Annons:

Svenskar ska ”blandas” med nyanlända i Göteborg

Etnisk undanträngningspolitik

Publicerad januari 11, 2024 – av Jan Sundstedt
Göteborg ska blandas och nyanlända placeras i mer svenska och välmående stadsdelar.

Det rödgröna styret i Göteborg har beslutat att migranter och nyanlända inte längre ska bo i invandrardominerade förorter och ”utsatta områden” – istället ska de placeras i mer välmående och svenska delar av staden och ”blandas” med majoritetsbefolkningen.

Mikael, som tidigare bott i invandrartäta Angered, varnar dock för utvecklingen och säger till Nya Dagbladet att en sådan "uppblandning" kommer att leda till ökad otrygghet och minskat socialt kapital.

– Nyanlända ska man inte placera i Biskopsgården, utan i andra delar. Exempelvis i Torslanda där jag bor, säger kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) till GP och förklarar att inga nyanlända alls ska placeras i de områden som klassas som ”utsatta” av polisen – exempelvis Bergsjön, Angered eller Biskopsgården.

Dessutom vill man även göra de invandrardominerade områdena mer ”blandade” och har som ambition att locka fler svenskar att flytta dit genom att bygga villor, radhus och stadsradhus i bland annat Biskopsgården.

Annons:

Trots hård kritik från medborgare och opposition är Attenius tydlig med att man aktivt och med politiska medel vill blanda Göteborgs befolkning.

– Jag vet inte varför det är kontroversiellt. Ofta lär folk känna personer från ett annat land genom idrotten eller något annat och där verkar det vara okej. Men det är tydligt att här så finns någon slags barriär, säger han.

Ingen gemenskap

Mikael som tidigare bodde i Angered, men som idag flyttat till ett svenskare område är mycket kritisk till att hela Göteborg nu ska ”blandas” befolkningsmässigt, och han pekar på att detta är förenat med stora risker.

– Jag medger att jag flyttade eftersom jag var trött på att vara i minoritet. Jag tror inte folk som inte bott i ett ghetto förstår vad det innebär. Det innebär inte att du dagligen är rädd för att rånas mitt på ljusen dagen och att du nattetid helst undviker att röra dig i ditt eget område, berättar han för Nya Dagbladet.

Han berättar vidare att det sociala kapitalet också spelar roll och att grannarna i Angered inte hälsade på varandra eller hade någon gemenskap att tala om.

– Det fanns inga pulkor eller uteleksaker utanför dörrarna eftersom alla visste att dessa skulle bli stulna. Inte heller något fungerande föreningsliv, bara en stark misstro till sina grannar och medmänniskor.

I Angered kom polisen ofta på utryckningar, och det var ingenting man reagerade särskilt över – till skillnad från det område där Mikael bor idag där polisnärvaro är en mycket sällsynt syn.

"Svenskarna låser in sig"

Han medger dock att han fortfarande påverkas av sin tid i ”Göteborgs ghetton” och att han är den ende i huset som låser tvättrummet eftersom hans tvätt flera gånger blev stulen när han bodde i Angered.

– När jag flyttade hit så hade jag en person som vaktade flyttbilen så ingen snabbt skulle komma in och sno något ur lastbilen. Folk i området trodde kanske att jag var galen.

Samtidigt som han inte vill bo ”blandat” igen eller utsätta sina grannar för det han varit med om tror han ändå att en ökning av antalet nyanlända i Göteborgs finare stadsdelar kan leda till att människor där får upp ögonen för vad som händer i Sverige och den misär massinvandringen för med sig.

– Den sociala tilltron och grannsämjan kommer att försvinna och svenskarna kommer inte att vara synliga kvällstid eftersom de låst in sig i sina lägenheter samtidigt som innergårdarna har ockuperats. Av erfarenhet tar det inte lång tid innan busskuren är sönderslagen och graffiti syns överallt eller att raketer och smällare avfyras under årets alla månader – alla tider på dygnet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Barnfamilj larmar om invandrarstök på Skara Sommarland: ”Åk aldrig hit”

Etnisk undanträngningspolitik

Uppdaterad juli 2, 2026, Publicerad juli 1, 2026 – av Markus Andersson
Montage med trängsel och poolområde vid Skara Sommarland.
Bilder från Anders Lennartsons Facebookinlägg visar trängsel och poolområdet vid Skara Sommarland.

En svensk barnfamiljs semesterbesök på Skara Sommarland slutade i vad familjefadern beskriver som ett möte med det nya Sverige: långa köer, invandrarstök, sönderfallande ordning och svenska barnfamiljer som upplevde sig undanträngda i sitt eget land.

Anders Lennartson berättar i ett offentligt Facebookinlägg om hur familjens första semesterdag, ett efterlängtat besök på Skara Sommarland, i stället blev ett av de värsta minnen familjen fått uppleva. Inlägget har fått stor spridning och väckt igenkänning hos många som menar att skildringen säger något större om vad det mångkulturella experimentet gjort med svenska offentliga miljöer.

Familjen var på plats före öppning klockan elva, men möttes redan då av en omkring 200 meter lång kö. Lennartson beskriver hur han och sambon reagerade på vilka grupper som dominerade parken.

”När sambon tittar på mig tänker vi samma sak, vart har vi kommit, till Skara eller vilken stad som helst i Mellanöstern/Afrika? 5% svenskar och 95% utländska (medborgare?). Busslaster på rad med besökare från bla Angered kliver av iklädda hijab/niqab som snart ska förvandlas till burkini”, skriver han.

Det är en brutal men tydlig formulering av den känsla många svenskar beskriver allt oftare: att välbekanta platser inte längre känns som Sverige. Skara Sommarland marknadsförs som Skandinaviens största vattenpark, men i Lennartsons skildring blir nöjesparken i stället en samhällsspegel.

”Bråk som uppstår i kön likt inbördeskrig”

Efter insläpp kom regn och åska. Därefter började väntan vid vattenattraktionerna. Familjen beskriver hur köer upphörde att fungera, hur personer gick före och hur vuxna slet badringar ur barns händer.

”Kön ringlar sig lång i väntan på badringar. Icke svenskar som går före i kön, ungdomar som går före och äldre utländska föräldrar som sliter badringar ur barns händer. Bråk som uppstår i kön likt inbördeskrig”, skriver Lennartson.

Poolområde med många badgäster vid Skara Sommarland.
Det tidigare idylliska sommarlandet har blivit oigenkännligt för många svenska besökare.  Foto: privat/Anders Lennartson

Vid vattenrutschbanan Waka Waka ska situationen ha blivit än mer absurd. Familjen stod i kö i flera timmar medan andra enligt vittnesmålet gick före i långa rader och visade total brist på hänsyn.

”Vi inser att allt är fullständigt galet fel. Utlänningar går före i långa rader, visar ingen hänsyn mot någon! Vi försöker förklara vart kön börjar, på riktigt blir vi fly förbannade!” skriver han.

Efter omkring tre timmar i kö gick Lennartson fram till ansvarig badvärd och ifrågasatte varför personer tilläts gå före och varför åkmadrasser för tre personer släpptes iväg till enskilda individer som sedan sprang vidare till sina bekanta.

Två ordningsvakter på 6 000 besökare

Enligt Lennartson kontaktade han därefter parkchefen. Denne ska ha uppgett att det fanns drygt 6 000 besökare i parken den aktuella dagen och att parken vissa dagar kan släppa in upp till 11 000 personer.

Parkledningen ska, enligt Lennartsons återgivning, ha varit medveten om problemen med större gäng i parken. Ändå fanns det bara två cirkulerande ordningsvakter på plats.

Om uppgifterna stämmer är det svårt att se det som något annat än ett sammanbrott i arrangörens ansvar. En verksamhet som tar betalt av tusentals barnfamiljer kan inte först släppa in en miljö där de mest hänsynslösa tar över och därefter förvänta sig att vanliga gäster själva ska hantera konflikterna.

Kö vid vattenattraktion på Skara Sommarland.
Människor från tredje världen dominerade fullständigt den svenska barnfamiljens besök på Skara Sommarland. Foto: privat/Anders Lennartson

Till slut gav familjen upp. Resultatet av sex timmar i parken blev, enligt Lennartson, två åk för övriga familjemedlemmar och ett enda för honom själv.

”Jag kräver pengarna tillbaka och kan garantera han att vi aldrig någonsin kommer besöka detta katastrofalt dåliga ställe igen! Så blev det, tillbaka hos familjen som efter 3 timmar till slut fått åka i 20 sekunder var det bara att packa väskorna och åka hem”, skriver han.

Han sammanfattar upplevelsen med orden: ”Det absolut sjukaste vi varit med om! Åk aldrig hit!!!”

”Sverige är inte Sverige längre”

Lennartson beskriver också hur poolområdena upplevdes. Enligt honom trängdes människor i bassänger där det ”på fullaste allvar stinker urin”, samtidigt som musik på arabiska spelades ur högtalare.

Det är just dessa detaljer som gör vittnesmålet politiskt laddat. De handlar inte bara om kötid eller dålig service, utan om igenkänningen av ett Sverige där svenska normer om ordning, hänsyn och respekt steg för steg ersatts av något annat.

”Sverige är inte Sverige längre! Jag visste inte att resan var så kort till Mellanöstern som idag! Jag hoppas verkligen ingen svensk får uppleva det vi gjorde idag, vi känner oss som en total minoritet i vårt eget land, hur kunde det gå såhär långt? Såhär fel? Att det fortfarande finns folk som inte kan förstå vart vi är påväg är så skrämmande”, skriver Lennartson.

Lennartson avslutar sin text med två ord riktade till dem som enligt honom förstörde familjens dag: ”Åk hem!”

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Andelen unga svenskar minskar tydligt

Etnisk undanträngningspolitik

Publicerad juni 25, 2026 – av Markus Andersson
Två kvinnor plockar bär i skogen.
Oroväckande statistiken visar en minskning av den unga ursprungsbefolkningen med 180 000 personer sedan 2002.

Antalet barn och unga i Sverige som är födda i landet med två inrikes födda föräldrar har minskat med omkring 180 000 sedan 2002. Samtidigt har gruppen utrikes födda eller med minst en utrikes född förälder ökat kraftigt.

Siffrorna gäller personer i åldrarna 0–21 år och framgår av SCB:s befolkningsstatistik, som har uppmärksammats av Riks.

År 2002 fanns drygt 1,76 miljoner personer i åldersgruppen som var födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. År 2025 var motsvarande antal knappt 1,59 miljoner, enligt SCB:s statistikdatabas.

Det innebär en minskning med omkring 180 000 personer på 23 år.

Även andelen har förändrats tydligt. År 2002 utgjorde gruppen 75,2 procent av alla 0–21-åringar i landet. År 2025 hade andelen sjunkit till 60,5 procent.

Andelen har minskat sedan 2002

Samtidigt har antalet unga som antingen är utrikes födda, födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar eller födda i Sverige med en inrikes och en utrikes född förälder ökat från omkring 582 000 till drygt 1,03 miljoner.

Den gruppens andel av 0–21-åringarna har därmed stigit från 24,8 procent år 2002 till 39,5 procent år 2025.

Minskningen fortsatte även under det senaste mätta året. Mellan 2024 och 2025 sjönk antalet 0–21-åringar födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar med nästan 14 000 personer.

SCB:s definition av svensk respektive utländsk bakgrund skiljer mellan flera kategorier. I den finare indelningen redovisas bland annat utrikes födda, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder samt inrikes födda med två inrikes födda föräldrar.

För 2025 använder SCB en ny metod för röjandeskydd, vilket innebär att en liten kontrollerad slumpmässig osäkerhet har lagts in i de redovisade uppgifterna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Eva Vlaardingerbroek vill tvinga EU att pröva återvandring

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad maj 31, 2026 – av Markus Andersson
Eva Vlaardingerbroek i kampanjvideo för Save Europe Act om återvandring
Eva Vlaardingerbroek i en kampanjvideo för Save Europe Act.

Eva Vlaardingerbroek vill använda EU:s eget medborgarverktyg för att tvinga fram en politisk prövning av återvandring och stoppad invandring. Med Save Europe Act försöker kampanjen samla en miljon underskrifter och göra det omöjligt för Bryssel att ignorera frågan om den europeiska människans framtid.

Vlaardingerbroek presenterade initiativet i ett inlägg på X och skrev att ”tiden för prat är över”. Kampanjen vill samla stöd för ett omedelbart och totalt stopp för invandring samt ett omfattande europeiskt system för återvandring och utvisningar.

kampanjens webbplats beskrivs Save Europe Act som ett föreslaget europeiskt medborgarinitiativ med målet att nå en miljon underskrifter. Kampanjen vill att EU-kommissionen ska ta ställning till krav på säkra gränser, ett stopp för befolkningsutbytet och skydd för Europas nationella och etnokulturella fortlevnad.

Medborgarinitiativ som påtryckningsmedel

Ett europeiskt medborgarinitiativ är ett formellt EU-instrument som gör det möjligt för medborgare att uppmana EU-kommissionen att föreslå ny lagstiftning eller vidta åtgärder inom områden där EU har befogenhet. Enligt EU:s officiella information krävs minst en miljon giltiga stödförklaringar från EU-medborgare, och nationella minimigränser måste uppnås i minst sju medlemsländer.

Kommissionen måste därefter behandla initiativet och lämna ett svar, men är enligt EU:s regler inte skyldig att lägga fram något lagförslag. För att ett initiativ ska kunna samla formella stödförklaringar måste det först registreras hos kommissionen. Organisationen bakom Save Europe Act uppger att den nuvarande kampanjen är ett sätt att mobilisera inför en sådan registrering.

På kampanjsajtens utgivarsida anges att den förberedande kampanjen stöds tekniskt, organisatoriskt och ekonomiskt av Hermes Medienförderung e.V. i Chemnitz, och att själva medborgarinitiativet ska registreras och hanteras av en grupp organisatörer enligt EU-förordning 2019/788 i ett senare skede.

Fem krav på gränser och återvändande

Kampanjen kräver en kraftig omläggning av Europas migrationspolitik. På kampanjsajten och i materialet om finansiering beskrivs bland annat ett stopp för ny icke-europeisk invandring, skärpta asylregler, starkare gränsskydd, snabbare utvisningar och ett europeiskt system för återvandring.

Kampanjen använder begreppet återvandring, eller remigration, för såväl frivilligt återvändande som systematiskt återsändande av migranter som vistas illegalt, har fått avslag på asylansökningar, har begått brott eller beskrivs som en börda för mottagarländerna. Initiativet vill även minska de ekonomiska drivkrafterna för migration som kampanjen kopplar till välfärdssystemen.

Vlaardingerbroek och kampanjen framställer frågan som avgörande för Europas framtid, suveränitet och kulturella fortlevnad. Trots det skarpa tonläget bygger initiativet på ett etablerat EU-verktyg som tidigare använts av aktivister i en rad andra sakfrågor.

Migrationen – en stor fråga i EU

Bakgrunden är en migrationsdebatt där flera medlemsländer på senare år har skärpt sin retorik och politik kring asyl, gränser och återvändande. Enligt Eurostat migrerade 4,2 miljoner personer till EU från länder utanför unionen under 2024, samtidigt som 1,6 miljoner personer emigrerade från EU till länder utanför unionen.

Eurostat uppger också att nästan tio procent av befolkningen i EU-länderna 2024 var icke-medborgare. Av dessa var 3,1 procent medborgare i ett annat EU-land och 6,4 procent medborgare i ett land utanför EU.

Antalet asylsökande har samtidigt minskat från toppnivåerna. Under 2025 registrerades 669 365 förstagångsansökningar om asyl i EU. Enligt Eurostat var det en minskning med 26,6 procent jämfört med 2024. De största grupperna var personer från Venezuela, Afghanistan och Syrien.

Även de olagliga gränspassagerna minskade under 2025. Frontex uppgav i januari 2026 att antalet upptäckta olagliga passager vid EU:s yttre gränser minskade med 26 procent till knappt 178 000, den lägsta nivån sedan 2021. Samtidigt varnade myndigheten för att konflikter, smugglarnätverk och snabba ruttförändringar gör läget fortsatt osäkert.

Vill sätta återvandring på dagordningen

Save Europe Act försöker därmed fånga upp en opinion som menar att EU:s nuvarande migrationspolitik inte räcker, trots fallande asyl- och gränspassagesiffror. Kampanjen vill inte bara skärpa kontrollen vid gränserna, utan förändra den migrationspolitiska inriktningen i Europa.

Om initiativet når den formella tröskeln skulle EU-kommissionen behöva träffa organisatörerna och ge ett officiellt svar. Den rättsliga effekten är begränsad, men initiativet kan få stor politisk betydelse om kampanjen lyckas samla brett stöd i flera medlemsländer och tvinga EU:s institutioner att ta ställning till återvandring.

För kampanjens anhängare är detta själva poängen: att använda EU:s eget demokratiska verktyg för att utmana den migrationspolitiska linje som under lång tid dominerat unionen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Isländskt universitetssjukhus inför språkkrav

Etnisk undanträngningspolitik

Publicerad december 3, 2025 – av Redaktionen
Även Island har tagit emot utomeuropeiska migranter i sådan utsträckning att det ställer till problem i vården.

Landspítalinn, Islands nationella universitetssjukhus, har infört en språkpolicy som gör kunskaper i isländska obligatoriska för all personal. Sjukhusets sjuksköterskechef beskriver det som en viktig säkerhetsfråga – och bättre språkkunskaper leder även till högre lön.

Enligt den nya policyn ska all personal på sjukhuset kunna tala isländska på en nivå som gör att de kan kommunicera med patienter och förstå vad patienterna säger. Krav kommer att ställas på sjuksköterskor, sjukvårdspersonal och specialiserade läkare.

Ólafur G. Skúlason, chef för sjuksköterskeverksamheten på Landspítalinn, förklarar att brister i kommunikation mellan personal och patienter är en säkerhetsrisk. Systemet ska i slutändan omfatta alla yrkesgrupper på sjukhuset, men fokus ligger initialt på personal med nära patientkontakt.

Högre krav för varje befattningsnivå

För sjuksköterskor har krav på isländskakunskap enligt den europeiska språkramen införts i befattningsbeskrivningarna. Sjuksköterskor arbetar inom befattningar från A till E, där A är för nybörjare och E är mycket erfarna.

Varje beskrivning medför naturligtvis ökat ansvar och mer komplexa uppgifter, så du behöver kunna mer isländska i varje befattning, säger Skúlason till den isländska statskanalen RÚV.

Högre språkkompetens innebär både ökat ansvar och högre lön för personalen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.