Insändare

”Gör delfinerna en tjänst och skippa djurparkerna”

Som barn drömde jag om att bli delfintränare. Idag förstår jag konsekvenserna av att hålla delfiner i fångenskap och Kolmården ska ha en eloge för att lägga ner delfinshowerna. Det skriver Sascha Camilli på djurrättsorganisationen Peta.

publicerad 18 maj 2022
Delfinart av Stillahavsvitsiding i British Columbia, Kanada.

Precis som många andra barn älskade jag delfiner. Det var de som fick mig att längta efter sommarutflykterna till Kolmården. Jag minns hur jag applåderade glatt när jag såg dem hoppa högt i luften och hur jag skrattade när de skvätte på mig. Jag minns också att jag studerade deras tränare noga och tänkte, ”en dag ska jag bli precis som hon”.

Att bli delfintränare var min högsta barndomsdröm, men jag hade ingen aning om vad som låg bakom den ”glada” fasad som så många marina djurparker världen över visar upp för sina besökare. Idag vet jag bättre, och därför välkomnar jag nyheten att Kolmårdens delfinshower ska läggas ned.

Marina djurparker säljer in bilden av djur som älskar sina bassänger, sina tränare och att göra konster. Men sanningen är att djuren aldrig kan leva ut sina naturliga behov i fångenskap, inte på långa vägar ens med de bästa av intentioner. Oavsett om delfiner fångas i det vilda eller föds i fångenskap är de vilda djur och kan simma omfattande sträckor (nästan 100 km om dagen), dyka till mer än 450 meters djup och ha komplexa relationer inom ett stort socialt nätverk. I fångenskap är även de ”största” bassängerna blott en hundratusendel av deras naturliga habitat, och upplevs som fängelseceller för dessa skarpsinniga och högt utvecklade varelser. De vet att de inte hör hemma där.

Att vara fängslad knäcker till slut djuren, som tar till självskadebeteenden som att gnissla tänderna eller banka huvudet mot bassängkanten. Det kan till och med leda till självmordsförsök. Det mest kända fallet är Kathy, en av delfinerna som spelade Flipper i den ikoniska tv-serien. Hennes tränare Richard O’Barry såg henne sluta andas och är övertygad om att hennes död var ett självmord. Händelsen förändrade hans syn på delfinshower, och han har sedan dess ägnat många år åt att arbeta för att befria delfiner från fångenskap.

Att slopa delfinshowerna har fördelar även på andra håll, då det förhindrar att tränare och besökare skadas. Den marina djurparken SeaWorld i USA har hamnat i blåsväder ett antal gånger när de vilda djuren, drivna till galenskap av sin karga existens, bet barnen som matade dem. Djurparken avfärdade händelserna som ett ”oregerligt” djurs avvikande beteende, men har sedan slutat låta gästerna mata delfinerna. Besökarna får dock fortfarande klappa dem.

Kolmården har gjort det enda rätta, men världen över fängslas delfiner av djurparker som SeaWorld, som tvingar djuren att utföra konster för turister. Merparten av de besökare som betalar för de här föreställningarna är helt omedvetna om den stora skada de finansierar, precis som jag var för länge sedan. Men idag har vi, som tur är, oändliga möjligheter till underhållning som inte involverar att skada eller utnyttja djur. När du planerar årets sommarsemester, gör delfinerna en tjänst och skippa marina djurparker och andra platser som tjänar på fängslade vilda djur.


Sascha Camilli är djurrättsaktivist och europeisk press- och projektkoordinator för People for the Ethical Treatment of Animals, Peta.


Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.