MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:

https://nyadagbladet.se/halsa/spetalska-ater-i-europa/

Hälsa

Spetälska åter i Europa

Publicerad december 14, 2025 – av Jan Sundstedt
En illustration av bakterien Mycobacterium leprae, som orsakar spetälska.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 44 900,00 SEK 60% Mål: 75 000,00 SEK
Läs artikeln och bidra

Två fall av spetälska, lepra, har nyligen bekräftats i Rumänien – de första på flera decennier. Fallen har skapat rubriker i Europa, men rumänska myndigheter betonar att risken för omfattande smittspridning är mycket liten.

Enligt rumänska hälsomyndigheter rör det sig om två unga personer med ursprung i Indonesien, där sjukdomen fortfarande förekommer, rapporterar Reuters.

De ska ha vistats på ett spa i staden Cluj-Napoca, där smittan upptäcktes i samband med medicinska undersökningar.

Myndigheterna uppger att de nu följer upp personer som haft nära kontakt med de smittade.

Annons:

Företrädare för hälsodepartementet har framhållit i rumänska medier att spetälska är extremt ovanlig i både Rumänien och övriga Europa, och att situationen inte ger skäl till panik.

Fokus ligger nu på smittspårning och tidig behandling av en begränsad krets kontaktpersoner.

Ingen omfattande återkomst

Spetälska är en av världens äldsta kända infektionssjukdomar, men moderna antibiotikakurer gör att de flesta patienter kan behandlas framgångsrikt om sjukdomen upptäcks i tid.

År 2024 rapporterade 188 länder in 172 717 nya fall, främst i Indien, Brasilien och vissa afrikanska länder.

Infektionsexperter pekar på att enstaka europeiska fall nästan alltid har koppling till resor eller ursprung i länder där lepra fortfarande är endemisk.

I nuläget finns inga tecken på en omfattande återkomst av sjukdomen i Europa, men händelsen i Rumänien understryker behovet av uppmärksamhet inom vården och fungerande smittspårning.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/halsa/kvinnor-i-sardisk-bergsby-lever-extremt-lange-kan-bli-ny-bla-zon/

Hälsa

Sardisk by kan vara en ny blå zon

Publicerad Idag 08:16 – av Markus Andersson
Panoramavy över Bolotanas täta bebyggelse med röda tak, omgiven av sluttningar och öppet landskap på Sardinien.
Bolotana på Sardinien är kandidat till en ny blå zon. Forskarna vill följa ortens ovanligt höga överlevnad bland äldre kvinnor under längre tid. Arkivbild.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Kvinnorna i bergsbyn Bolotana på Sardinien beräknas ha en ovanligt stor chans att nå hundra år. Forskare lyfter nu byn som kandidat till en ny blå zon.

Så kallade blå zoner är områden där människor lever märkbart längre än omgivningen, som Okinawa i Japan, Nicoya i Costa Rica och Barbagia på Sardinien. Kost, vardagsmotion och starka sociala band brukar lyftas fram som möjliga förklaringar.

Nu pekar en studie i tidskriften Frontiers in Aging ut Bolotana, en bergskommun med drygt 2 200 invånare omkring elva mil från den ursprungliga sardiska zonen. Bakom studien står en internationell forskargrupp där University of Illinois Chicago är ett av lärosätena. Utifrån dödligheten i byn under studieperioden beräknar forskarna att sannolikheten för en 70-årig kvinna att nå hundra år är 13,8 procent. För Italien är den beräknade sannolikheten cirka 3,5 procent.

Hundraåringarnas åldrar har kontrollerats mot civilregister och församlingsböcker. Separat från beräkningen dokumenterade forskarna 38 personer som blev minst hundra år av de 3 060 som föddes i byn 1900–1925.

Annons:

Kvinnorna sticker ut

Med samma dödlighet beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha nästan 21 år kvar att leva i genomsnitt. För Italien är motsvarande beräknade siffra cirka 18 år. I forskarnas internationella jämförelse hamnar byns kvinnor på andra plats efter Hongkong.

Sardinien har redan ett annat kartlagt område med exceptionell livslängd, den ursprungliga sardiska zonen, där ovanligt många män nådde mycket hög ålder. I Bolotana är det i stället kvinnorna som sticker ut. Medförfattaren S. Jay Olshansky, professor emeritus vid universitetet, lyfter just den skillnaden.

— Kvinnor lever nästan alltid längre än män överallt i världen, men på Sardinien var det inte så. Det är en av sakerna som gjort det så ovanligt, säger han.

Resultatet hänger på perioden

Beräkningen förändras med vilken period som mäts. Med dödligheten under en tidigare femårsperiod beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha 1,46 procents sannolikhet att nå hundra år. För den ursprungliga sardiska zonen är motsvarande beräknade siffra 8,76 procent.

Författarna beskriver därför Bolotana som kandidat till blå zon. Längre observation krävs innan byn kan räknas som etablerad.

Förklaringen saknas

Varför invånarna lever så länge kan studien inte svara på. Den bygger på registerdata och undersökte varken kost eller livsstil. Olshansky pekar på ledtrådar som är värda att undersöka vidare: branta gator, familjer som bor nära varandra och lokalt producerad mat, bland annat olivolja rik på nyttiga fetter.

— Om vi kan identifiera vad som ligger bakom den långa livslängden och hjälpa människor att ta efter det, kan resten av världen dra nytta av att förstå de värden som de här samhällena lever efter, säger Olshansky.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/halsa/egen-smartphone-vid-12-ars-alder-kopplas-till-fler-atstorningssymtom/

Hälsa

Tidig mobildebut kopplas till ätstörningar

Publicerad Idag 07:36 – av Markus Andersson
Närbild av två händer som håller en röd smartphone över en blågrå filt.
Studien följde ungdomar från tolv till fjorton års ålder och fann ett samband mellan egen smartphone och ätstörningssymptom. Genrebild.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Tolvåringar med egen smartphone hade fler symptom på ätstörningar än jämnåriga utan. Sambandet kvarstod vid fjorton års ålder.

Forskare vid University of California i San Francisco (UCSF) undersökte om egen smartphone vid tolv års ålder hänger ihop med ätstörningssymptom senare i tonåren.

Studien, publicerad i tidskriften JAMA Network Open, bygger på uppgifter om 8 957 ungdomar vid 21 forskningscentra i USA, inom forskningsprojektet ABCD (Adolescent Brain Cognitive Development).

Föräldrar eller vårdnadshavare uppgav om barnet hade en egen smartphone och hur gammalt barnet var när den kom. Barnen genomgick en datoriserad psykiatrisk intervju vid 12 års ålder och en gång till vid 14.

Annons:

Av tolvåringarna hade 69,5 procent en egen smartphone. Forskarna mätte symptom: hetsätning, beteenden för att undvika viktuppgång, oro för att gå upp i vikt och att knyta självvärdet till kroppsvikten. Det handlar inte om diagnostiserade ätstörningar.

Högre risk två år senare

Bland dem som hade egen smartphone vid tolv års ålder var risken för hetsätningssymptom 67 procent högre vid uppföljningen två år senare, och risken för olämpliga viktkompenserande beteenden 50 procent högre. Beteendena kan vara extrem fasta eller kräkningar.

Risken jämförs i båda fallen med ungdomar som inte hade egen smartphone.

Samband, inte bevisad orsak

Studien är en kohortstudie: forskarna följde samma ungdomar över tid. Sådana studier kan visa att två saker hänger ihop, men inte avgöra vad som orsakar vad.

Forskarna fann statistiska samband mellan smartphoneägande och flera ätstörningssymptom, och att tidpunkten för ägandet kan hänga ihop med risken. Mekanismerna bakom sambanden måste studeras mer.

— En smartphone kan lägga en värld av utseendefokuserat innehåll i en ung människas ficka, säger studiens huvudförfattare Jason Nagata till CNN.

Förklaringen är en hypotes: innehållet kan utsätta unga för bilder och budskap som kan främja ohälsosamma ätbeteenden. Något bevisat orsakssamband finns inte.

Författarna menar att resultaten talar för att föräldrar väntar med första telefonen och anpassar innehållet efter barnets mognad. Den amerikanska barnläkarföreningen AAP har ett verktyg, Family Media Plan, som familjer kan använda.

Någon säker ålder för första telefonen går dock inte att utläsa. Författarna efterlyser också tydligare regler för smartphoneägande och sociala medier i tidig tonårsålder.

— Det är viktigt att föräldrar är medvetna om att en smartphone inte bara handlar om själva enheten. Den kan förändra ett barns tillgång till olika typer av innehåll och påverkan i den digitala världen, säger Nagata.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/halsa/forskare-att-skratta-at-sig-sjalv-hjalper-men-inte-sjalvforakt/

Hälsa

Forskare: Att skratta åt sig själv hjälper – men inte självförakt

Publicerad oktober 12, 2026 – av Jan Sundstedt
3 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Att skratta åt sina egna misstag kan göra dem lättare att bära och skapa kontakt med andra. Forskarna drar dock en skarp gräns mot att trycka ned sig själv för att bli omtyckt.

Frågan om självironi har länge delat humorforskarna. Ett experiment från 2011 avgjorde åtminstone om det alls går. Försökspersoner fick se förvrängda, skrattspegelliknande bilder av sina egna ansikten. Åtta av tio log och fyra av tio skrattade högt.

— Nu är vetenskapen ganska enig om att det, ja, går att skratta åt sig själv, och det finns faktiskt rätt många fördelar med det, säger Sonja Heintz, lektor i psykologi vid Plymouth University i Storbritannien, till BBC.

Ändå har självironin haft dåligt rykte i forskningen. Ett inflytelserikt kanadensiskt humorformulär från 2003 delar in människors humor i fyra stilar. Den självnedvärderande stilen har kopplats till låg självkänsla och sämre psykisk hälsa.

Annons:

Formuläret dömde skämtet på förhand

Problemet kan sitta i frågorna. I formuläret ska man ta ställning till påståenden som "Jag låter folk skratta åt mig eller skämta på min bekostnad mer än jag borde". Värdeomdömet är inbakat.

Forskare vid Zürichs universitet skrev 2017 om de humoristiska påståendena till humorfria motsvarigheter, till exempel att låta andra kränka eller se ned på en mer än man borde. För den självnedvärderande stilen mätte den humorfria versionen i stort sett samma sak som originalet.

Forskarna jämförde sedan humorstilarna med deltagarnas välbefinnande. När de statistiskt kontrollerade för svaren på de humorfria påståendena, alltså frågornas sammanhang utan humor, försvann sambanden.

Resultatet bevisar inte att all självironi är bra för hälsan. De flesta studier som kopplat självnedvärderande humor till sämre mående visar dessutom samband, inte orsak, påpekar Heintz.

Claire Fox, professor vid University of Bristol, har följt skolbarn. De som enbart drev med sig själva hade lägst självkänsla och blev ensammare med tiden. De som blandade alla fyra humorstilar slapp de negativa följderna.

— Det tyder på att det faktiskt är okej att skämta på egen bekostnad, så länge man också använder andra sorters humor, säger Fox.

— Om du driver med dig själv och det kommer ur bitterhet och självförakt, då är det förmodligen inte bra för dig, säger Heintz.

Tre lekfulla saker varje kväll

Rätt använd kan självironin vara en tillgång. Forskning visar att den som skrattar bort små misstag, så länge de inte drabbar andra, uppfattas som varmare och mer kompetent.

— Det är ett väldigt säkert sätt att använda humor i nya situationer, om du är med främlingar och inte riktigt vet vad de har för humor än, säger Heintz.

Psykologiprofessorn René Proyer vid Martin-Luther-universitetet i Halle-Wittenberg har prövat en enkel övning: att varje kväll i en vecka skriva ned dagens tre mest lekfulla händelser. Deltagarna uppgav att de kände sig mer lekfulla och mådde något bättre i upp till tre månader. Effekterna var små, byggde på självskattning och färre än hälften av deltagarna fullföljde.

Övningen tränar lekfullhet i allmänhet snarare än självironi, och tar bara några minuter om kvällen.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/halsa/norska-forskare-vill-prova-hogre-aktivitetsrad-for-barn-efter-stor-studie/

Hälsa

Norska forskare: Barn kan behöva mer än en timmes rörelse

Publicerad oktober 9, 2026 – av Jan Sundstedt
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Norska forskare vill pröva om barn behöver mer rörelse än dagens råd om en timme om dagen. De stöder sig på en stor internationell studie, men den slår inte fast någon ny minutgräns.

Norska hälsomyndigheten Helsedirektoratet rekommenderar att barn och unga mellan 6 och 17 år är fysiskt aktiva med måttlig till hög intensitet i genomsnitt minst 60 minuter per dag. Aktiviteten ska vara varierad och främst konditionsinriktad. Minst tre gånger i veckan ska den hålla hög intensitet och stärka muskler och skelett.

Nu vill forskare vid Norges idrettshøgskole pröva om råden behöver höjas.

I en studie som publicerades i tidskriften JAMA Pediatrics har de samlat data från 12 874 barn och unga i 14 uppföljningsstudier från 16 länder. Deltagarna var mellan 5 och knappt 18 år, bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt i 3,1 år.

Annons:

Fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet hade ett svagt samband med lägre insulin, LDL-kolesterol, blodfetter och en samlad riskpoäng. Någon koppling till lägre BMI fanns inte. Sambanden var små och förändrades beroende på vilken statistisk modell forskarna använde.

Jämfört med den minst aktiva femtedelen hade bara den mest aktiva femtedelen tydligt lägre odds för en hög samlad riskprofil vid uppföljningen. Barnen i den gruppen rörde sig mellan 72 och 207 minuter om dagen, i genomsnitt 92,8 minuter.

— De som låg i den gruppen hade i genomsnitt 92,8 minuter per dag. Det kan tyda på att rekommendationen borde ligga i närheten av 90 minuter per dag, säger forskaren Anders Husøy enligt Norges idrettshøgskole.

Siffran är ett gruppgenomsnitt, ingen fastställd hälsogräns. Studien visar samband, inte att rörelsen orsakade skillnaden, och den mätte riskmarkörer i blodet och blodtrycket snarare än faktiska sjukdomsfall.

Även WHO:s råd för 5–17-åringar anger minst 60 minuter i genomsnitt per dag över veckan. Det bygger på fler hälsoeffekter än de studien undersökte, bland annat kondition, skelett och kognitiv förmåga.

Total stillasittande tid hade i huvudanalysen inget samband med en sämre samlad riskprofil. Forskarna påpekar samtidigt att resultatet inte utesluter negativa följder av enskilda stillasittande vanor som skärmtid.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: