Annons:

Underdödlighet i Sverige trots coronapandemi

Uppdaterad augusti 25, 2020, Publicerad augusti 25, 2020 – av Markus Andersson
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Kulmen för den så kallade coronapandemin verkar ha passerat med besked, och sedan några veckor tillbaka dör nu färre än normalt i Sverige. Anledningen tros vara att en tidigare överdödlighet som kopplats till covid-19 i hög grad utgjorts av gamla och sjuka människor som förmodligen ändå hade avlidit inom en nära framtid.

Sedan juli har Sverige en underdödlighet, det vill säga att det dör färre människor just nu i Sverige än vad som vanligtvis dör under samma period tidigare år.

Anledningen bedöms enligt en rapport från Region Östergötland vara att en stor majoritet av de personer som dött och varit bekräftat smittade av covid 19-viruset har varit mycket gamla och haft andra svåra sjukdomar som bidragit till deras dödsfall.

Enligt TT har Region Östergötland gått igenom alla fall i området där en person som varit bekräftat smittad med covid-19 har avlidit. 122 avlidna granskades och 111 av dessa var svårt sjuka i övrigt och de övriga 11 var måttligt sjuka redan innan de smittades av viruset. Hälften av de avlidna var dessutom över 88 år – flera år över beräknad medellivslängd.

Annons:

Endast i 15 procent av de granskade fallen tror man att själva viruset var den direkta dödsorsaken. I 70 procent av fallen kan viruset tillsammans med andra svåra sjukdomar och lett till åldringarnas död och i ytterligare 15 procent berodde dödsfallen på något helt annat.

– Varje dödsfall är självfallet tragiskt, men den här rapporten visar att den förväntade överlevnaden i den här gruppen inte var så väldigt lång, säger Stefan Franzén, medicinsk direktör i Region Östergötland, till TT.

Thomas Lindén, statschefsläkare vid Socialstyrelsen delar bilden och menar att de som dött främst är gamla människor som ändå hade avlidit inom kort av olika sjukdomar.

– Med reservationen för att regionerna löser det här med läkarmedverkan på lite olika sätt, så är stalltipset att det är så här det ser ut. Att det här är en grupp med stor bräcklighet och samsjuklighet och som inte har så värst lång återstående förväntad livslängd, säger han.

Noterbart är också att Folkhälsomyndighetens statistik över dödsoffer i covid-19 innefattar alla som haft en covid-diagnos och dött inom 30 dagar efter att de fått denna. Detta innebär att exempelvis en 90-årig kvinna som testat positivt för coronaviruset men dött av hjärtattack eller hjärnblödning ändå registreras som avliden i covid-19.

Under första halvan av 2020 avled cirka 5 500 svenskar som diagnosticerats med covid-19. Överdödligheten var dock mycket mindre och under det första halvåret hade 4 633 fler människor än normalt dött, det vill säga 45 per 100 000 invånare. Räknat i relation till befolkningsmängden utgör siffran 0,0045 procent.

De senaste månaderna har överdödligheten dock minskat och sedan några veckor tillbaka istället blivit en underdödlighet där färre svenskar dör än normalt.

Anledningen till detta är att svårt sjuka och sköra åldringar som förmodligen hade dött under sensommaren och hösten nu istället dog några månader tidigare på grund av viruset.

– Ju äldre och skörare de som dör är, desto mindre blir tidsförskjutningen och desto djupare och mer koncentrerad blir underdödligheten. Just nu har vi en begynnande underdödlighet, men hur djup eller långvarig den blir är svårt att veta. Det troligaste är att den minskar och sträcks ut i tiden i stället, kanske under ett par års tid, så att den blir svår att se i statistiken, säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Unga som går mer har färre psykiska besvär

Barns hälsa

Publicerad Idag 08:40 – av Emil Fjellstedt
Jeansklädda ben och sneakers i gräs, med en turkos sko med vit rosett i förgrunden.
Genrebild. Fler dagliga steg var i studien kopplade till färre självrapporterade psykiska besvär ett år senare.

Ungdomar som går mer i vardagen rapporterar färre psykiska besvär ett år senare. Sambandet planar inte ut, ens bland de mest aktiva, enligt en ny studie från King's College London.

Studien, som publicerades i den medicinska tidskriften JAMA Network Open, bygger på det amerikanska forskningsprojektet ABCD. Projektet följer barns hjärnutveckling på 21 orter i USA.

Forskarna följde 5 515 ungdomar i åldern cirka 11–12 år. De bar en Fitbit på handleden i tre veckor. Ett år senare fyllde ungdomarna själva i Brief Problem Monitor, ett frågeformulär om oro, nedstämdhet, uppmärksamhetsproblem och beteendeproblem.

Ju fler steg om dagen, desto färre besvär rapporterade de. Gruppen som gick färre än 5 000 steg hade mest besvär. För varje högre stegkategori minskade besvären, och de som gick minst 12 000 steg om dagen låg lägst. Någon punkt där sambandet planade ut kunde forskarna inte se.

Hjärnavbildningar visade också att de som gick mer hade något tjockare hjärnbark i två områden, som enligt universitetet är inblandade i rörelse och i att reglera känslor. Skillnaderna var små. Tjockleken i det ena området kunde statistiskt förklara en del av sambandet med den psykiska hälsan, men studien visar ingen orsaksmekanism.

Med skolbetygen fanns inget samband i huvudanalysen. Bara i en kompletterande gruppjämförelse hade de som gick mellan 10 000 och 11 999 steg något bättre betyg än de minst aktiva.

Studien bygger på observationer och kan inte visa att promenaderna i sig förbättrar måendet. Sambandet höll när forskarna tog hänsyn till ungdomarnas tidigare psykiska besvär, men det går inte att utesluta att de som mådde bättre helt enkelt rörde sig mer. Ungdomarna i analysen kom också oftare från mer välbärgade familjer än de som föll bort.

Medförfattaren Amanda Paluch lyfter fram vardaglig rörelse:

— Målet är att hitta realistiska, hållbara sätt att röra sig mer, genom vardagliga möjligheter som att gå till skolan, aktiv lek och aktiviteter som barn faktiskt tycker om, säger hon i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

För lite och för mycket salt kan skada minnet

Publicerad Igår 08:10 – av Markus Andersson
Träsked fylld med vitt salt.

Möss som fick extremt lite eller extremt mycket salt fick svårare att minnas i en labyrint och att skilja ett nytt föremål från ett bekant. Båda dieterna försämrade minnet jämfört med normal saltmängd.

Resultaten redovisas i en studie i Food Research International. Mössen hade fått mänskliga tarmbakterier och åt de olika dieterna i 14 veckor.

I den Y-formade labyrinten testades deras kortvariga rumsminne. Ett annat test prövade om de kunde skilja ett nytt föremål från ett som de redan hade mött. Både lågsaltgruppen och högsaltgruppen klarade uppgifterna sämre än mössen som fick normal saltmängd.

Det rörde sig om extrema laboratoriedieter: 0,1 procent mot 8 procent salt, enligt Medical Xpress, inte vanlig saltrestriktion.

Högsaltgruppen fick de svåraste minnesstörningarna och visade dessutom mer ångestliknande beteende och större törst, enligt PsyPost. Den saltrika kosten kopplades också till inflammationsdrivande tarmbakterier och ökade inflammationsämnen i blodet.

Lågsaltgruppen fick däremot sämre minne utan påvisbar inflammation i kroppen. Försämringen kopplades i stället till att tarmbakteriernas ämnesomsättning sjönk och signalämnen från tarmen minskade. Även proteiner som behövs för kontakten mellan nervceller minskade i hjärnans minnescentrum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler cancerdödsfall kopplas till alkohol i USA

Publicerad september 28, 2026 – av Redaktionen
En man sitter med handen mot pannan och håller ett glas med alkohol.
Arkivbild. Hårdast drabbade är män över 55 år, främst av levercancer.

Antalet cancerdödsfall i USA som kan kopplas till alkohol har mer än fördubblats på drygt 30 år. Hårdast drabbas män över 55 år, främst av levercancer.

Enligt en studie som publicerades den 2 september 2026 i The Lancet Regional Health – Americas steg antalet cancerdödsfall som kan kopplas till alkohol från 11 361 år 1990 till 23 126 år 2023. För att uppskatta antalet har de vägt samman uppgifter om alkoholkonsumtion från hälsoundersökningar och försäljningsstatistik med cancerdata från Global Burden of Disease. Det handlar alltså om uppskattningar, inte om dödsfall där alkohol har antecknats som dödsorsak.

Män över 55 år är hårdast drabbade, främst av levercancer. Bland kvinnor i samma ålder är sambandet starkast för bröstcancer. Bland män mellan 20 och 54 år är tarmcancer den vanligaste alkoholrelaterade cancerdöden.

— Det viktigaste att ta med sig är en större medvetenhet om att alkohol kan påverka cancerrisken även bortom levern, säger Chinmay Jani, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från University of Miami.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lingonjuice kan förbättra munhälsan

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt

Lingon kan vara nyttiga för både tarmen och munnen, föreslår finska och svenska forskare. Forskning visar att fermenterad lingonjuice fungerar utmärkt som munskölj och att det även kan lindra inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).


Artikeln publicerades ursprungligen den 29 september 2024.


Lingon har i studier visat sig innehålla en hel del nyttigheter. Bland annat är de fulla med antioxidanter och innehåller C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer. Studier har visat att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed motverka fetma. De ska även vara verksamma mot urinvägsinfektioner.

I omkring femton år har den finska forskaren Pirjo Pärnänen, vid universitetet i Helsingfors, studerat effekter på munhälsa vid användning av fermenterad lingonjuice som munskölj. Kliniska prövningar har visat att det kan hjälpa mot både tandköttsblödningar och minska inflammationer i tandköttet, samt även vara verksamt mot plack.

Mot bakgrund av den forskningen har Pärnänen tagit fram en munskölj av fermenterad lingonjuice. I en produktnotis i British Dental Journal beskrivs den som utan tillsatser, med sockerhalten sänkt genom fermentering, och som möjlig att svälja. Notisen är inte en oberoende studie.

Fermentation innebär i korthet att man jäser maten genom exempelvis mjölksyra. Det har länge varit ett naturligt sätt att konservera mat, men vissa menar att maten blir nyttigare och lättare att ta upp av kroppen om den fermenteras på grund av den probiotika som bildas.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karaktäriseras av överdriven inflammation i slemhinnan i tarmarna. Den innefattar sjukdomen Ulcerös kolit och även Crohns sjukdom, där båda ger symptom som exempelvis diarré, ont i magen och blod i avföringen. Båda sjukdomarna kan också ge symptom i munnen som munsår eller mukogingivit, som är en slemhinneinflammation i munnen.

IBD betraktas som ett kroniskt tillstånd och det är oklart vilka de bakomliggande orsakerna är.

I en opinionsartikel, som publicerats i Nutrients, har Pärnänen tillsammans med forskare från Helsingfors universitetscentralsjukhus, universitetet i Helsingfors och Karolinska Institutet gått igenom befintlig forskning om de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice och om den kan ha betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

I studien undersökte man kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Där föreslår forskarna att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan genom att modifiera munhålans mikrobiom. Det vill säga att genom att förbättra munhälsan kan fermenterad lingonjuice potentiellt också bidra till att balansera tarmens mikrobiota och minska inflammation där.

Forskarna betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs för att undersöka hur effekterna av lingon eventuellt kan minska inflammation i tarmen och lindra symptom vid IBD.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.