MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 13 januari 2025

måndag 13 januari 2025

James O’Keefe tillbaka med ny dokumentär

Organiserade brottsligheten

publicerad 10 januari 2025
– av Jan Sundstedt
Line in the Sand
"Line in the Sand" säger sig "exponera krafterna bakom det mexikansk-amerikanska migrantindustriella kaoset".

Den undersökande journalisten James O’Keefe är tillbaka med en ny dokumentär med titeln Line in the Sand. Den här gången beger sig O’Keefe till det migrantindustriella komplexets frontlinjer, med hjälp av dolda kameror och råa vittnesmål.

I Line in the Sand avslöjar O’Keefe den chockerande verkligheten bakom USA:s gränskris som aldrig förr: mexikanska godståg, kartellernas tunnlar och USA-finansierade interneringsläger för barn. Filmen skildrar ett korrumperat system med ett tydligt budskap om krav på förändring.

James O’Keefe och hans team reser i dokumentären söderut, med syfte att undersöka hur säker den del av gränsmuren som existerar de facto är. Filmen söker också uppmärksamma de aktörer som drar nytta av migrationskaoset vid den mexikansk-amerikanska gränsen.

Man intervjuar bland annat ett flertal migranter som delar sina berättelser och destinationer och belyser de faror de möter på sin resa. Allt från att falla av rörliga tåg, till risken att barn försvinner längs vägen.

Positiva recensioner

Dokumentären visar också hur delar av gränsmuren under Biden-administrationen skurits upp, vilket betonar gränsskyddets otillräcklighet.

James O’Keefe använder dolda kameror för att avslöja de ekonomiska intressen som driver gränskrisen, inklusive hur amerikanska skattepengar finansierar transport och inkvartering av migranter.

Line in the Sand har överlag fått positiva recensioner, men även viss kritik för filmens, enligt kritikerna, fokus på O’Keefe själv. De som hyllar filmen beskriver den i ordalag som exempelvis ”en nödvändig och gripande dokumentär som belyser en pågående kris”.

 

O’Keefe, känd för sin tidigare roll i Project Veritas, kan med Line in the Sand ånyo sägas utmana etablerade medier genom sina avslöjanden, med en berättarteknik som kombinerar undersökande journalistik med kraftfulla visuella berättelser.

För mer information och för att se dokumentären, besök Tucker Carlsons officiella hemsida.

”Svenska” gängkriminella tar över Norge

Organiserade brottsligheten

publicerad 28 december 2024
– av Jan Sundstedt
Gängkriminella från Sverige vållar stora bekymmer i grannlandet i Väst.

De senaste två åren har flera kriminella invandrargäng med bas i Sverige etablerat sig över i stort sett hela Norge.

Samtidigt anlitas personer med svenska medborgarskap allt oftare för att mot betalning begå mord och andra grova brott i grannlandet.

”Kurdiska Rävens” massmedialt omskrivna Foxtrotnätverk beskrivs idag som det dominerande brottssyndikatet i Norge, men även andra kriminella grupperingar som Dalennätverket, Lejonen och Satudarah Assassins återfinns idag i flera norska städer.

Enligt en granskning, som genomförts av Svenska Dagbladet och Aftonposten, beskrivs narkotikamarknaden i Norge som relativt ”oexploaterad” och gatupriset på narkotika är betydligt högre än Sverige.

I Stockholm kostar exempelvis ett gram kokain 800 kronor – jämfört med 1200 i Oslo – samtidigt uppges många grovt kriminella aktörer söka sig till grannlandet i Väst eftersom de är trötta på de återkommande gängkrigen i Sverige.

Polisen bedömer vidare att de kriminella grupperingarna från Sverige är bättre organiserade och har högre våldskapital än sina norska motsvarigheter, och att de därför med relativ enkelhet kunnat tränga undan dessa och ”ta över” marknaden.

– Det är inte som i Danmark, eller i viss utsträckning Finland, där man stött på motstånd. Det ser ut som att man bara kunnat ta för sig. Svenskarna kommer med ett jäkla rykte som hänsynslösa, säger en anonym svensk polis.

Infiltrerade gruppchatt

Vidare kan man ser hur grovt kriminella individer med svenska medborgarskap i allt högre utsträckning anlitas för att begå mord och andra grova våldsbrott mot betalning i Norge.

– Erfarenheten från Sverige är att det nästan pågår budrundor för att begå grova våldsbrott. Det är ett fenomen vi nu till viss del ser även i Norge, menar Olav Røisli på norska polismyndigheten Kripos.

Svensk och norsk polis rapporteras ha förhindrat flera grova våldsdåd efter att man lyckats infiltrera en krypterad gruppchatt och kunde därefter också gripa fem personer som trodde att de chattade med en kontraktsmördare från Sverige.

När männen anlänt till den avtalade mötesplatsen med 10 000 norska kronor i ett kuvert greps de istället av polis och kunde därefter åtalas för förberedelse till mord.

De allra flesta kända medlemmar i de utpekade brottssyndikaten har invandrarbakgrund, från framförallt Mellanöstern och Afrika, men trots detta väljer etablissemangsmedierna att konsekvent beskriva dem som ”svenska gäng”.

Gängkriminella ”gör reklam” genom att filma mord

Organiserade brottsligheten

publicerad 27 december 2024
– av Jan Sundstedt
Att barn och ungdomar tittar på verkliga avrättningar på sociala medier är idag vanligt förekommande.

Kriminella nätverk använder allt oftare sociala medier och massmedia för att göra reklam för sig själva och sitt våldskapital samt bygga upp gängens varumärke i den kriminella världen.

Polismyndigheten uppmanar allmänheten att inte dela vidare bilder och filmer på verkliga våldsdåd, eftersom detta riskerar att glorifiera och ge uppmärksamhet till den grova organiserade brottsligheten.

De senaste dagarna har ett filmklipp som visar mordet på rapparen Gaboro, i ett parkeringshus i Norrköping, fått stor spridning på Instagram och TikTok.

I filmklippet avlossar skytten flera skott mot mannen, som börjar springa men träffas och faller till marken. Innan han avrättas med flera skott hörs Gaboro, som själv hade kopplingar till gängkriminaliteten, böna och be för sitt liv.

Klippet har spridits på plattformar som domineras av en yngre publik och tiotusentals barn tros vid det här laget ha sett avrättningen. Mot bakgrund av detta uppmanar polisen i hårda ordalag allmänheten att låta bli att dela vidare denna typ av våldsskildringar.

– Att sprida den här typen av material är skadligt på flera sätt. Dels riskerar det att glorifiera den grova brottsligheten, men det kan också förvärra konfliktnivån och öka våldsanvändningen mellan de kriminella nätverken, säger Hampus Nygårds, biträdande chef för polisens Nationella operativa avdelning, i ett pressmeddelande.

”Enorm integritetskränkning”

Polismyndigheten försöker tillsammans med ansvariga för de sociala medieplattformarna få bort material som visar grova våldsdåd, men när ett klipp väl blivit viralt är det svårt att stoppa spridningen.

– Man måste också tänka på att det är en enorm integritetskränkning för offren, och när man sprider filmer och bilder av exempelvis en skjutning gör man de kriminella nätverken en tjänst, fortsätter Nygårds.

Att sprida material på personer som befinner sig i särskilt utsatta situationer kan dessutom vara straffbart – och även av det skälet bör man tänka efter innan man delar vidare material som innehåller grova brott, betonar polisen.

Istället uppmanar de användare som upptäcker filmer som innehåller grovt våld att nyttja plattformarnas anmälningsfunktioner, samt att föräldrar pratar med sina barn om hur de ska agera när de stöter på filmade mord eller andra våldsbrott.

Tusentals finska företag kopplas till organiserad brottslighet

Organiserade brottsligheten

publicerad 11 december 2024
– av Sofie Persson
Kriminella ligor i Finland har ofta kopplingar till byggnadsbranchen, enligt en rapport.

Cirka 2000 företag i Finland har kopplingar till organiserad brottslighet, enligt en ny rapport. Varje år beräknas dessa kopplingar kosta samhället omkring 40 miljarder euro i förlorade skatteintäkter.

Rapporten bygger på en utredning från 2022, framtagen av Enheten för utredningar om den grå ekonomin (HTSY). Utredningen visar att organiserad brottslighet har blivit allt vanligare bland finska företag.

Organiserad brottslighet har en stark ställning i finska näringslivet. Företag med kopplingar till organiserad brottslighet bedriver också grå ekonomi och sköter sina skyldigheter gentemot myndigheterna dåligt. Därför måste vi förhålla oss med allvar till fenomenet och bekämpningen av det, säger Janne Marttinen, direktör för enheten för utredning av grå ekonomi i ett pressmeddelande.

Används för penningtvätt

Nästan 1 900 företags ansvariga i Finland har kopplingar till organiserad brottslighet, och 95 procent av dessa är finska medborgare. Kriminella grupper använder företag för att genomföra bedrägerier, tvätta pengar eller andra ekonomiska brott.

Enligt rapporten förekommer organiserad brottslighet i nästan alla branscher, men är särskilt vanlig i mindre företag, exempelvis inom bygg- och fastighetsbranschen. Företag med kopplingar till kriminalitet sköter ofta sina skatteplikter sämre än andra företag.

HTSY uppskattar i utredningen att Finland förlorar omkring 40 miljoner euro årligen i skatteintäkter på grund av affärsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet. I Sverige orsakar jämförelsevis organiserad brottslighet näringslivet skador för uppskattningsvis 9 miljarder euro i varje år, enligt enheten.

Svenska fångar kan skickas till Estland

Organiserade brottsligheten

publicerad 1 december 2024
– av Jan Sundstedt
Gunnar Strömmer bekräftar att frågan har diskuterats med de estländska kollegorna.

Tidöregeringen ser just nu över möjligheterna att hyra fängelseplatser i Estland – och om en sådan lösning blir verklighet förväntas den innebära stora besparingar för den svenska staten.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) bekräftar att han under fredagen diskuterade möjligheten med estländska ministrar men tillade att ”frågan ännu är i ett tidigt skede”.

I Sverige råder det sedan en tid tillbaka brist på fängelseplatser och det är också mycket dyrt att internera fångar på svenska anstalter.

– Vi diskuterade flera frågor, bland annat det nordisk-baltiska samarbetet kring inre säkerhet, stödet till Ukraina och frågan om att Estland eventuellt avser att hyra ut fängelseplatser, säger Strömmer i en kommentar till statstelevisionen SVT.

Att hyra fängelseplatser utomlands ses som ”en av flera möjliga åtgärder för att lätta på trycket i Kriminalvården”.

– En utredning har därför just nu i uppdrag att se över förutsättningarna och ta fram utkast till avtal med ett eller flera länder. Det pågår kontakter mellan Sverige och Estland angående detta, men frågan är ännu i ett tidigt skede.

I Estland står cellerna tomma

I Estland är situationen nästan den omvända jämfört med i Sverige – där har man istället problem med att en stor del av landets celler idag står tomma.

– Estland har varit mycket framgångsrikt i kampen mot brottslighet, vilket har lett till en unik situation där ungefär hälften av våra fängelseplatser står tomma, säger justitieminister Liisa-Ly Pakosta till tabloiden Aftonbladet.

– Att hyra ut fängelseplatser är en av flera möjliga lösningar, fortsätter hon.

Det kan också noteras att det finns stora pengar att spara på att förvara en fånge i Estland istället för i Sverige. Dygnskostnaden för en estländsk fånge ligger idag på cirka 1 100 kronor per dygn jämfört med 3 773 kronor som den genomsnittlige svenske fången kostade varje dygn enligt Kriminalvårdens data.

– I Estland är arbetet inom våra fängelser mycket modernt, och vi har både toppmoderna och mycket säkra anstalter, betonar Pakosta.