Annons:

Tallbarr: Skogens C-vitamin

Publicerad mars 1, 2026 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Tallbarr innehåller höga halter C-vitamin och kan hjälpa till att stärka kroppens immunförsvar. Tallens barr och knoppar har också traditionellt använts inom folkmedicinen för att lindra bland annat hosta och andra förkylningssymptom.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 januari 2022.


Tall har vi gott om i Sverige och det är vårt näst vanligaste träd, efter granen. Tallen kan bli över 35 meter hög och leva i 650 år, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Redan Carl von Linné påtalade att tall är mycket användbar på flera sätt.

"Veden ger lysstickor åt bönderna; den feta roten brukas i eldstäder nattetid. Kolen används av bergsmännen, och veden är ett utmärkt bränsle i spisar. Saven äts begärligt av barn. Den mjukare barken tillreds till bröd åt fattiga; den äts även av svinen. Den grövre barken brukas som ersättning för kork. Dekokt på årsskotten är ett verksamt medel mot skörbjugg", skrev han 1755.

Annons:

Ett superträd

Tallen ligger på topplistan när det gäller C-vitamin och i Sverige är det endast havtorn och nypon som klår tallen i vitaminhalt. På vintern innehåller tallbarren mest C-vitamin eftersom det skyddar den mot kylan. Tallens växtämnen är även bakteriedödande och kan hämma inflammationer och svamp, enligt Läkeörter.se. Den innehåller även kalium, kalcium, magnesium, zink och järn. Tall ska även kunna stärka kroppens immunförsvar och hjälpa mot urinvägsinfektioner.

En koreansk studie från 2011 visar att tallbarr även innehåller en hel del antioxidanter.

Foto: Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0

Suraminet kan hjälpa mot skadeverkningar av covidvaccin

Om man har injicerats med covidvaccin eller haft covid-19 kan spikproteinerna cirkulera kvar i kroppen och orsaka skada på bland annat celler och organ. Upplever man symptom efter en injektion kan bland annat tallbarr faktiskt hjälpa, menar organisationen World Council for Health. Genom att dricka tallbarrste kan man få i sig kraftfulla antioxidanter och även höga halter C-vitamin som ska hjälpa mot spikproteinet.

Även forskaren Dr. Judy Mikovits har gått ut med att just tallbarr är ett botemedel mot flera skadeverkningar som noterats av covidvaccinerna. Närmare bestämt talar hon om suramin, som även används mot bland annat afrikansk sömnsjuka. Ämnet finns rikligt i just tallbarr och man kan utvinna oljan eller göra te på barren för att få i sig suraminet.

Det rekommenderas samtidigt starkt att vara ytterst måttfull med konsumtionen på grund av terpentinet i barren – och inte bruka det överhuvudtaget om man är gravid, försöker bli gravid eller har njur-, hjärt- eller leverproblem. Långvarigt bruk även utvärtes kan i för stora doser ge både njurskador och eksem.

Användning av tall och tallbarr

Viktigt att komma ihåg innan man plockar någonting är att respektera både natur och markägare. Det är inte tillåtet att bryta levande kvistar eller ta bark från levande träd, eftersom det kan skada trädet. Därför kan det vara en bra idé att fråga markägaren innan man plockar någonting. Kort sagt, visa respekt och plocka inte mer än du behöver och försök att inte orsaka skada. Läs mer om olika riktlinjer här som kan vara bra att ha kännedom om när man är ute i skogen.

De unga tallskotten, som ofta kallas för tallstrut, plockas under försommaren. De har ofta ett brunt hölje som man kan rensa bort genom att slå försiktigt på tallstruten.

Inte bara barren är ätbara och nyttiga utan man kan även äta andra delar av tallen. När kottarna är gröna är de ätbara och det är även rötterna från unga tallar. Bark från unga grenar kan ätas färsk och under den yttre barken finns ett vitt underlager som man kan göra mjöl av. Kådan ska vara speciellt nyttig och ha en bakteriedödande effekt, enligt Skogsskafferiet.

Foto: W.carter/CC BY-SA 4.0

Tallstrutar kan man lägga in i 1-2-3-lag, vilket gör att de får sig en smak som påminner om chai och hallon. Kottarna kan man göra marmelad av eller en god sirap.

Tall har också många medicinska egenskaper. Vid luftvägskatarr kan man koka upp tallbarr och sedan andas in ångorna. Det är terpentinoljan i barren som har en läkande effekt, vilket också kan ha effekt mot astma, kikhosta och andra inflammationer i luftvägarna, enligt Läkeörter.se.

Ett fotbad eller ett vanligt bad med tallbarr ska också kunna hjälpa mot reumatiska problem. Vidare kan man badda sår med avkok för att desinfektera. Det går också fint att göra sin egen tallbarrsolja, som kan öka blodcirkulationen. Fryser man exempelvis om händerna under vintern kan man smörja in dem med oljan.

Det absolut bästa med tall är dock att göra ett värmande, skogsdoftande te. Då klipper man ner barren, detta är viktigt för att få ut tillräckligt med nyttigheter, och gör ev avkok. Vill man dricka en svalkande dryck kan man istället klippa ner barren i vatten och ställa i kylen över natten.

Så gör du värmande olja

För att göra oljan behöver du barr från tall och raps- eller olivolja, helst ekologisk och kallpressad.

1. Klipp barren smått, ner i en glasburk. Barren behöver klippas för att oljan ska komma åt de verksamma ämnena.

2. Häll i oljan, dubbelt så mycket som mängden barr. Sätt på ett lock.

3. Låt stå i ett väster- eller österfönster i 2 veckor. Sväng runt burken dagligen så att innehållet blandas om.

4. Sila bort barr och pressa ur den sista oljan. Häll över i en glasflaska och förvara mörkt. Oljan håller i ungefär 2 år.

Så gör du te på tallbarr

Ta 1 msk färska, finklippta barr till 2,5 dl vatten.

Klipp barren smått. Låt dem koka i vattnet i 5 minuter och sila sedan bort barren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Unga som går mer har färre psykiska besvär

Barns hälsa

Publicerad Idag 08:40 – av Emil Fjellstedt
Jeansklädda ben och sneakers i gräs, med en turkos sko med vit rosett i förgrunden.
Genrebild. Fler dagliga steg var i studien kopplade till färre självrapporterade psykiska besvär ett år senare.

Ungdomar som går mer i vardagen rapporterar färre psykiska besvär ett år senare. Sambandet planar inte ut, ens bland de mest aktiva, enligt en ny studie från King's College London.

Studien, som publicerades i den medicinska tidskriften JAMA Network Open, bygger på det amerikanska forskningsprojektet ABCD. Projektet följer barns hjärnutveckling på 21 orter i USA.

Forskarna följde 5 515 ungdomar i åldern cirka 11–12 år. De bar en Fitbit på handleden i tre veckor. Ett år senare fyllde ungdomarna själva i Brief Problem Monitor, ett frågeformulär om oro, nedstämdhet, uppmärksamhetsproblem och beteendeproblem.

Ju fler steg om dagen, desto färre besvär rapporterade de. Gruppen som gick färre än 5 000 steg hade mest besvär. För varje högre stegkategori minskade besvären, och de som gick minst 12 000 steg om dagen låg lägst. Någon punkt där sambandet planade ut kunde forskarna inte se.

Hjärnavbildningar visade också att de som gick mer hade något tjockare hjärnbark i två områden, som enligt universitetet är inblandade i rörelse och i att reglera känslor. Skillnaderna var små. Tjockleken i det ena området kunde statistiskt förklara en del av sambandet med den psykiska hälsan, men studien visar ingen orsaksmekanism.

Med skolbetygen fanns inget samband i huvudanalysen. Bara i en kompletterande gruppjämförelse hade de som gick mellan 10 000 och 11 999 steg något bättre betyg än de minst aktiva.

Studien bygger på observationer och kan inte visa att promenaderna i sig förbättrar måendet. Sambandet höll när forskarna tog hänsyn till ungdomarnas tidigare psykiska besvär, men det går inte att utesluta att de som mådde bättre helt enkelt rörde sig mer. Ungdomarna i analysen kom också oftare från mer välbärgade familjer än de som föll bort.

Medförfattaren Amanda Paluch lyfter fram vardaglig rörelse:

— Målet är att hitta realistiska, hållbara sätt att röra sig mer, genom vardagliga möjligheter som att gå till skolan, aktiv lek och aktiviteter som barn faktiskt tycker om, säger hon i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

För lite och för mycket salt kan skada minnet

Publicerad Igår 08:10 – av Markus Andersson
Träsked fylld med vitt salt.

Möss som fick extremt lite eller extremt mycket salt fick svårare att minnas i en labyrint och att skilja ett nytt föremål från ett bekant. Båda dieterna försämrade minnet jämfört med normal saltmängd.

Resultaten redovisas i en studie i Food Research International. Mössen hade fått mänskliga tarmbakterier och åt de olika dieterna i 14 veckor.

I den Y-formade labyrinten testades deras kortvariga rumsminne. Ett annat test prövade om de kunde skilja ett nytt föremål från ett som de redan hade mött. Både lågsaltgruppen och högsaltgruppen klarade uppgifterna sämre än mössen som fick normal saltmängd.

Det rörde sig om extrema laboratoriedieter: 0,1 procent mot 8 procent salt, enligt Medical Xpress, inte vanlig saltrestriktion.

Högsaltgruppen fick de svåraste minnesstörningarna och visade dessutom mer ångestliknande beteende och större törst, enligt PsyPost. Den saltrika kosten kopplades också till inflammationsdrivande tarmbakterier och ökade inflammationsämnen i blodet.

Lågsaltgruppen fick däremot sämre minne utan påvisbar inflammation i kroppen. Försämringen kopplades i stället till att tarmbakteriernas ämnesomsättning sjönk och signalämnen från tarmen minskade. Även proteiner som behövs för kontakten mellan nervceller minskade i hjärnans minnescentrum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler cancerdödsfall kopplas till alkohol i USA

Publicerad september 28, 2026 – av Redaktionen
En man sitter med handen mot pannan och håller ett glas med alkohol.
Arkivbild. Hårdast drabbade är män över 55 år, främst av levercancer.

Antalet cancerdödsfall i USA som kan kopplas till alkohol har mer än fördubblats på drygt 30 år. Hårdast drabbas män över 55 år, främst av levercancer.

Enligt en studie som publicerades den 2 september 2026 i The Lancet Regional Health – Americas steg antalet cancerdödsfall som kan kopplas till alkohol från 11 361 år 1990 till 23 126 år 2023. För att uppskatta antalet har de vägt samman uppgifter om alkoholkonsumtion från hälsoundersökningar och försäljningsstatistik med cancerdata från Global Burden of Disease. Det handlar alltså om uppskattningar, inte om dödsfall där alkohol har antecknats som dödsorsak.

Män över 55 år är hårdast drabbade, främst av levercancer. Bland kvinnor i samma ålder är sambandet starkast för bröstcancer. Bland män mellan 20 och 54 år är tarmcancer den vanligaste alkoholrelaterade cancerdöden.

— Det viktigaste att ta med sig är en större medvetenhet om att alkohol kan påverka cancerrisken även bortom levern, säger Chinmay Jani, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från University of Miami.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lingonjuice kan förbättra munhälsan

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt

Lingon kan vara nyttiga för både tarmen och munnen, föreslår finska och svenska forskare. Forskning visar att fermenterad lingonjuice fungerar utmärkt som munskölj och att det även kan lindra inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).


Artikeln publicerades ursprungligen den 29 september 2024.


Lingon har i studier visat sig innehålla en hel del nyttigheter. Bland annat är de fulla med antioxidanter och innehåller C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer. Studier har visat att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed motverka fetma. De ska även vara verksamma mot urinvägsinfektioner.

I omkring femton år har den finska forskaren Pirjo Pärnänen, vid universitetet i Helsingfors, studerat effekter på munhälsa vid användning av fermenterad lingonjuice som munskölj. Kliniska prövningar har visat att det kan hjälpa mot både tandköttsblödningar och minska inflammationer i tandköttet, samt även vara verksamt mot plack.

Mot bakgrund av den forskningen har Pärnänen tagit fram en munskölj av fermenterad lingonjuice. I en produktnotis i British Dental Journal beskrivs den som utan tillsatser, med sockerhalten sänkt genom fermentering, och som möjlig att svälja. Notisen är inte en oberoende studie.

Fermentation innebär i korthet att man jäser maten genom exempelvis mjölksyra. Det har länge varit ett naturligt sätt att konservera mat, men vissa menar att maten blir nyttigare och lättare att ta upp av kroppen om den fermenteras på grund av den probiotika som bildas.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karaktäriseras av överdriven inflammation i slemhinnan i tarmarna. Den innefattar sjukdomen Ulcerös kolit och även Crohns sjukdom, där båda ger symptom som exempelvis diarré, ont i magen och blod i avföringen. Båda sjukdomarna kan också ge symptom i munnen som munsår eller mukogingivit, som är en slemhinneinflammation i munnen.

IBD betraktas som ett kroniskt tillstånd och det är oklart vilka de bakomliggande orsakerna är.

I en opinionsartikel, som publicerats i Nutrients, har Pärnänen tillsammans med forskare från Helsingfors universitetscentralsjukhus, universitetet i Helsingfors och Karolinska Institutet gått igenom befintlig forskning om de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice och om den kan ha betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

I studien undersökte man kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Där föreslår forskarna att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan genom att modifiera munhålans mikrobiom. Det vill säga att genom att förbättra munhälsan kan fermenterad lingonjuice potentiellt också bidra till att balansera tarmens mikrobiota och minska inflammation där.

Forskarna betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs för att undersöka hur effekterna av lingon eventuellt kan minska inflammation i tarmen och lindra symptom vid IBD.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.