Bakom bildandet av Black Lives Matter (BLM) 2013 påstås ligga frikännandet av den person, som tidigare samma år sköt den obeväpnade sjuttonårige afroamerikanen Trayvon Martin. BLM kallar det för ett mord färgat av rasism, och det blev inledningen till organisationens kampanj mot ”polisvåld”. Två andra sådana dödsfall, som också givits stor publicitet, gäller Michael Brown och Breonna Taylor. Dessa personer har av BLM haussats som exemplariska individer och sånär givits helgonstatus, och amerikanska media har vanligen slutit upp bakom dessa åsikter. Nedan ska vi titta på fakta gällande dessa tre personer, och vad som egentligen ligger bakom dödsfallen.
Av alla dödsfall gällande svarta (2925 personer) under 2018 beroende på mord eller skjutningar, stod andra afroamerikaner bakom 2600 av dessa (89 procent). Under 2010-talet har den relationen vanligtvis legat runt 90 procent. Poliser stod 2019 för 235 av dödsfallen, där de allra flesta skedde i strider med polis, där gärningsmannen varit beväpnad1. Någon skillnad gällande frekvensen i dödandet mellan svarta och vita poliser finns inte. Den mest intressanta statistiken gäller skjutningar med obeväpnade personer, där poliser dödade nio afroamerikaner2 förra året. Det är alltså fråga om några promille av det totala antalet dödade.
Någon systematisk rasism har inte kunnat konstateras bland vita poliser, även om i en sådan stor poliskår som USA:s individuella rasister/grupper självklart finns. Fortlöpande förbättringar i regler och utbildning ligger troligen bakom nedgången i antalet skjutna av polisen. Varje dödsfall är djupt beklagligt, men nio obeväpnade personer årligen på en väldig kontinent med 330 miljoner amerikaner syns inte förvånande, eftersom dessa individer också ofta uppträtt på sätt, som medfört, att den ansvarige polisen säger sig ha fruktat för sitt liv. Det viktiga är då omständigheterna runt varje enskilt fall, och de tre ovan angivna granskas nedan.
Trayvon Martin, en 17-årig afro-amerikan, sköts i Florida av en 28-årig områdesvakt ( G. Zimmerman) med till hälften latinamerikanskt påbrå. Ungdomen påträffades i ett stängslat bostadsområde, där ett antal inbrott nyligen begåtts, och betedde sig enligt Zimmerman på ett misstänkt sätt. Det regnade, men personen verkade promenera runt utan något mål och gick inte på trottoaren utan bakom enfamiljshusen. Zimmerman gick ur sin bil, men ungdomen försvann då. På väg tillbaka till bilen uppenbarade sig plötsligt denne och inledde ett gräl. Resultatet blev, att områdesvakten blev nedslagen, och enligt ett vittne var Martin över honom och slog honom. Vakten hade senare bruten näsa och sår i ansiktet och huvudet och hävdade, att hans huvud upprepade gånger slagits mot trottoaren. Han skrek på hjälp många gånger och hade en pistol i sitt bälte, vilken Martin upptäckte och försökte ta, samtidigt som han påstods hota Zimmerman till livet. Den senare skyddade men lyckades få fram pistolen och sköt då från marken uppåt mot Martin, som efter ett skott föll och därefter snart dog.
Zimmerman åtalades initialt inte för skottet, som av polisen sågs som självförsvar. Eftersom inga vittnen hade sett hela händelseförloppet, hävdade bägge sidor mycket skilda versioner, och sjuttonåringens familj och svarta organisationer hävdade rasism och mord. Delstaten åtalade senare Zimmerman, som friades av en jury på sex kvinnor. Det hot Martin tolkades ha varit utsatt för uppfyllde staten Floridas kriterier på rätt till självförsvar med dödligt våld, vilket avgjorde rättegången.
Federala myndigheter (Justitiedepartementet) granskade, ifall Martins medborgerliga rättigheter hade kränkts men lade så småningom ner fallet. Inget rasistiskt agerande kunde hävdas ha förekommit.
Det hot Martin tolkades ha varit utsatt för uppfyllde staten Floridas kriterier på rätt till självförsvar med dödligt våld, vilket avgjorde rättegången.
En polis (D. Wilson) i Ferguson, Missouri, stoppade 2014 från sin bil den artonåriga afroamerikan Michael Brown, efter att denne med våld stulit cigarillos i en affär, vilken kallat på polis. Brown blev arg, gick fram till polisbilen och lutade sig in i denna. Efter en ilsken argumentering sökte han gripa tag i polisens pistol, och de började brottas om denna. Två skott avlossades därvid, varefter Brown sprang därifrån, men Wilson sprang efter för att stoppa honom och hotade skjuta. Brown stannade, vände sig plötsligt för att uppenbarligen attackera Wilson, som då sköt honom. En undersökningsjury granskade fallet men accepterade Wilsons skäl, att han ansåg sig hotad till livet om Brown nådde honom, och beslöt att ej åtala Wilson.
En stor federal insats skedde med ett fyrtiotal FBI-agenter för att undersöka om Browns medborgerliga rättigheter kränkts. Deras noggranna platsundersökning och trovärdiga vittnen stödde Wilsons redogörelse, och inga skäl fanns att misstro hans uppgift, att han fruktade för sitt liv och därför sköt i självförsvar. Man fann, att någon överträdelse av medborgerliga rättigheter inte skett, så inga skäl fanns för brottsåtal mot Wilson.
Polisen utförde 13 mars i år i Louisville, Kentucky, en husundersökning (gällande narkotikabrott) i ett hus, där det svarta paret Kenneth Walker och Breonna Taylor vistades. Walker hävdade, att de låg och sov, när tre okända personer bröt sig in och mördade Taylor, medan han själv försvarade sig med sin legalt innehavda pistol. Under många månader efteråt var informationen om dödsfallet knapp från polisen, vilket medförde att Walkers, familjens och medias version om grovt övervåld och rasism kom att gälla.
Vid en presskonferens i slutet av september presenterade Kentuckys svarta justitieminister äntligen resultatet av den officiella undersökningen, som helt förändrade bilden3. När polisen knackade på och identifierade sig öppnade ingen, trots att paret var hemma. När poliserna därefter bröt upp dörren, blev de beskjutna av Walker och en träffades i benet. Poliserna svarade med intensiv eldgivning, vilken medförde, att kvinnan dödades, medan Walker anhölls. Ingen av de tre poliserna ställdes inför rätta för dödsfallet, eftersom de besvarat Walkers skott. Eftersom en av poliserna, som inte dödade Taylor, sköt så att hans skott passerade in i ett angränsande hus (ingen skadades), beslöt åtalsjuryn om åtal för detta.
Myndigheterna lät på grund av lagregler3 under nästan ett halvår media och BLM utan väsentlig motargumentation befästa en helt falsk bild av händelsen. Breonna Taylor har senare liksom Martin och Brown närmast beskrivits som helgon och fått spela en offerroll liknande den av kommunister mördade nazisten Horst Wessel, som gjordes till politiskt helgon i Nazityskland i början på 30-talet. På samma sätt som då skedde, används nu dessa tre tragiska dödsfall för att hos allmänheten piska upp hatkänslor mot motståndarna (i USA poliser och vita). Anklagelserna för rasism undersöktes i dessa fall ytterst noggrant men befanns felaktiga av myndigheter, som skulle åtalat poliserna, ifall skäl fanns. Att använda dödsfallen som något bevis på rasism och grovt övervåld av amerikansk polis syns därför helt fel. Att Black Lives Matter använder offerpropaganda liknande Horst Wessel i sin agitation är typiskt för en marxistisk rörelse men djupt störande med tanke på dennas inflytande på opinionen.
Dan Ahlmark
Källor och referenser:
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
