Inrikes

Jordbruksverket: Sverige inte ens självförsörjande på morötter

I praktiken är Sverige inte självförsörjande på några livsmedel alls, erkänner Jordbruksverket. Vid en krissituation där importen av drivmedel slutar fungera konstaterar man att vi inte ens kan producera våra egna morötter. Till skillnad från exempelvis Finland har den svenska regeringen därtill sedan tidigare avvecklat landets beredskapslager.

Det påstås ofta att Sverige har en självförsörjning på omkring 50 procent, men de enda livsmedel där behovet täcks till 100 procent av inhemsk produktion är socker, morötter och spannmål. Även vad gäller dessa är vi samtidigt helt beroende av att handelsvägarna hålls öppna.




– Det blir snett att prata om ett scenario av total avspärrning och att vi då kommer att kunna äta 50 procent av det vi äter i dag, men det är ju inte heller sant. Vi kan inte ens producera morötter utan exempelvis drivmedel, säger Catrin Molander, chef på Jordbruksverkets beredskapsenhet till TT.

Man importerar också gödningsmedel, vitaminer och mineraler som behövs till foder, medicin till djuren och plasten till förpackningarna. Om handelsvägarna stoppas vid en allvarlig kris skulle i princip allting stanna.

– Vi är så otroligt beroende av insatsvaror till produktionen. Det gäller både för jordbruket och de led i produktionen som kommer därefter. Vi kan inte säga att vi har någon självförsörjningsgrad alls egentligen. Det är en sanning för nästan alla länder i världen som har ett utvecklat jordbruk, fortsätter Molander.

I Finland har man nyligen för första gången i samband med coronakrisen nu öppnat sitt beredskapslager. Där finns olika typer av förnödenheter som kan behövas för en krissituation. Sverige har dock inte längre något beredskapslager överhuvudtaget med nödproviant eller annan essentiell utrustning i större skala, utan dessa är sedan länge avvecklade.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har länge lobbat för att Sverige ska bli mer självförsörjande och menar att det är fullt möjligt att snabbt nå en självförsörjningsförmåga på omkring 80 procent ungefär den nivå Sverige befann sig på på tidigt 90-tal.

– Ska vi vända det här krävs det politiska insatser, men det är också helt avgörande att konsumenterna väljer svenskt när man handlar i butik. Gör vi det så kan vi producera mer i lantbruket och då kan vi tillsammans skapa en utveckling som går i rätt riktning. En utveckling som inte bara omfattar att mätta svenska munnar utan där vi också ser mot en ökad export av svenska livsmedel. De möjligheterna har vi i Sverige, säger Palle Borgström, riksförbundsordförande i LRF.

 


Per Nordin
per.nordin@nyadagbladet.se

 


Liknande artiklar:

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!