Annons:
Annons:

SD-ledamot kritisk till godtyckligt mediestöd

Statliga mediestödet

Publicerad 18 mars 2021 – av Markus Andersson
Martin Kinnunen (SD).
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 81 200,00 SEK 108% Mål: 75 000,00 SEK

I en interpellationsdebatt med kulturminister Amanda Lind (MP) menar Martin Kinnunen (SD) att det är djupt olämpligt att Myndigheten för Press Radio och TV (MPRT) har rätt att godtyckligt neka publikationer mediestöd genom att bedöma deras innehåll. Kinnunen lyfter bland annat fram avslaget NewsVoice fick med motiveringen att man "släpper fram skribenter och debattörer utanför det konventionella systemtänkandet".

SD-ledamoten menar att regeringen har valt att gå en mycket farlig väg och att befogenheten att godtyckligt neka tidningar stöd kan leda till att tidningar aktivt väljer att inte publicera visst material eller rapportera om vissa frågor eftersom de annars riskerar att förlora möjligheten till stöd, något som också hotar pressfriheten.

– Med en sådan här föreskrift som i förlängningen bygger på förordningen så är jag oroad för att tidningarna blir rädda för att publicera viss information, helt enkelt, och det skadar ju tilltron till pressfriheten i Sverige och det gör mig djupt oroad, konstaterar han.

Istället anser Kinnunen att det ska vara en mer kvantitativ bedömningsgrund som utgår mer från mängden publicerat material snarare än vilka ämnen och frågor som publikationen tagit upp.

Annons:

– Vad som är etablerad vetenskap och kunskap och manipulerad information, det är väldigt svårt att avgöra vad som är det… Det här har ju såväl tryckfrihetsexperter som utgivarna själva reagerat på. Så min undran är ju, har ministern någon oro för vad det här ska leda till? frågar Kinnunen Amanda lind.

– Det måste vara lätt att avgöra vem som ska få stöd och vem som inte ska få stöd och då tycker jag att då bör det inte bli en subjektiv bedömning om vilken tidning som är bra och vilken tidning som är dålig, menar han vidare.

Kinnunen lyfter även fram den formulering som NewsVoice nekades stöd på godtyckliga grunder och reagerar särskilt på att en av grunderna till nekat stöd var att man ”släpper fram skribenter utanför det konventionella systemtänkandet”.

– Här är man ju lite på ett sluttande plan. Det som hända här är ju att en tidning blir oroad för om de släpper in en krönikör, det kan ju vara en elallergiker eller klimatförnekare. [...] Då är ju frågan ska tidningarna känna att bara för att vi har konsensus i en fråga, ska man då inte kunna ha skribenter som ändå torgför en annan åsikt om detta?

I interpellationen som låg till grund för debatten konstaterar Kinnunen att även Tidningsutgivarnas vd Thomas Mattsson själv kritiserat MPRT:s regelverk om att enbart ”ansvarstagande nyhetsförmedlare” ska få stöd och att ingen ”felaktig” eller ”manipulerad” information får spridas som ”vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap”. Detta eftersom det helt enkelt är mycket svårt eller omöjligt att alltid veta vad som är ”felaktig” information.

”Formuleringarna i förslaget öppnar upp för en diskussion kring vad som är rätt och felaktigt och vem som ska avgöra det. Beroende på hur regelverket tolkas skulle det kunna innebära att en svensk myndighet bidrar till att påverka hur medierna bedriver sin nyhetsjournalistik. En utgivare som är beroende av mediestöd för att bedriva sin verksamhet skulle i ett scenario kunna dra sig för att rapportera kring ett särskilt ämne av rädsla för att förlora en viktig inkomstkälla från staten”, konstaterar Kinnunen.

Han undrar därför vad demokrati- och kulturministern Amanda Lind (MP) ska göra för säkerställa att mediestödet inte används för att kontrollera vad medier rapporterar om och hur hon ska agera för att förändringarna inte gör det svårare ”att bedriva fri och oberoende journalistik”.

Amanda Lind menar att de uppsatta kriterierna ”bygger på objektivitet” och är nöjd med de nya förändringarna. Hon hävdar också att hon själv anser att det är mycket viktigt att värna om ”fri och oberoende journalistik”.

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind svarar Kinnunen med att det måste finns kriterier som bygger på objektivitet, men att det är mer "komplicerat" med digitala medier, dock utan att förklara varför. Hon säger att en ledstjärna under hela hennes tid som minister är att värna om en fri och oberoende journalistik. Hon svarar även med att ge Kinnunen kritik för hans utspel 2015 då han ville lägga ner mediestödet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Bonnier tar över lokalpressen – och håvar in statens mediestöd

Statliga mediestödet

Publicerad 28 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Bonnierhusets höga tegeltorn och lägre byggnadsdelar i Stockholm i vinterljus, med snö och kala träd i förgrunden.
Bonnier News redovisade ett rekordresultat på 1 080 miljoner kronor i EBITA för 2025. Samma år fick Bonnier-sfären 383 miljoner kronor i mediestöd. Arkivbild av Bonnierhuset i Stockholm.

Bonnier stärker greppet om den svenska lokalpressen. Samtidigt får Bonnier-sfären omkring hälften av statens mediestöd och Bonnier News redovisar sitt högsta resultat någonsin.

År 2000 var Bonnier den dominerande tidningsägaren i 36 svenska kommuner. I dag är antalet 129, enligt en granskning från tidningen Journalisten som Kvartal rapporterar. Enligt samma granskning går omkring hälften av det statliga mediestödet till koncerner där Bonnier är ägare eller delägare.

Bonnier har stärkt sin ställning genom att köpa lokaltidningar och bli delägare i andra tidningskoncerner. Bonnier äger sedan 2022 30 procent av Gota Media och sedan 2025 lika stor andel av NWT Gruppen. De två regionala koncernerna äger i sin tur var sin del av Bonnier News Local.

383 miljoner till Bonnier-sfären

För 2025 fick Bonnier, NWT och Gota Media tillsammans 383 av de 830 miljoner kronor som delades ut i mediestöd, omkring 46 procent, skriver EFN. Bonnier ensamt tog den största andelen.

Annons:

Potten växer. För 2026 har Mediestödsnämnden beviljat 894 miljoner kronor till 158 medier. Därtill kommer distributionsstöd på omkring 30 miljoner kronor som betalas ut i efterhand.

Bonnierägda DN:s chefredaktör Peter Wolodarski skrev 2023 att tidningen inte tänkte söka stöden: "Det stärker vårt oberoende från det politiska systemet att inte ta emot bidragen, även om vi formellt har rätt till dem".

I dag leder Wolodarski affärsområdet där Bonnier News Local ingår. Bonnier kunde totalt få drygt en kvarts miljard kronor i mediestöd 2025. Även Bonniertidningen Expressen, som numera lyder under honom, har sökt stöd.

Miljardvinst för första gången

Bonnier News redovisade ett rekordresultat på 1 080 miljoner kronor för 2025, jämfört med 836 miljoner året före. Siffran avser EBITA, ett rörelseresultatmått som inte inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. Koncernen omsatte 10,9 miljarder kronor, enligt dess bokslut.

Intäkterna från digitala prenumerationer steg med 14 procent. Affärsområdet Consumer, som riktar sig till privatpersoner, ökade sin vinst från 486 till 754 miljoner kronor.

Vd Anders Eriksson lyfter i bokslutet fram "en stark lönsamhet som möjliggör långsiktig finansiering av och investering i innehåll, varumärken och verksamheter".

Kritiken mot koncentrationen är känd i koncernen. Pia Rehnquist, affärsområdeschef för Bonnier News Local, kommenterade den våren 2025:

— Jag har full förståelse för att det kan sticka i ögonen för en del, sade hon.

Mediestödets syfte är enligt Mediemyndigheten att främja allmänhetens tillgång till "oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet" och att bidra till "en mångfald av allmänna nyhetsmedier". Frågan är vilken mångfald staten köper när omkring hälften av pengarna hamnar hos Bonnier och dess delägda partner – en ägare som redan dominerar i 129 kommuner och nyss slog vinstrekord.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Chefredaktörer kritiska till nya mediestödet

Statliga mediestödet

Publicerad 29 juni 2023 – av Markus Andersson
Chefredaktörerna Leonidas Aretakis, Flamman och Felicia Ferreira, Dagen.

Åtta chefredaktörer vädrar sitt missnöje mot utformningen av regeringens nya mediestöd. Oro uttrycks bland annat för att politiska och religiösa tidningar kommer att få betydligt mindre pengar och således få det svårare att bedriva journalistik.

Av regeringens proposition om mediestödets utformning framgår bland annat att medier som fokuserar på lokaljournalistik kommer att gynnas – men också att mer nischade tidningar riskerar att få kraftigt minskat – eller helt slopat stöd.

I en debattartikel beskrivs mediestödet som ett ”dråpslag” där flera chefredaktörer argumenterar för att det kommer att leda till att färre perspektiv kommer fram och att vissa röster kanske helt försvinner.

– Det är jättebra att propositionen fokuserar på lokaljournalistik som är otroligt viktig för demokratin. Men det är synd att den ställer detta mot den rika floran av politiska och religiösa tidningar som också berikar samtalet, säger Leonidas Aretakis, chefredaktör för den socialistiska tidningen Flamman till skattefinansierade SVT.

Annons:

– Egentligen borde jag inte vara orolig men jag blir ändå det då Mats Svegfors utredning föreslog att 82 procent av nischningens stöd ska fasas ut på längre sikt, fortsätter han.

Den kristna tidningen Dagen kommer att få sitt stöd halverat inom några år om de rekommenderade förändringarna implementeras.

Chefredaktören Felicia Ferreira är mycket orolig för utvecklingen.

– Vi bevakar till exempel väldigt djupt och väldigt brett civilsamhället, kyrkor och kyrkliga samfund. Det finns också ett antal andra nischtidningar som är experter inom sina områden och som bevakar delar av Sverige. Kanske röster som annars inte hörs.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) avfärdar kritiken i ett mejl till SVT och hävdar att ”ett mediestöd är till för att underlätta för samhällsbevakning i hela landet”.

”Vilka tidningar som får eller inte får stöd kommer att avgöras av mediestödsnämnden, men tidningar på den nationella mediemarknaden kan fortsatt få stöd. Om det skulle visa sig att man inte kommer in i det nya systemet, då har vi tagit höjd för ett mycket generöst övergångsstöd”, påstår hon vidare

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mediestödsreformens syfte är att säkra lydnad mot makten

Statliga mediestödet

Utredningen för en reform av mediestödet vill ersätta kravet på "god etisk sed" med att omfatta dogmen om "alla människors lika värde". Den egentliga målsättningen med detta handlar självfallet inte om medieetik, utan om att förhindra att oberoende media som NyD får verka på samma villkor som medströmsmedia.

Uppdaterad 30 juni 2022, Publicerad 29 juni 2022 – av Isac Boman
Mats Svegfors och Jeanette Gustafsdotter förklarar den tilltänkta reformen av mediestödet.

Tidigare har kravet för statligt mediestöd primärt varit att en tidning följer "god etisk sed". Det är ett rimligt krav, som man från mediemyndigheten MPRT:s sida, om än motvilligt, konstaterat att även Nya Dagbladet uppfyllt.

Nu ser det dock ut som att utredaren Mats Svegfors och demokratiministern Jeanette Gustafsdotter kan komma att ersätta detta krav med vad man kallar för ett nytt "demokratikriterium".

"Kriteriet är utformat som att den publicistiska verksamheten inte får stå i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet.", står det att läsa i Svegfors utredning.

Termen ”alla människors lika värde” är en dogm utan möjlighet till applicering i det verkliga livet. Termen är i själva verket en felöversättning ifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Artikel 1 i FN-deklarationen lyder ”All human beings are born free and equal in dignity and rights” vilket korrekt översatt blir att ”Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter” - vilket får en helt annan innebörd.

Annons:

Sådana väsentliga nyanser är det dock inte troligt att en mediestödsnämnd i dagens myndighets-Sverige har kapacitet att omfatta, varken intellektuellt eller moraliskt.

Anser verkligen Mats Svegfors att det bör vara ett krav för ledarsidan på en tidning att se Moder Teresa och Anders Breivik som lika mycket värda för att kvalificera sig för statligt mediestöd? Tesen om att alla människor är lika mycket värda är uppenbart absurd, och frågan kan förstås inte besvaras varken av Svegfors eller Gustafsdotter.

Nya Dagbladet tog avstånd från den infantila dogmen redan 2018 i ett offentligt ställningstagande mot bakgrund av en analys om dess skadlighet, så vi får utgå från att det ser ut att bli ett definitivt nej till något framtida mediestöd för tidningen.

I praktiken handlar det förstås inte om några etiska eller moraliska principer - utan om makt. Att "tro på alla människors lika värde" är framförallt en eufemism för att "vara lojal till den rådande maktens dagordning". Under just denna dogm ingår i explicita ordalag exempelvis att inte rikta kritik mot det pågående projektet att byta ut ursprungsbefolkningen i Sverige till folkgrupper från tredje världen, eller mot hbtq-lobbyn med dess allt mer motbjudande projekt framförallt i relation till barn och unga.

I den bemärkelsen är den faktiska målsättningen självfallet att mediestöd inte ska gå till verkligt oberoende media som ger sig in på kontroversiella områden som ovan nämnda och kritiserar den rådande maktens institutioner.

En ytterligare intressant skrivelse är att tidningar inte får stå i strid med "den enskilda människans frihet, integritet och värdighet". En fråga till Svegfors och demokratiminister Gustafsson är huruvida detta kommer att omfatta mediehus som Bonnier och Schibsted - som stödde och drev på för införandet av den medicinska apartheid som under en tid villkorade grundläggande medborgerliga rättigheter i Sverige med experimentella injektioner från läkemedelsindustrin?

Frågan är givetvis också retorisk. Målet med mediestödet från statligt håll är, som med hela systemet i Sverige varit under lång tid, att låta sossarna dominera staten, Wallenberg dominera näringslivet och parhästarna Bonnier-Schibsted dominera medielandskapet. Mediestödet är, om än en liten, framförallt en kugge i att smörja och upprätthålla detta upplägg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nytt ”demokratikriterium” ska läggas in i mediestödet

Statliga mediestödet

Uppdaterad 29 juni 2022, Publicerad 29 juni 2022 – av Sofie Persson
Mats Svegfors.

Utredningen gällande mediestöd, som Mats Svegfors fick i uppdrag förra året, är nu slutförd och inlämnad till kulturministern. I den menar Svegfors att man bör lägga till vad man kallar för ett "demokratikriterium", vilket i praktiken betyder att tidningar måste omfatta parollen ”alla människors lika värde” för att kunna få mediestöd.

I oktober förra året fick Mats Svegfors, tidigare vd för statsradion Sveriges Radio och tidigare chefredaktör för Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet, i uppdrag av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind att utreda mediestödet. I slutet av sin utredning meddelade Svegfors att det "kommer att bli ändringar" i mediestödet och att lokaljournalistik bland annat kommer att prioriteras.

Nu har Svegfors lämnat in sin utredning till nuvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter, rapporterar skattefinansierade SVT. Förutom att fokus bör ligga på lokaljournalistik vill man bland annat också avveckla driftstödet och ersätta det med redaktionsstöd samt göra mediestödet teknikneutralt, vilket innebär att publiceringsform inte kommer att vara en avgörande faktor för vem som får stödet.

En annan del man vill lägga till är ett "demokratikriterium", vilket i praktiken ser ut att innebära att det nu blir ett krav att bevisa en tro på slagordet ”alla människors lika värde” om man vill ansöka om mediestöd.

Annons:

”Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”, står det i utredningen.

När Samnytt talar med Svegfors förtydligar han att det ska handla om en "tydlig avvikelse" och enbart ska gälla när en "publicistisk verksamhet verkligen strider mot det demokratiska samhällsskicket". Vidare påpekar han att mediestöd och mediefrihet är två skilda saker.

– En tidning eller ett digitalt medium som driver en antidemokratisk hållning ges inte stöd med statliga pengar. Vi är samtidigt väldigt angelägna om att betona att mediestödet är en sak, mediefriheten en annan sak. Man ska inte blanda ihop de sakerna, säger han till Samnytt.

Bonnierkoncernen uppger i ett uttalande att man är mestadels positiva till det nya förslaget, även om det innebär att man troligen kommer att få mellan 20 och 40 miljoner mindre från mediestödet, rapporterar Journalisten.

Utredningen ska nu på remiss och förändringarna väntas kunna träda i kraft senast den 1 januari 2024.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.