Annons:

30 år av Pokémon

Publicerad augusti 9, 2026 – av Jan Sundstedt
Pokémon Yellow, som släpptes 1998 i Japan, är den tredje versionen i första generationen (efter Red/Green/Blue).

Liksom alla barn som växte upp med Pokémon på Game Boy, på tv:n eller som samlade på Pokémon-kort har även själva franchisen nu blivit vuxen. I år fyller den japanska framgångssagan hela 30 år. Låt oss blicka tillbaka på vad som hänt under årens gång.

I den färgglada Pokémon-världen lever människor sida vid sida med mystiska varelser som har unika krafter baserade på sina respektive egenskaper – så kallade pokémon.

Pokémon lever i det vilda men kan fångas med rödvita bollar - Pokébollar - och därefter tränas av människor.

Sedan tävlar människorna tillsammans med sina Pokémon i strider för att besegra "gymledare", med målet att bli mästare.

Annons:


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 27 februari 2026


"Fickmonstren" får liv

Det var den japanske spelutvecklaren Satoshi Tajiri som skapade konceptet bakom Pokémon. Som barn samlade han insekter och smådjur i skogen, vilket inspirerade honom till idén om ett spel där barn kunde samla "fickmonster" – eller "Pocket Monsters", som senare förkortades till Pokémon.

Tillsammans med illustratören Ken Sugimori utvecklade Tajiri de första spelen via sitt företag Game Freak. Pocket Monsters Red and Green släpptes den 27 februari 1996 i Japan på Nintendos Game Boy. När spelen några år senare nådde västvärlden döptes de om till Pokémon Red and Blue.

I spelen är spelaren som sagt en pokémontränare som reser runt för att fånga och träna mystiska varelser med olika krafter. Målet är att bli världens bästa Pokémontränare genom att besegra gymledare och samla märken. Vidare fyller man också en Pokédex, där man samlar data om alla Pokémon.

Pokémon-världen delas in i nio huvudregioner: Kanto, Johto, Hoenn, Sinnoh, Unova, Kalos, Alola, Galar och Paldea. Alla regioner har sin egen kultur, terräng och Pokémon, inspirerade av verkliga platser som Japan (Kanto), Storbritannien (Galar) eller Hawaii (Alola).

Det finns totalt 18 typer av Pokémon, däribland vatten, gräs, eld, elektricitet och is.

Montage. Foto: faksimil/Pokémon TV/Youtube

Pikachu blir kändis

TV-serien "Pocket Monsters" hade premiär i Japan den 1 april 1997. Året efter kom den till USA under namnet Pokémon, och 1999 nådde den Sverige och stora delar av Europa.

I serien följer man den tioårige Ash Ketchum och hans Pokémon Pikachu på en resa för att bli Pokémonmästare.

Han reser genom olika regioner där han fångar nya Pokémon och även tränar dem. Nya vänner, däribland Misty och Brock, är med på resan där de också stöter på fiender som Team Rocket.

Det är främst på grund av serien som Pokémon fått sin ikoniska maskot och symbol – den gula, elektriska Pikachu.

Pikachu har blivit en så pass stark symbol för franchisen att även den mest ointresserade personen kan koppla den gula, söta figuren till just Pokémon.

Pokémania

Spelen fortsatte att utvecklas och Pokémon-manin blev snart tydlig. Franchisen spreds otroligt snabbt och blev en världshit bland barn. Förutom spelen och tv-serien kom även filmer, samlarkort och diverse merchandise.

Time Magazine kallade Pokémon för "en multimedial och interaktiv upplevelse som saknar motstycke" – ett påstående det är svårt att argumentera emot.

Det fanns troligen väldigt få barn, och även vuxna, som inte hade hört talas om Pokémon. Det är nog något som är sant även idag.

I dag finns ett stort antal spel spridda över flera generationer på de flesta av Nintendos konsoler.

Foto: Thimo Pedersen/Unsplash

Pokémonkort kan göra en rik

Pokémon Trading Card Game, eller kort och gott samlarkorten, kom redan 1996 – men fick spridning globalt från 1998–1999 via Wizards of the Coast, som gav ut den första "Base Set"-utgåvan i USA i januari 1999.

När barn började ta med kort till skolan för att byta kort eller spela fick Pokémon stark kritik från föräldrar och andra vuxna, som menade att korten ”störde inlärningen, förgiftade vänskapen på skolgården och orsakade sådan distraktion att vissa barn glömmer sina läxor, tappar koncentrationen i skolan och till och med missar skolbussen, när de kämpar för att få tag på ytterligare ett kort”, något som Los Angeles Times rapporterade om vid tillfället.

I dag är Pokémonkort fortfarande populära bland barn, men har även ett stort samlarvärde bland de vuxna fansen. Vissa kort kan vara värda väldigt mycket pengar beroende på bland annat raritet, tryckupplaga, popularitet och även förstås skick.

Det dyraste samlarkort som sålts på auktion är ett Pikachu Illustrator-kort. Kortet tillverkades i endast 39 exemplar under 1990-talet och försäljningen satte rekord som det dyraste samlarkortet någonsin sålt på auktion.

I februari 2026 såldes Logan Pauls PSA Gem Mint 10-klassade exemplar genom auktionshuset Goldin för 16,492 miljoner dollar – omkring 147 miljoner kronor. Logan köpte kortet 2021 i en affär värd 5,275 miljoner dollar, motsvarande omkring 47 miljoner kronor.

Uppsving med Pokémon Go

Sommaren 2016 såg världen ett beteende bland många människor som kunde upplevas som udda och suspekt.

Pokémonfans strömmade ut från sina hem och vandrade till synes planlöst runt på gator, i parker och längs trottoarkanter – alla med blicken fast i mobilskärmen. Orsaken? Mobilspelet Pokémon Go hade tagit världen med storm.

Konceptet var enkelt men genialt: För att fånga pokémon måste spelarna ge sig ut och leta i verkligheten. Sedan fångades varelserna genom att kasta pokébollar på skärmen.

På olika platser fanns Pokéstops där man kunde samla föremål, och för att kläcka pokémonägg var man tvungen att gå ett visst antal steg.

Vid lanseringen var spelet enormt populärt och powerbanks blev plötsligt ett måste i varje Pokémonjägares väska. Tio år senare har spelet fortfarande tiotals miljoner aktiva spelare världen över.

Pressfoto: The Pokémon Company

Pokémonpark och Lego-samarbete

I februari i år öppnade världens första permanenta utomhuspark med tema Pokémon. Den heter Poképark KANTO och finns i Yomiuriland i Tokyos Tama Hills.

I parken kan besökarna bland annat gå igenom "Pokémon Research Lab" för att nå de två huvudområdena: Pokémon Forest och Sedge Town.

Pokémon FireRed och LeafGreen, nyversioner av spelen från 2004, finns sedan den 27 februari som nedladdningsbara titlar till Switch.

De första Lego-Pokémon-seten lanserades i samband med jubileet. I augusti följde nya modeller, bland annat Arcanine, Munchlax och Rayquaza, medan Pikachu, Eevee, Venusaur, Charizard och Blastoise redan finns i Lego-format.

Jubileumsåret fortsätter också på samlarkortsfronten.

Den 16 september släpps Pokémon TCG: 30th Celebration, en ny serie som samlar pokémon från olika regioner. Varje boosterpaket uppges dessutom innehålla ett av 30 unika Pikachu-kort, illustrerade av olika konstnärer.

Pokémon anses idag vara en av världens mest ekonomiskt framgångsrika franchiser – kanske till och med den allra största.

Läsaromröstning

Vad är den viktigaste förklaringen till att Pokémon har överlevt i 30 år?

Röstning stängd

Att franchisen ständigt förnyar sig med nya regioner och Pokémon. 0%
0 röster
Att nostalgin hos vuxna fans håller intresset vid liv. 33%
3 röster
Att samlarkorten och merchandisen skapar en ekonomisk motor. 22%
2 röster
Att Pikachu som maskot har gjort varumärket omedelbart igenkännbart. 44%
4 röster

9 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu vaknar Fylke till liv i Staffordshire

Tolkien

Publicerad september 11, 2026 – av Jan Sundstedt
Deltagare i hobbitinspirerade dräkter vid marknadsstånd och vita tält på en solbelyst äng, med blommor, pumpor och en kritad skylt i förgrunden
Marknadsstånd och tältläger på The Brandywine Festival i Harrodsburg, Kentucky 2025. Festivalens brittiska upplaga pågår 9–13 september 2026 på Weston Park – enligt arrangören den första hobbitfestivalen på brittisk mark, och den första upplagan inom en timmes bilresa från Birmingham där Tolkien växte upp.

På godset Weston Park nära Telford pågår The Brandywine Festival, en Sagan om ringen-festival med officiell licens där varje deltagare anländer som sin egen hobbit – med namn, bakgrundshistoria och kostym. Festivalen inleddes i onsdags och avslutas söndag 13 september.

Storbritanniens första hobbitfestival pågår 9–13 september på Weston Park i Staffordshire, ett 1600-talsgods med drygt 400 hektar parkmark. Bakom arrangemanget står det tyska kostymföretaget Burgschneider tillsammans med Middle-earth Enterprises, som förvaltar rättigheterna till Tolkiens värld.

Redan från ankomsten ska nutiden glida undan. Kvar blir lyktbelysta stigar, vedrök, levande musik och ett sällskap där alla bär samma varma hobbitidentitet.

Programmet bärs av samvaro och hantverk. Här hålls workshops i vävning, matlagning, örtkunskap, berättande och folkmusik, allt i roll.

Träskylt med handmålad texten no admittance except on party business, lykta och lövverk vid ett tält
Skyltarna i festivalens tältläger är handmålade. Den här parafraserar en replik ur Tolkiens böcker och mötte deltagarna vid tälten i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

På två scener spelas akustisk folkmusik, fiol och pipa dagligen. Kvällarna bjuder på dans under bar himmel och lägereldar som får brinna ut i egen takt.

Genom hela festivalen pågår Four Farthing Games, en tävling i traditionella hobbitlekar mellan Fylkes fyra fjärdingsdelar. Tävlingen avgörs vid en fackelbelyst pokalceremoni sista kvällen.

Hemma hos Tolkien

Platsvalet är ingen slump. Weston Park ligger inom en timmes bilresa från Birmingham, där J.R.R. Tolkien växte upp, och landskapen i West Midlands anses ha inspirerat delar av hans miljöer. Godset ägs av Weston Park Foundation, en fristående välgörenhetsstiftelse.

Vi är oerhört hedrade över att få föra The Brandywine Festival tillbaka till det land där berättelsen tog sin början. Efter framgången i Kentucky kändes det bara rätt att ta hem den här upplevelsen, säger Burgschneiders vd Markus Böhm, som beskriver godset som ett landskap i samklang med Tolkiens verk.

Stor folksamling i hobbit- och medeltidsdräkter framför en scen under varaktigt tak med ljusslingor
Kvällarna är festivalens kärna. Scenen med ljusslingor i skogsbrynet samlade flera hundra deltagare i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

Tolkienfantasten Kyle Pedley från Stourbridge, som har rest till Nya Zeeland för att se filmmiljöerna, sammanfattar saken kortare.

För ett Tolkienfan är det här som hämtat ur drömmarna, säger han.

På söndag den 13 september släcks lyktorna och tälten rivs. Kvar står ett engelskt 1600-talsgods i det landskap i West Midlands som anses ha inspirerat delar av Tolkiens miljöer – och minnet av en helg då några hundra vuxna fick lov att låtsas att Fylke låg där.

Den som blir sugen får vänta till 1–4 oktober, när festivalen återvänder till Terrapin Hill Farm i Harrodsburg i Kentucky för sitt andra år på amerikansk mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt

Arkeologi och historia

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Mynt i jorden till vänster och framtagna mynt, en armring och andra silverföremål till höger.
Tusentals silvermynt och flera andra silverföremål låg i två näverkärl vid Sysmä kyrkby. Mynten har ännu inte räknats eller daterats närmare.

En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva.

Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken.

Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, uppger Lahtis museer.

Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla.

Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden, säger museichefen Tuulia Tuomi till Yle.

Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram.

Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.

Signalen som verkade komma från malm

Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten.

Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen, säger han till Yle.

Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt.

I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Arkeologi och historia

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
Den 18,5 kilo tunga vikingsilverskatten från Rebild med silvertackor, smycken och mynt
Den 18,5 kilo tunga skatten består av omkring 700 föremål och fragment och är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden.

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare.

Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud.

Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren.

Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer.

Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar.

Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England.

Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer.

Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild
Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare.

På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte.

Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat.

Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad september 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.