“Något om journalistik och yttrandefrihet”

Det finns ett behov av media som inte förleder, sviker eller tränger undan yttrandefriheten för den “lilla gräsroten” - och som står till försvar mot krafter som vill förminska medborgarna till identitetslösa konsumenter. Det skriver Krister Lind i en insändare.

publicerad 21 januari 2021
Fler borde tänka kritiskt och ifrågasätta massmedia, skriver Krister Lind.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Att vara kritisk är inte det samma som att vara negativ. När det uppstår kritik kan det vara lätt att ändra fokus, där man börjar söka fel och brister hos den som kritiserar. Den som kan ta saklig kritik har möjlighet att växa både jobbrelaterat och som person.

Nätets stora drakar som exempelvis Youtube, Twitter och Facebook tar sig rätten att stänga av olika nyhetskanaler och enskilda människors åsikter som inte överensstämmer med vad vissa journalister själva anser eller vad deras uppdragsgivares ärende avser. Det tenderar att bli en envägskommunikation som programmerar människor in i en viss riktning. Det tenderar också att skapa en tystnadskultur.

När det gäller lokala papperstidningar och mindre nättidningar har de ofta en insändarsida där den “lilla gräsroten” eventuellt kan få göra sin röst hörd. Samma sak gäller även där som hos de stora drakarna. Det gäller att texten och syftet håller måttet inför de som granskar texten. (Sveriges Radios “Ring P1” är ett praktexempel på hur man censurerar bort obekväma åsikter.)

Undanträngning till förmån för så kallade auktoriteter, som har en fin titel eller är politiker, tenderar bli vanlig hos både liten som stor media. Det kommer innebära att en stor del av befolkningen tillhör den tysta, osynliga gruppen medborgare. Den “lilla gräsrotens” pusselbit kan vara just den bit som passar in i den större pusselbiten och därmed gör den större mer hel. Det finns ett stort behov hos människor att få delge sina åsikter; åsikter som är hämtade ur vardagslivets upplevelser och inte från en tro konstruerad vid skrivbordet.

Media liten som stor är en maktfaktor. Det finns ett behov av god media som inte förleder, sviker eller tränger undan yttrandefriheten för den “lilla gräsroten”. Om inte detta behov infrias är risken stor att landet som helhet degenererar och upplöses i ett förfall. Det gäller att stå till försvar mot krafter som vill söndra, förminska och försvaga medborgarna till enbart löntagare och konsumenter utan identitet, utan gemensam kultur för sammanhållning och utvecklande civilisation.

Oavsett yrke eller vem man är kommer vi, vare sig vi vill eller inte, att programmeras av media – ett effektivt vapen för att kanalisera ut “sanningen” om vad som är bäst för den enskilde medborgaren som för hela samhället. Idag finns det bland annat en agenda som säger att stort är bra. Det innebär att beslut som tas, samt att kunna påverka beslut, kommer allt längre bort från den “lilla gräsroten”. Därför behövs mindre mediakanaler med en nära verklighetsförankring till folket som bygger upp framtiden för barn, ungdomar och vuxna med ideal som gör familj- och samhällsbyggandet möjligt.

Mycket av dagens journalistik handlar om att tävla och konkurrera med varandra; vinna eller förlora. Vi ser det i en massa olika så kallade underhållningsprogram, artiklar och reklaminslag i media. Media har en tendens att skapa brist på solidaritet som mycket väl kan skapa irritation, sorg och nedbrytande känslor som inte gagnar någon. Media är en medborgare som alla andra och frågan media behöver ställa sig blir: Är vi ett lydigt verktyg för den starkes rätt, där auktoriteter med fina titlar får göra sin röst hörd – eller för den “lilla gräsroten” som inte har tillgång till att fritt få göra sin åsikt hörd?

 

Krister Lind

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!