Annons:

SVT planlade karaktärsmord av vaccinkritiker i förtäckt dokumentärserie

Enligt nya uppgifter avslöjas skattefinansierade SVT med att begå grova etiska och publicistiska övergrepp mot vaccinkritiker i sin dokumentärserie "Vaccinkrigarna". Under ett och ett halvt års tid har man använt sig av falska identiteter, ljugit om sitt syfte samtidigt som man filmat kritikernas hem och familj med dold kamera.

Uppdaterad december 2, 2020, Publicerad december 1, 2020 – av Markus Andersson
Malin Olofsson SVT
I syfte att karaktärsmörda vaccinkritiker uppträdde SVT-journalisten Malin Olofsson under falsk identitet och försökte bland annat förleda människor att uttala sig om förintelsen, judar och den nya världsordningen (NWO).

Under 1,5 års tid låtsades SVT:s reporter och producent vara en vanlig orolig småbarnsmamma som sökte kontakt med vaccinkritiska företrädare för råd och vägledning. I verkligheten var det en del av en nogräknad operation för att åsiktsregistrera och karaktärsmörda vaccinkritiker i en ny dokumentärserie på det skattefinansierade mediahuset. De förtäckta journalisterna arbetade bland annat för att få småbarsmamman Linda Karlström att uttala sig om ämnen som judar och förintelsen, i syfte att karaktärsmörda den ideellt drivna kritikern. Själva presenterar man det grova pressetiska övergreppet av reportrarna Anna Nordbeck och Malin Olofsson som en "unik inblick" och "omfattande Wallraffande".

Den välkända finlandssvenska vaccinkritikern och föreläsaren Linda Karlström berättar om hur det hela inleddes för ett och ett halvt år sedan – den 13 april 2019 under ett vetenskapligt seminarium i Göteborg. Karlström fanns med som deltagare och konferencier tillsammans med andra företrädare från föreningen 2000-Talets Vetenskap, bland annat Michael Zazzio.

Zazzio blev redan i februari 2019 intervjuad av en kvinna vid namn Emelie Simmons som uppgav att hon arbetade som frilansjournalist och kommunikatör för Svenska Kyrkan och att hon var mycket intresserad av olika hälsofrågor. Samma Simmons hade bett om lov att få filma eventet men fått nej eftersom arrangörerna hade dålig erfarenhet av journalister och själva dessutom skulle dokumentera talen.

Nio dagar efter Simmons förfrågan fick Karlström ett mejl från en Carolina Olofsson som påstod sig bo i Tyskland, vänta sitt andra barn och vara kritisk till vaccinationer samt intresserad av att få veta mer om riskerna med dessa. Kvinnan meddelade att hon nu planerar att flytta till Skåne och att hon var intresserad av att delta på Karlströms föreläsningar.

Annons:

Både Emelie och Carolina närvarade på föreläsningen i april och Emelie passade också på att filma och dokumentera denna.

Jag vet/minns inte om arrangören hade ändrat sitt ställningstagande, eller om hon valde att inte låtsas om att hon hade nekats tillstånd till att filma och sedan snällt ställde in sig hos mig för att få filma”, kommenterar Karlström.

Efter föreläsningen skickade Carolina återigen ett mejl och eftersökte fler vaccinkritiska kontakter i Skåne eftersom hon kände ett behov av att ”nätverka”. Efter ytterligare en tid tog Emelie Simmons kontakt med flera vaccinkritiska profiler, däribland Karlström och påstod nu att hon ville göra en film där hon skulle visa upp ”vaccinationernas baksida”. Även Carolina skulle medverka i produktionen av filmen.

Jag frågade förvånat Emelie varifrån hon skulle få pengar till detta projekt. Emelie svarade lite blygsamt att hon hade fått ärva en större summa pengar att använda till något projekt som hon själv brinner för, och nu ville hon satsa på att följa Carolinas resa”, skriver Linda Karlström och beskriver Carolina som lika entusiastisk som Emelie.

Karlström övertalades och informerades också om vikten av att hemlighålla den kommande produktionen med motiveringen att ”mäktiga krafter” annars kunde försöka sabotera filmen om det läckte ut. Hon skulle helt enkelt inte berätta för någon om projektet.

Under den första träffen i Tammersfors i Finland bjöds Karlström in till en lägenhet som hade hyrts via Airbnb och de hade då också med sig en professionell fotograf. Där ställde Carolina frågor till Linda Karlström och hon beskriver stämningen som mysig och trevlig.

Vi hade en rolig och givande dag, pratade och skrattade och åt våfflor på ett mysigt litet våffelcafé i närheten”, säger Linda.

Den andra träffen anordnades på liknande vis fast i Karleby i en stuga. Den här gången filmade man i flera dagar, bland annat i Jakobstad, där Karlström vuxit upp. Carolina ställde en mängd frågor, och Linda Karlström beskriver träffen som ”jätterolig”. En ny påstått bättre fotograf hade också involverats i projektet.

Linda Karlström berättade att ”vi delade så mycket tankar och Carolina var engagerad och glad och inspirerad. Och så himla vacker! En väldigt sympatisk mamma som jag var glad över att mina vägar hade korsats med.

Karlström berättar att hon fick en obehaglig känsla av att något inte stämde med Emelie Simmons, men att hon viftade bort det och skämdes för att hon kände negativitet gentemot denna kristna, trevliga och snälla människa ”som alltid pratade med den lenaste röst ni kan tänka er”.

Jag tyckte ibland att hon ställde väldigt märkliga frågor, krävde att få veta detaljer som hon inte hade med att göra, styrde upp mina tidtabeller i samband med mina resor på ett ganska dominerande sätt”, säger Linda Karlström.

Den tredje gången träffades man i Oslo. Filmteamet ville vara med på alla evenemang där Linda Karlström deltog, filma på hotellet, under förberedelserna och under själva konferenserna. Carolina fortsatte att ställa många frågor och Linda Karlström uppfattade det hela som seriöst och såg ingen orsak att misstänka något.

Ytterligare filmträffar till anordnades under 2020, bland annat i Karlströms hem, något som Emelie Simmons och Carolina betonade var mycket viktigt för att ge en genuin bild av verkligheten. Även Karlströms barn filmades av teamet.

Carolina började även att ställa ”privata” frågor till Karlström - bland annat om hon i coronatider kunde besöka sin farmor som hon påstod sig sakna mycket.

Varför förväntar man sig att jag ska avgöra en sådan sak? Eftersom jag aldrig har trott på hela denna pandemicirkus (nu börjar det ju gå upp för allt fler att det dör lika många som alla andra år, och att pandemin beror på ett felaktigt test som inte är godkänt för diagnosticering), så svarade jag att jag tycker att hon ska sluta vara rädd och orolig och besöka sin farmor om det är det de båda vill.

Kort därefter började Carolina fråga om andra orelaterade ämnen, exempelvis om den nya världsordningen - på engelska New World Order (NWO), och ville att Linda Karlström skulle skicka filmer och länkar om detta. Hon var också extremt intresserad av förintelsen och om judar och ville att Karlström skulle uttala sig och berätta om dessa frågor, trots att hon svarade flera gånger att hon inte kan något om dessa ämnen.

Under följande träff fortsatte Carolina att ta upp frågor som var kopplade till nationalsocialism, judar och förintelsen, och Linda Karlström svarade efter förmåga och menar att hon själv hade ”inspirerats av Carolinas nyfikenhet”.

Jag påtalade en del tekniska motsägelser som historiker och forskare har fört fram och funderade att orsaken till att frågorna inte får ventileras officiellt är att de stora mediehusen till största delen ägs och kontrolleras av judar”, berättar Karlström.

På kvällen började Carolina berätta om hur jobbigt hon hade det hemma, hon började gråta och darra på rösten och sade att hennes hade man ändrat åsikt i vaccinationsfrågan och nu krävde att barnen skulle vaccineras. Linda Karlström upplevde henne som orolig, osäker och rädd för att äktenskapet skulle spricka.

Jag frågade om det inte gick att be mannen läsa exempelvis Vaccinationer: risker och skador, men hon sa att det inte funkar. Jag minns inte alla vändor i samtalet, men jag påtalade att han inte får vaccinera barnen bakom hennes rygg eftersom båda föräldrarna måste ge sitt samtycke till vaccination”, förklarar Karlström.

Sommaren blev till höst och Emelie Simmons tog kontakt igen och bad om en åttonde och sista träff för att ställa några frågor om coronavaccinet och färdigställa material till filmen.

På sajten vaccin.me skriver Karlström, ”genast när jag kom till lägenheten märkte jag att det var något konstigt i atmosfären. Annars brukade det vara kramar och glada tillrop och husvisningar och fika och dylikt, men nu var det väldigt spänt och bråttom. Ingen tid för trevligt småprat, bara direkt sätta mig på en stol framför kameran. De sa lite urskuldande att de måste ställa några kritiska frågor, också för trovärdighetens skull.

Helt plötsligt var Carolinas och Emelies attityder förbytta, Carolina började ställa frågor som redan hade besvarats och de undrade om Linda Karlströms påstådda roll som en ”ledare” som sätter agendan för osäkra människor.

Linda Karlström fortsätter med att säga ”till en början var jag lugn och svarade så gott jag kunde, men efter bara en liten stund märkte jag hur Carolina förändrades. Hon blev mörk i blicken och aggressiv. Hon höjde rösten och avbröt mig hela tiden. Jag insåg att något inte stämde. Detta var inte den människa som jag hade haft kontakt med i ett och ett halvt år, som jag hade pratat, skrattat och fikat med och tröstat när det hade varit jobbigt hemma.

Nu började Carolina med ilsken och hög röst fråga hur Karlström kunde påstå att en tysk pojke som dog i mässling för fem år sedan var vaccinerad. Hon anklagades för att vara en lögnare och för att pojken skulle ha levt idag om det inte vore för sådana som Linda Karlström.

Anklagelserna fortsatte hagla, Karlström anklagades för att vara ovetenskaplig och hon beskriver hur Carolina blev allt mer aggressiv.

Jag kastade ett öga mot Emelie som stod och övervakade det hela, och det var som att se ondskan själv. Hon var alldeles svart i blicken där hon stod och tittade på mig, och det var så obehagligt att jag genast slog bort blicken", berättar Karlström.

Linda Karlström anklagades även för att ljuga om sin egen dotters vaccinskada. När hon frågade vad Emelie och Carolina egentligen höll på med så avslöjade de allt. De berättade att de arbetar på uppdrag från skattefinansierade SVT och att hela filmproduktionen var ett sätt att ”exponera” Linda Karlström, eftersom hon inte vill prata med massmedia. Carolina hette inte ens Carolina utan Malin Olofsson. Linda Karlströms dotter fick TBC av TBC-vaccinet. Dotterns TBC-sjukdom finns journalförd i hennes patientjournal, men SVT-journalisterna påstår oriktigt motsatsen.

Vi har spelat in allt Linda, ALLT! Vi har allt du har sagt om att pandemin är en bluff, att du inte förespråkar mångkultur, vad du anser om äktenskap mellan olika folkslag, vad du har sagt om judaförintelsen och NWO, och vi kommer att sända allt i SVT!”, skrek Carolina och Malin, enligt Karlström.

Linda Karlström svarade då att hon inte ger sitt medgivande till att de använder materialet. Hon lämnade sedan lokalen och drämde igen dörren med en smäll.

De har använt sig av falska identiteter och uppgett ett falskt syfte. De har inte inhämtat mitt medgivande till att filma och spela in våra samtal. De har brutit mot de etiska publicitetsreglerna för press, radio och tv. De har brutit mot Journalistförbundets yrkesetiska regler. De har behandlat mig som om jag vore en brottsling, trots att jag är en rättskaffens medborgare. Mina brott tycks vara att jag inte passar in i åsiktskorridoren. Både Sverige och Finland har åsiktsfrihet, och människors olika åsikter får inte utan deras vetskap och medgivande registreras och hängas ut till allmän bespottning. Sådant sysslar man med i diktaturer”, konstaterar Linda Karlström i efterhand.

Hon frågar sig vidare vad man får ut av att karaktärsmörda någon och anklaga denne för att vara en lögnare. Hon vidhåller också att hon aldrig har ljugit för varken filmteamet eller i vaccinfrågor överhuvudtaget.

Linda berättar besviket, ”jag öppnade mitt hjärta och mitt hem för dessa människor, jag gav dem ofantligt mycket av min dyrbara tid utan minsta lilla ersättning och jag hjälpte dem med kontakter till andra. Samtidigt har de själva lyft lön för varenda minut som de har lagt ner på att förfölja inte bara mig, utan även många andra med politiskt inkorrekta åsikter, under ett och ett halvt års tid.

I morgon, onsdag, börjar resultatet av den oärliga produktionen att sändas i SVT som en dokumentär i tre delar i Dokument inifrån med undertiteln ”Vaccinkrigarna”, och det är tydligt att vinklingen är kraftigt negativ och sensationalistisk.

Journalisterna Anna Nordbeck och Malin Olofsson har infiltrerat antivaccinationsrörelsen i mer än 1,5 år. De har förvånats över all värme och gemenskap som präglar rörelsen. Men ju djupare in i rörelsen de har lyckats komma, desto tydligare har det också blivit att det finns metoder och mål som oroliga föräldrar inte ska få reda på”, skriver SVT själva i en annons för programmet.

Tilläggas bör att det inte enbart är Linda Karlström utan även Michael Zazzio och andra vaccinkritiker som har manipulerats och blivit bedragna av SVT:s filmteam och ställt upp på inspelningar och intervjuer där de blivit övertalade att syftet med filmen varit ett helt annat än deras verkliga.

Michael Zazzio, som samtidigt driver ett rättsfall i en internationell tribunal som sorterar under Romstadgan, anser att man, utifrån de bevis om vacciners skadlighet som man kan finna i publicerade vetenskapliga artiklar, måste förbjuda alla existerande vacciner, och Zazzio är övertygad om att detta kommer att ske och att ett sådant beslut kanske inte är så särskilt avlägset.

De drabbade beskriver SVT:s metoder som ”ett övergrepp som vida överskuggar allt annat som de har varit med om”. Noterbart är även att Emelie Simmons inte har arbetat för Svenska Kyrkan på flera år, trots att hon har påstått det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Närmare 300 000 röster återstår – preliminärt riksdagsresultat på torsdag

Valet 2026

Publicerad Idag 12:07 – av Emil Fjellstedt
Rösträknare sorterar valkuvert och valsedlar på ett bord.
Rösterna i uppsamlingsräkningen omfattar bland annat sena förtidsröster och utlandsröster som inte hann fram till vallokalerna under valdagen.

Valmyndigheten uppskattar att närmare 300 000 sent inkomna förtids- och utlandsröster återstår att räkna efter valdagen. Uppsamlingsräkningen väntas bli klar först under torsdagen – men resultatet som då presenteras är fortfarande preliminärt.

Kommunernas valnämnder räknar under onsdagen de röster som inte hann fram till vallokalerna för att räknas under valkvällen. Det gäller förtidsröster som lämnades i den egna kommunen under valdagen, röster från andra kommuner som inte kom fram i tid samt sent inkomna utlandsröster.

Enligt Valmyndigheten väntas antalet bli större än vid tidigare val. Myndigheten betonar samtidigt att närmare 300 000 är en uppskattning, inte ett på förhand känt antal.

Vi förväntar oss ett större antal röster i år än vid tidigare val. Vi kan inte veta antal i förväg, men uppskattar att det rör sig om närmare 300 000 röster i årets val, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

Rösterna räknas i 314 uppsamlingsdistrikt, vilka motsvarar en kommunvalkrets eller en hel kommun. Valmyndigheten uppger att indelningen ska skydda valhemligheten.

Slutresultatet dröjer

Den stora mängden röster innebär enligt myndighetens bedömning att många kommuner behöver längre tid. Ett uppdaterat preliminärt resultat för riksdagsvalet väntas därför först under torsdagen.

Därefter lämnas rösterna till länsstyrelserna, där den slutliga rösträkningen pågår. Det slutliga riksdagsresultatet kan presenteras när samtliga länsstyrelser är klara och Valmyndigheten har fördelat mandaten, utsett ledamöter och ersättare samt fastställt resultatet. Det väntas ske cirka en vecka efter valdagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordmånga hamnade i fängelse i fjol

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 09:55 – av Emil Fjellstedt
Den röda huvudbyggnaden vid Kristianstadsanstalten med parkerade bilar på gården.
Kristianstadsanstalten. Brå redovisar att beläggningen på anstalternas ordinarie platser nådde 141 procent under 2025.

Aldrig på 30 år har så många sänts in bakom murarna som under 2025. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) påbörjade 12 754 personer en fängelseverkställighet under fjolåret – samtidigt som anstalterna i snitt belades till 141 procent av sina ordinarie platser.

Statistiken, som publicerades under tisdagen, visar att antalet nyintagna ökade med 942 personer eller 8 procent jämfört med 2024. Det är den högsta nivån sedan 1995.

Ännu tydligare syns förändringen i antalet personer som sitter inne samtidigt. Den 1 oktober 2025 hade 9 087 personer en pågående fängelseverkställighet, varav 8 352 män och 735 kvinnor. Det är 11 procent fler än vid samma tidpunkt 2024 och 115 procent fler än 2016, då 4 231 personer satt på anstalt. Anstaltsbefolkningen har alltså mer än fördubblats på tio år.

Brå pekar på straffskärpningarna

Brå förklarar ökningen främst med de senaste årens straffskärpningar.

Under den senaste tioårsperioden syns en tydlig ökning av antalet nyintagna i fängelse och antalet personer som avtjänar längre fängelsepåföljder. Ökningen förklaras främst av de straffskärpningar som har genomförts de senaste åren, säger Charlotta Lindström, statistiker på Brå.

Siffrorna ger henne stöd. Antalet nyintagna med en påföljd längre än två år har ökat med 207 procent sedan 2016, till 2 903 personer. De allra längsta straffen – mer än fyra år – har ökat med 319 procent, från 318 personer 2016 till 1 331 personer 2025. Under fjolåret påbörjade 31 personer en livstidspåföljd, mot 11 personer 2016. Den 1 oktober 2025 avtjänade 262 personer livstids fängelse.

Samtidigt är majoriteten av de nyintagna inga långtidsdömda. 77 procent hade dömts till högst två år och nästan hälften, 45 procent, hade inte haft någon kriminalvårdspåföljd tidigare. Narkotikabrott var huvudbrott för 35 procent av dem som togs in under 2025, och för 29 procent av samtliga intagna den 1 oktober.

141 procents beläggning

Den konkreta följden mäts i celler. Den genomsnittliga beläggningsgraden på anstalternas ordinarie platser låg under 2025 på 141 procent. Beläggningen har ökat varje år sedan 2018, det år då Brå började mäta, och då låg den på 92 procent – alltså under taket.

Medelbeläggningen under 2025 var 7 440 inskrivna, 6 908 män och 532 kvinnor. Till det kommer häktena, där i genomsnitt 3 553 personer satt inskrivna per dag, två procent fler än året innan.

Av dem som togs in på anstalt under 2025 var 90 procent män och 10 procent kvinnor. 78 procent hade svenskt medborgarskap och 39 procent var under 30 år.

Utvecklingen är ingen engångsavvikelse. Redan för 2024 års siffror kunde Nya Dagbladet rapportera om 8 206 intagna och 11 812 nyintagna – vilket vid det tillfället var den högsta nivån på 28 år. Ett år senare har båda nivåerna stigit igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Örebropartiet rusar lokalt – Malmölistan tar plats i Malmö

Valet 2026

Publicerad Igår 16:00 – av Jan Sundstedt
Markus Allard till vänster och Nils Littorin till höger i ett tvådelat montage.
Markus Allards Örebropartiet blir preliminärt näst största parti i Örebro kommun, medan Nils Littorins Malmölistan tar två mandat i Malmö.

Örebropartiet ser ut att missa riksdagen men blir preliminärt näst störst i Örebro kommun. Malmölistan tar samtidigt sina första mandat i Malmö kommunfullmäktige.

Valmyndighetens siffror från valet är ännu preliminära. Två distrikt återstår att räkna i respektive kommun.

Valmyndighetens preliminära resultat ger Örebropartiet 17,2 procent och 17 891 röster i Örebro kommun. Partiet ökar med 9,3 procentenheter.

Resultatet ger preliminärt elva mandat, sex fler än tidigare. Bara Socialdemokraterna, med 30,4 procent, samlar fler röster i kommunen.

Moderaterna får 14,8 procent. Örebropartiet går därmed om partiet med 2,4 procentenheter. Rösträknarna har hittills räknat 109 av 111 distrikt.

Sett till mandatökningen och uppgången i procentenheter går Örebropartiet ännu starkare i regionvalet. Partiet får 15,5 procent och 30 318 röster i Region Örebro län. Stödet ökar med 11,1 procentenheter.

Örebropartiet tar preliminärt elva av regionens 71 mandat. I regionen vinner Örebropartiet åtta nya mandat, jämfört med sex nya mandat i kommunen.

Rösträknarna har hittills avslutat 204 av 217 distrikt i regionen. Återstående röster kan fortfarande påverka mandatfördelningen.

Riksdagen förblir däremot utom räckhåll för Markus Allard och Örebropartiet.

Samtliga 349 preliminära mandat går till Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Partier under fyra procent i riket kan vinna fasta mandat genom att nå minst tolv procent i en riksdagsvalkrets.

I Örebro län samlar kategorin övriga partier tillsammans 5,1 procent. Örebropartiet får därför preliminärt inget av valkretsens tolv mandat.

Malmölistan gör samtidigt sitt genombrott i Malmö. Valmyndigheten redovisar 3,9 procent och 8 375 röster, en ökning med 3,1 procentenheter.

Resultatet ger preliminärt två av kommunfullmäktiges 61 mandat. Malmölistan tar därmed plats i fullmäktige för första gången.

Valmyndigheten hade räknat 215 av Malmös 217 valdistrikt vid den senaste uppdateringen. Kommunerna räknar uppsamlingsdistrikten den 16–17 september.

Länsstyrelsernas sluträkning avgör mandatfördelningen. Fram till dess kan siffrorna i både Malmö och Örebro förändras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Valet är över – förfallet fortsätter

Valet 2026

Valet 2026 är över och politikerna kan inom kort återgå till sina välbetalda uppdrag. För vanligt folk väntar däremot fler skulder, otrygghet i vardagen, krigshets och ett samhälle som fortsätter förfalla – oavsett vem som styr.

Uppdaterad Idag kl 08:45, Publicerad Igår 13:29 – av Jan Sundstedt
Jimmie Åkesson omgiven av rivna valaffischer från S, M, C och MP mot en bakgrund av valsedlar.
Jimmie Åkesson och valbudskap från flera riksdagspartier representerar det politiska etablissemang som kommentaren riktar sin kritik mot.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 13 september gick Sveriges valboskap, kanonföda och populas än en gång till vad som beskrivs som ett "val". Rättare sagt: ett skådespel. En charad. Ett spel för galleriet.

Med högtidliga miner, inövade repliker och en närmast religiös tilltro till den demokratiska ritualens förträfflighet skulle svenska folket ännu en gång välja vilka politiker som ska få förvalta landet under de kommande fyra åren.

Nu förväntas vi känna oss nöjda. Vi har gjort vår plikt. Vi har lagt vår röst. Vi har deltagit i Rikets omhuldade demokrati. Hurra, vad vi är bra...typ.

Inbillar man sig att det – oavsett lagtillhörighet – kommer att ske någon större förändring i Sverige, ja, då är jag rädd för att man är bortom räddning.

Med största sannolikhet kommer det beklagligtvis inte ske någon genomgripande förändring. Sverige fortsätter färden mot kollaps med stadig kurs – oavsett vilket parti som håller i rodret.

Visst kan det ske smärre förändringar i marginalen beroende på vilket lag som tilldelas regeringsmakten. Någon skattesats kan justeras. Något bidrag kan höjas eller sänkas. En friskola eller två kanske får på tafsen. En minister kan bytas ut mot en annan. Nya utredningar ska tillsättas och gamla vallöften ska dammas av.

Vad gäller de stora frågorna kommer dock inget markant att se dagens ljus.

För många av våra politiker tycks ett fullskaligt krig mot Den Store Hemske Ryssen vara en våt dröm. Mig veterligen är det emellertid ingen som gett något svar på frågan om exakt hur den ryska invasionen, ockupationen och förvaltningen av Sverige kan tänkas se ut.

Upprustningen ska trots det fortsätta, hotbilderna ska målas allt svartare och svenska folket ska förmås acceptera att landet steg för steg dras allt djupare in i stormakternas konflikter.

Nato-medlemskapet ligger fast förankrat. DCA-avtalet likaså. Oavsett vilket parti som sitter i regeringen kommer den svenska säkerhetspolitiska kursen knappast att kastas om.

När det kommer till stödet till Ukraina finns det uppenbarligen fortsatt pengar att tillgå. Medan svenska hushåll tvingas vända på slantarna ska den politiska nomenklaturan fortsätta skicka vapen, pengar och stöd till husguden Zelenskyj.

Svenska skattebetalare kommer i sedvanlig ordning att bli de som får betala för kalaset. De ansvariga politikerna klappar varandra på axeln och kallar det solidaritet.

Den som inbillar sig att ett regeringsskifte automatiskt innebär att Sverige åter blir ett land där svenskarna själva utgör en självklar majoritet i alla delar av samhället bör nog ta en titt på den politiska verkligheten.

Migrationen, integrationen och de demografiska förändringarna har under decennier formats av beslut fattade av politiker från olika läger.

Varför samma politiska etablissemang plötsligt skulle börja riva upp hela den ordning som det självt har skapat har jag mycket svårt att se.

Bostadsbristen tycks oroväckande nog helt ha försvunnit från åttaklöverns dagordning.

För den unga människan som står i bostadskö, för familjen som inte har råd att köpa en bostad och för den som tvingas betala en orimlig andel av sin inkomst i hyra är det föga tröst att ännu en regering lovar att "ta tag i frågan" (kod för "inget vi prioriterar speciellt högt").

Arbetslösheten kommer inte heller att försvinna i brådrasket, oavsett vilka hitte-på-insatser och "arbetsmarknadspolitiska åtgärder" riksdagen beslutar om – eller vilka absurda och människofientliga krav som ställs på redan utsatta människor.

Den stackars sate som redan står längst ned på samhällsstegen kommer även fortsättningsvis att få bära en orimligt stor del av bördan.

Fyra rivna valaffischer från S, M, C och MP mot en bakgrund av valsedlar.
Montage. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Samtidigt arbetar sig Sverige allt närmare ett slags skitland. Man får gärna tycka att ordvalet är mustigt, kärvt och kanske till och med helt galet. Syftet är dock att väcka eftertanke.

Hushållen skuldsätter sig för att kunna överleva. Bostäderna kostar skjortan. Mat, el och andra nödvändigheter äter upp allt större delar av lönen.

Medborgare som redan står på knä får vackert hoppas att nästa räkning inte blir den som knäcker ekonomin fullständigt. Om räntorna dessutom stiger framöver kommer många hushåll att få det ännu tuffare.

Politiska rödgardister tycks däremot alltid landa på fötterna. Medan vanligt folk tvingas vända på varje krona fortsätter den politiska nomenklaturan att leva ett liv som de flesta svenskar bara kan drömma om.

Förnedringen av under- och arbetarklassen kommer bit för bit att tillåtas fortgå.

Svinaktiga företag kommer även fortsättningsvis kunna behandla anställda som närmast livegna. Inga årliga löneökningar. Ingen avtalspension. Inga försäkringar. Otrygga anställningar och ett arbetsliv där människan förväntas vara tacksam över att över huvud taget få arbeta.

Och, ja, tvärtemot vad många kanske tror, så finns det gott om företag som på fullaste allvar har satt det oklädsamma beteendet mer eller mindre i system. Arbetsgivare kan, med våra folkvaldas goda minne, välja att blankt skita i kollektivavtal – eller motsvarande trygghet.

Kriminaliteten då? Vissa siffror sägs visserligen peka mot en förbättring på senare tid. Statistik kan som bekant dock trollas med, och eländet kommer även fortsättningsvis att ta strypgrepp på befolkningen.

Gäng, utpressning, skjutningar och otrygghet i vardagen. För de som bor i ett utsatt område hjälper det föga att politikerna ännu en gång lovar att vända utvecklingen.

Slutdebatten i SVT gjorde mig för övrigt fysiskt illamående. Maken till scharlataner får man leta efter. Däremot imponerande att galjonsfigurerna orkar hålla på – det ska man ge dem.

Samma skådespel vart fjärde år. Samma löften. Samma floskler. Samma välregisserade indignation. Svenska folket rättar sig dock lydigt i ledet.

Man går till valurnorna, röstar på det ena eller det andra laget och inbillar sig att det nu äntligen ska bli förändring. Oavsett vem som styr skutan kommer olyckligtvis samma människor dock att betala priset.

Det är inte demokrati i någon meningsfull bemärkelse, utan ett spel för galleriet och vi är alla med och betalar inträdet.

Man blir nästan sugen på att citera Norman Bates, med de bevingade orden "We all go a little mad sometimes"... I Sverige tycks vi göra ungefär så vart fjärde år.

Cirkus Rosenbad is back in business... The show must go on!

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.