Annons:

Regeringen sänker straffåldern till 13 år

Organiserade brottsligheten

Publicerad april 16, 2026 – av Emil Fjellstedt
Justitieminister Gunnar Strömmer vid pressträff om straffbarhetsåldern.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid pressträff.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 12 620,00 SEK 17% Mål: 75 000,00 SEK

Regeringen lägger nu fram propositionen om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år, trots omfattande kritik från Lagrådet, polisen, Kriminalvården och barnrättsorganisationer.

Beskedet kom på en pressträff med justitieminister Gunnar Strömmer (M), som betonade att läget är akut. Lagändringen ska träda i kraft den 2 augusti och gäller i fem år innan den ska utvärderas.

— Att rulla på som hittills har inte varit ett alternativ för oss, sade Strömmer enligt TT. Regeringen anser att läget är så pass akut att lagändringen ses som proportionell, trots kritiken.

Den nya lagen innebär att 13- och 14-åringar som begår brott med minimistraff på fyra år kan dömas till fängelse. Det rör sig om brott som mord, grov våldtäkt och grova sprängningar.

Annons:

Straffrabatt begränsar praktisk effekt

Samtidigt införs en straffrabatt för unga, vilket innebär att en 13-åring i praktiken kan dömas till knappt två års fängelse. Domstolarna ska dock kunna besluta om både högre och lägre rabatt beroende på omständigheterna.

Regeringen kompletterar också förslaget med att skärpa ungdomsreduktionen för 15–17-åringar och helt avskaffa den för 18–20-åringar. Straffmaximum för unga under 18 år höjs från 14 till 18 års fängelse.

Lagrådet: Strider mot barnkonventionen

Lagrådet har tidigare slagit fast att förslaget bland annat strider mot FN:s barnkonvention. Även polisen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och flera domstolar har kritiserat förslaget. Polismyndigheten har varnat för att ännu yngre barn kan komma att rekryteras in i kriminella gäng som en följd av lagändringen.

Barnrättsorganisationer och Advokatsamfundet har avstyrkt förslaget och pekat på att forskningen inte ger stöd för att sänkt straffålder minskar brottsligheten – snarare tvärtom.

Bakgrunden är att antalet brottsmisstankar gällande barn under 15 år har fördubblats på ett decennium, och att kriminella nätverk allt oftare utnyttjar unga som inte kan lagföras för att genomföra allvarliga brott.

Läsaromröstning

Är regeringens sänkning av straffmyndighetsåldern till 13 år rätt väg att gå mot gängkriminaliteten?

Röstning stängd

Ja, akut läge kräver tuffare straff för unga brottslingar. 62%
13 röster
Nej, det strider mot barnkonventionen och kan rekrytera ännu yngre. 14%
3 röster
Kanske, vänta på utvärderingen om fem år. 10%
2 röster
Nej, satsa på förebyggande insatser istället för hårdare straff. 14%
3 röster

21 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Gängens rekryteringsförsök når barnens idrottsplatser

Organiserade brottsligheten

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Två fotbollsmål på en gräsplan intill bostadshus och träd.
En kommunenkät visar att 54 kommuner har upplevt gängrelaterade problem vid idrottsanläggningar.

På svenska idrottsplatser har kommuner sett misstänkta rekryteringsförsök, narkotikagömmor och möten mellan kriminella. En ny enkät visar att problemen berör nära var femte kommun – i miljöer där barn och unga ska kunna träna tryggt.

Uppgifterna kommer från Bonnierägda DN:s enkät till Sveriges 290 kommuner. Av de 287 som svarade uppgav 54 att de hade upplevt gängrelaterade problem vid kommunala idrottsanläggningar – nära var femte svarande kommun. Svaren samlades in mellan den 12 maj och den 1 juli 2026.

30 kommuner hade noterat försök eller misstänkta försök att rekrytera barn och unga. 29 hade hittat gömmor med bland annat narkotika. Kommunerna beskrev även våld, hot, skadegörelse och att kriminella använder anläggningarna som mötesplatser.

11-åringar tillfrågades om jobb

I Botkyrkas enkätsvar beskrivs hur unga vuxna omkring 20 år frågade några 11-åringar om de ville ha ett jobb. Barnen blev rädda och sprang hem.

I Haninge har narkotikagömmor hittats i blomlådor, papperskorgar och allmänna toaletter, men också under tak och under konstgräs. Problemen är inte begränsade till storstäder och deras kranskommuner: även mindre orter som Sala och Bollnäs finns bland dem som rapporterat problem.

Polismyndigheten framhåller att unga kan kontaktas av kriminella även på idrottsplatser. I maj beskrev myndigheten kontakter vid Stuvsta IP i Huddinge och Skytteholms IP i Solna som uppfattats som försök att få barn att begå kriminella handlingar. Exakt vad som hade hänt i de två fallen var dock inte helt fastställt.

– Där unga finns kommer de som vill dra in dem i kriminalitet också att finnas – det gäller både i digitala som fysiska miljöer., sade Raoul Silverbring, kommunpolis i Solna.

Fler vuxna och färre gömställen

Haninge har svarat med ökad vuxennärvaro, bättre belysning och nedklippta buskar. Bland kommunernas övriga åtgärder finns väktare, fältassistenter, lås, larm och bättre skydd mot obehörigt tillträde, liksom tätare samverkan med polis, socialtjänst och föreningsliv.

Polisen uppmanar vuxna som oroar sig för att ett barn dras in i kriminalitet att söka hjälp direkt hos polis, socialtjänst eller skola.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kriminella kan ha fått ansvar för utsatta barn i Norge

Organiserade brottsligheten

Publicerad augusti 27, 2026 – av Markus Andersson

Personer med kriminell bakgrund eller kopplingar till kriminella nätverk har haft centrala roller hos privata företag som arbetar med utsatta barn i Norge. Nu kartlägger polisen hela landet.

Fynden kommer från A-krimsenteret i Tønsberg, som granskat 16 privata företag i Sør-Øst politidistrikt. Tre var godkända barnavårdsinstitutioner, medan de övriga tillhandahöll andra välfärdstjänster eller arbetade som underleverantörer.

Företagen erbjuder bland annat institutionsplatser, boenden och arbetsträning på uppdrag av kommuner och staten. Økokrim varnar för att barn kan ha kommit i nära kontakt med vuxna med aktiva kriminella kopplingar och att offentliga intäkter kan ha gått vidare till kriminella nätverk.

— Rapporten visar en risk för att kriminella nätverk får ansvar för sårbara barn och unga. Den visar också en risk för att inkomster från lagliga välfärdstjänster går till kriminella nätverk, säger Økokrim-chefen Pål Lønseth till NRK.

Granskningen utvidgas till hela Norge

En av de berörda institutionerna har redan mist sitt tillstånd och barnen som bodde där har flyttats. Polisen ska nu göra motsvarande kartläggning i Norges övriga elva polisdistrikt.

Økokrim beskriver hur lagliga företag kan användas för ekonomisk brottslighet genom bland annat falska dokument, identitetsmissbruk och felaktig fakturering. En central svaghet är att viktig information ligger utspridd hos flera myndigheter.

Regeringen ser nu över kraven på belastningsregister och informationsdelningen mellan myndigheterna. Samtidigt betonar A-krimsenteret att granskningen inte har bedömt kvaliteten på tjänsterna eller undersökt hur enskilda barn behandlats.

— Våra barn ska vara trygga när de möter barnavården. Personer med kriminella kopplingar har uppenbarligen inget där att göra som anställda eller ägare. Det här ska redas upp, säger Norges barn- och familjeminister Lene Vågslid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Larmen om barnrekrytering ökar

Organiserade brottsligheten

Publicerad augusti 26, 2026 – av Jan Sundstedt

Anmälningarna om rekrytering av barn och unga till kriminalitet ökade under sommaren – trots att polisen mobiliserat för att stoppa utvecklingen.

Polisen startade i februari den nationella operationen Augere för att bromsa rekryteringen av barn till grova våldsbrott. Satsningen kom sedan antalet 13–14-åringar misstänkta för gängrelaterade våldsdåd tredubblats mellan 2023 och 2025. Målet är att polis, skola och socialtjänst ska dela information och ingripa innan barn dras in i grövre brott.

Trots satsningen fick polisen mellan maj och juli in 240 anmälningar, jämfört med 197 under samma period förra året, enligt siffror som Ekot tagit del av. Det är en ökning med 20 procent. Flest anmälningar kom från Stockholmsområdet.

Rekryteringen sker både digitalt och på platser där barn vistas, exempelvis skolgårdar och idrottsplatser. Kriminella kan ta kontakt genom att bjuda på godis, pizza eller andra småsaker för att sedan be barnen utföra uppdrag.

— Trots mobiliseringen har det ändå pågått lokal fysisk rekrytering ihop med den digitala, säger polischefen Stephan Kiernan, som ansvarar för satsningen, till Ekot.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Statlig utredning: Parallella samhällsstrukturer präglar svenska bostadsområden

Organiserade brottsligheten

Publicerad augusti 20, 2026 – av Markus Andersson
Montage med migrationsströmmar mot Sverige, klannätverk i Rinkeby och det svenska rättsväsendet
Montage/illustration av migrationsströmmar, klannätverk och det svenska rättsväsendet.

En statlig utredning varnar för att klaner, kriminella nätverk och andra informella maktstrukturer upprätthåller parallella system vid sidan av det svenska samhället. Det kan handla om egen rättsskipning, beskyddarverksamhet, informell bostadsförmedling och medling i konflikter.

I vissa områden riskerar kriminella och släktbaserade nätverk att tränga undan ordinarie samhällsfunktioner, varnar den statliga utredningen SOU 2026:53 som överlämnats till regeringen.

Granskningen beskriver hur familj, släkt eller klan kan väga tyngre än individens frihet och svensk lag. Följden kan bli att brott tystas ned, konflikter löses utanför rättssystemet och människor pressas att följa gruppens regler.

Polismyndighetens underlag visar att omkring 480 000 människor bor i områden där parallell rättsskipning mellan kriminella och boende bedöms vara ett problem. Omkring 549 000 bor i områden där informell bostadsförmedling förekommer.

Siffrorna betyder inte att alla dessa personer tillhör en klan eller själva använder systemen, utan visar hur många som bor i de områden där polisen har bedömt att problemen finns.

I områden med sammanlagt omkring 175 000 invånare förekommer samtliga fyra problemformer som polisen har undersökt: parallell rättsskipning, beskyddarverksamhet, medling och informell bostadsförmedling.

Hedersnormer och släktbaserade kriminella nätverk

Utredningen pekar inte minst på hedersnormer, låg tillit till myndigheter och släktbaserade kriminella nätverk som samhällshotande problem. I flera fall försöker sådana nätverk påverka eller infiltrera offentlig verksamhet.

Tjänstemän kan utsättas för hot och påtryckningar, medan invånare riskerar att förlora tillgången till de rättigheter som gäller för alla andra. Regeringen skriver att parallella samhällsstrukturer har förstärkt utanförskapet.

Utredningen vill nu att Boverket och SCB tar fram bättre sätt att mäta problemen. Den föreslår också en nationell samordnare och en särskild utredning om hur parallell rättsskipning ska motverkas.

Granskningen har inte kunnat fastställa exakt hur många människor som styrs av de parallella systemen, men slår fast att följderna kan bli långtgående även om de personer som upprätthåller strukturerna är få.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.