Var femte arbetskraftsinvandrare saknar arbete och inkomst, visar en rapport från Stockholms universitet och IFAU. De som har arbete tjänar dock ofta mer än genomsnittet.
Forskare vid Stockholms universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur det gått för utomeuropeiska invandrare som kommit till Sverige för att arbeta. Rapporten har tittat på data från personer som varit folkbokförda under perioden 2000–2023.
Sedan år 2000 har Sveriges reglering av arbetskraftsinvandring genomgått betydande förändringar, bland annat efter att man år 2008 genomförde en reform som gjorde det lättare för arbetsgivare att ta in arbetstagare från länder utanför Europa. Efter reformen ökade arbetskraftsinvandringen markant, från cirka 1500 personer per år till mellan 5000 och 6000 personer därefter. Syftet med rapporten uppges vara att titta närmare på hur det gått för dessa.
I rapporten konstaterar man att åtskilliga arbetskraftsinvandrare är framgångsrika när det gäller arbete i Sverige, där de i snitt också har en högre inkomst än befolkningen i stort. Samtidigt kan man se att 20 procent av de som studerats inte har några förvärvsinkomster, eller har så låga inkomster att de inte uppfyller försörjningskravet.
– Det mest överraskande fyndet är att en så pass stor andel av de som kommit hit för att arbeta inte har några synliga inkomster, säger forskaren Erik Sjödin vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet till forskning.se.
Forskarna anser att myndigheterna bör följa upp anställningar och inkomster hos dem som kommer till Sverige för att arbeta, främst för att säkerställa att alla får en möjlighet att försörja sig.
– Det är inte hållbart att så många saknar inkomster, samtidigt som de har arbetstillstånd, menar Sjödin.