som igelkotten, kan få vika när förbudet avsevärt försvårar pågående markanvändning på en fastighet. Det avgörs i det enskilda fallet.
Undantaget gäller inte arter med strikt skydd, till exempel svampen saffransticka. Den får inte plockas, grävas upp eller skadas, oavsett vad marken används till.
— De arter som är mest hotade får ett starkare skydd jämfört med tidigare, medan arter med lägre skyddsbehov i mindre utsträckning än tidigare kan leda till begränsningar av skogsbruksåtgärder, säger Marianne Karlsson, tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen, i myndighetens information.
Arter som skyddas av EU:s naturvårdsdirektiv påverkas inte av ändringarna, och reservatsföreskrifter gäller fortfarande.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
