Det märkliga valresultatet och dess konsekvenser

Det var strax efter kl 21 i söndags kväll som jag insåg hur det skulle bli. Nästan bokstavligt, gnuggade jag mig i ögonen. Kunde detta verkligen vara det rätta resultatet? Det är något som skaver, något som är mycket snett. Jag kan inte sätta fingret på den rätta punkten. Jag får fortsätta att förhandla med mig själv när det gäller att försöka inse att SD bara har drygt 17 procent. Konspirationen blir alltför ohanterlig, om man också ska ta in valfusk och annan manipulation. Jag lägger det åt sidan, så länge. Men om Bilderbergarnas nya lilla svenska kuttersmycke, Annie Lööf, blir statsminister, då checkar jag ut totalt.

Det som är smärtsamt att ta in, är att över 80 procent av det svenska folket inte fattar vad som pågår. Över 80 procent ställer sig bakom ett globalistiskt synsätt, sju partier mot ett nationalistiskt. Det är också skrämmande.

Jag återvände till vallokalen för att övervaka rösträkningen. Klockan åtta stängde lokalen och då sköts nio bord ihop till ett större bord. På detta bord ställdes två långa lådkartonger. Där fanns cirka 400 förtidsröster som kommit till vallokalen. Jag lade märke till att ytterkuverten var öppnade! De hade öppnats under dagen i vallokalen, före det att rösträkningen började och alla röster inne i dem hade kontrollerats. Några öppnade ytterkuvert stod på kortändan och stack upp i en annan kartong. Jag antog att det var felaktiga, kasserade och tveksamma röster.

Det som är smärtsamt att ta in, är att över 80 procent av det svenska folket inte fattar vad som pågår

Här fanns alltså cirka 400 röster vars ytterkuvert var öppnade och vars innehåll därför låg blottat. Själva rösten låg fortfarande i sitt kuvert som inte var öppnat. Hur många timmar hade de legat så i vallokalen? Någon hade mycket lätt kunnat ta ut de tre röster som låg inne i ytterkuvertet och istället lägga dit egna röster. Detta hade kunnat ske på så sätt att röstkuvert hade förberetts, klistrats igen i förväg för att snabbt skifta plats i några eller flera av de öppnade ytterkuverten? En annan fråga är hur de transporterades till vallokalen från den lokala valnämnden och vad som hände med de öppnade kuverten under tiden innan de kom till vallokalen?

De sex rösträknarna öppnade valkuverten och sorterade partierna i olika högar, Centerpartiet, Socialdemokraterna, SD, Fi, etc. Var och en av de sex rösträknarna hade de olika valsedlarna framför sig. Två av dem lade rösterna i samma hög. När detta var gjort samlade man ihop parti för parti i olika högar. Valsedlarna buntades ihop i buntar med femtio röster i varje.

Här föreligger den andra stora säkerhetsbristen. Jag skulle som rösträknare och SD-hatare kunnat ta med mig en bunt röster för S eller MP och ha dem i fickan. Jag skulle kunna byta den bunten med femtio eller annat antal på två röda sekunder med en SD-bunt, eller en M-bunt. Detta blir svårare om det är flera närvarande och en som övervakar rösträkningen! Men på en liten ort uppe i Tjotahejti är det naturligtvis hur enkelt som helst. Det skulle till och med kunna vara så att de tre (minimum) rösträknarna i en liten ”superröd” kommun som räknar har kommit överens om detta, t.ex. att minska på rösterna för SD? Eller för M?

50 gula röster för MP eller S och 50 gula röster minus för SD märks inte då slutsiffran enligt protokollet fortfarande är 983 röster! Rösterna kommer även att godkännas vid rösträkningen hos Länsstyrelsen. Det är otroligt att alla röster kan få ligga helt öppet på ett bord under en så lång tid som var fallet i min röstlokal!

Så var då valrörelsen överstånden. Och väl är väl det, för det blev litet tjatigt mot slutet. Resultatet för Sverigedemokraterna blev ju det väntade, men icke desto mindre säkert en besvikelse för många som hade hoppats på att SD åtminstone skulle bli näst störst. Två partier har misslyckats i sin strategi. Det ena är miljöpartiet som satsade på att skrämmas med den varma, sköna sommaren vi haft, för att på så sätt få mandat för en massa vilda förslag, såsom förbud mot försäljning av bensin och bensindrivna bilar redan om några år. Väljarna gick dock inte på den bluffen utan dömde ut MP som det extremparti det är. Det andra är SD som under Mattias Karlsson satsat på att göra SD mer smakligt som samarbetspartner för de andra partierna. Ett led i denna strävan har varit att rensa ut alla ur det gamla gardet, varav Kent Ekeroth är det mest kända namnet, och koncentrera makten i partiet till en person, nämligen Mattias Karlsson själv och reducera övriga till ett slags språkrör för Karlsson. Detta har ogillats av många SD-sympatisörer och berett vägen för AfS och diverse andra konstellationer av tidigare medlemmar på partiets högerflygel.

Jag betraktar SD som ett intressant politiskt fenomen mer än som SD-sympatisör

Både den förra moderatledda Allians-regeringen och den nuvarande sosseledda vänsterkoalitionen har visat sig oförmögna att göra något åt det kaos som följt i massinvandringens spår. Man har dels haft uppfattningen att vi har en skuld till länderna i Afrika och Mellanöstern att betala av på – ”Vi måste alla ta vårt ansvar” – och dels att vi med social ingenjörskonst måste kunna omforma vilka människor som helst till goda, flitiga, plikttrogna svenskar, bara vi ger de här människorna möjligheterna. Vi har därför överöst dem med förmåner som svenskar inte kommer i närheten av, såsom mycket frikostiga socialbidrag, etableringsbidrag och andra bidrag, gratis bostad, bidrag till semesterresor till landet de flytt ifrån, gratis undervisning i svenska språket utan närvarokrav eller krav på att de inom rimlig tid skall lära sig svenska, gratis sjukvård, gratis tandvård och gratis pension för mormor och morfar. Med andra ord: Gratis allt.

Det känns väldigt märkligt att SD inte fick mer. Jag betraktar SD som ett intressant politiskt fenomen mer än som SD-sympatisör om du förstår vad jag menar. Nåväl. Jag har grävt runt lite grann på Facebook, Youtube och Google och funnit enormt många berättelser från olika personer som vittnar om konstigheter kring valet. Även folk som jobbat med valet. Vart man än slår ner spaden så verkar det spruta slam och skräpvatten. Ju mer man tänker på det, desto mer troligt känner man att det skulle kunna vara. Det är såklart en psykologisk process som går igång när man börja tänka konspiratoriskt men det kan inte skada att tänka kritiskt kring det här i alla fall. Något är lurt med valet.

Egentligen borde man vara glad som röstat på ett parti som ökade mest i årets val, men glädjen har svårt att infinna sig. Jag har talat med några likasinnade och reaktionen är samma även där. Rent av besvikelse hos de flesta. Vad man undrar över är om man lever i samma land och samma verklighet? Den senaste årens massinvandring och de skjutningar, våldtäkter mm och minskad trygghet även på platser som normalt sett inte drabbats av sådant, verkar inte ha påverkat folk mycket. Tydligen väntar man sig att alla omtalade “integrationsprojekt” , “kamp mot segregation” och ökad “polisnärvaro” skall ordna upp vår tillvaro . Att det här rör sig om krafter som vare sig Löfven eller Annie Lööf kan påverka verkar inte ha gått in. Prognoserna för de närmaste åren talar om en ökad invandring på cirka 300 000 personer verkar heller inte göra avtryck. Man får således luta sig tillbaka, sitta förundrad över vad som pågår och kommer att pågå i framtiden och glädja sig åt att man redan förbrukat sin framtid. Vad som ska hända i det här landet för att verkligheten ska nå ikapp, det är den stora gåtan.

Förra året började Försvarsmakten med en ny strategi för att ”övertyga” alla soldater att ingen kommer undan värdegrunden. Nu har man börjat inför varje övning med presentationer och genomgångar. Alla måste ”leva värdegrunden även i sitt privata liv”. Jag vet att majoren låtsades vara seriös när han gick igenom det där. Men det är som att titta på någon gammal sovjetfilm, eller dokumentär från någon kristen sekt, där det står någon och skriker Jesus kommer och alla upprepar. 15 slides powerpoint plus prat, med bilder från försvarets HR/Marknadsförings/Propaganda avdelning med genuspedagoger och feministiska kommunikatörer.

Det är bara en tidsfråga innan försvaret börjar leta upp folk som är är ”politiskt avvikande” och börjar avskeda.

Karl-Olov Arnstberg

Texten har tidigare publicerats på Invandring och mörkläggning.