Långvarig sömnbrist kan leda till sämre hjärnhälsa, visar en studie gjord på Uppsala Universitet.
Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, visade att bara efter en sömnlös natt hade försöksdeltagarna förhöjda nivåer av proteinet tau som är en markör för Alzheimers sjukdom.
– Många av oss upplever akut eller kronisk sömnbrist någon gång i livet, till exempel på grund av resande, för stort koffeinintag, skiftarbete eller oregelbundna arbetstider. Vår studie tyder på att akut sömnbrist kan öka nivåer av tau i blod även hos unga, friska individer. Detta kan tyda på att allt för ofta återkommande sömnbrist på lång sikt skulle kunna ha negativa effekter på hjärnhälsan, säger Jonathan Cedernaes, läkare och forskare vid institutionen för neurovetenskap och institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, som lett studien.
15 fullt friska män med en medelålder på 22 år deltog i studien. Alla hade angett att de normalt sett sov sju till nio timmar med kvalitetssömn varje natt. Detta verifierade forskare innan studien. Studien omfattade sedan två delar. I varje del observerades deltagarna under två dygn, med strikta matscheman samt aktiviteter. Blodprover togs på kvällen och sedan igen på morgonen. Deltagarna fick i varje del av studien först sova en normal natts sömn. I ena delen hölls de sedan vakna en hel natt, för att sedan i studiens andra del återigen få sova som vanligt.
Man fann att nivåerna av tau efter en sömnlös natt ökade med 17 procent, samtidigt som nivåerna steg med endast runt 2 procent när de sov som vanligt. Tau är ett protein som finns i nervceller och kan bilda klumpar. Hos individer med Alzheimers sjukdom ansamlas de i ofta i hjärnan flera årtionden innan symptomen bryter ut.
– Det är viktigt att poängtera att en tydlig ansamling av tau i hjärnan brukar anses vara skadligt, men att vi idag inte vet vad högre nivåer av tau i blodet efter sömnbrist innebär. Tau utsöndras från
nervceller när de är aktiva och djurmodeller tyder på att kronisk sådan aktivitet kan leda till en skadlig ansamling av tau i hjärnan. Högre nivåer av tau i blodet skulle kunna innebära att tau från nervceller renas bort mer effektivt från hjärnan, eller så kan det återspegla generellt högre nivåer av tau i hjärnan. Fler studier behövs för att kunna klargöra och särskilja sådana mekanismer, säger Jonathan Cedernaes.
Behöver vi då vara oroliga om vi har tillfällig sömnbrist? Nej, vi kan vara lugna, säger Cedernaes kollega Christian Benedict som understryker att en natt inte avgör hjärnans hälsa på lång sikt. Jonathan Cedernaes efterlyser därtill fler studier för att kunna forska vidare på området. Den främsta begränsningen med denna studie var storleken och att man använde unga män för att få en så likartad grupp som möjligt. Resultaten kanske därmed inte ser likadana ut på barn, kvinnor eller äldre. Därför hoppas Cedernaes på att kunna göra fler studier i framtiden.
Fakta: Alzheimers sjukdom
Vid Alzheimers dör hjärnans nervceller onormalt snabbt och förekomsten av så kallade senila plack är osedvanligt omfattande.
Ungefär 100 000 tusen svenskar lider av Alzheimers. Sjukdomen drabbar främst äldre, men ungefär 10 000 individer som har sjukdomen är under 65. Globalt har minst 30 miljoner människor sjukdomen.
Den beskrivs som en av världens dyraste sjukdomar, och satsningar att hitta ett botemedel följs intensivt i finansvärlden.
Sjukdomen är uppkallad efter den tyske patologen och psykiatern Alois Alzheimer (1864–1915), som beskrev den i början av 1900-talet.
