Annons:

Nötter kan förbättra mäns fertilitet

Publicerad november 29, 2023 – av Sofie Persson
60 gram nötter om dagen kan öka spermiernas kvalitet hos män.

Daglig konsumtion av nötter kan förbättra mäns fertilitet, visar studier. Endast två portioner om 30 gram per dag räcker för att märkbart kunna främja spermiernas vitalitet, rörlighet och morfologi.

I en meta-analys har forskare från Monash University i Australien tittat på data från tidigare studier för att undersöka hur nötter kan påverka fertilitet hos män och kvinnor. Forskarna genomförde en omfattande sökning i fyra vetenskapliga databaser för att samla relevant litteratur om nötters inverkan på fertilitet.

För att säkerställa studiens kvalitet och relevans, tillämpades strikta inklusionskriterier som innefattade studier med män och kvinnor i reproduktiv ålder (18-49 år) och som pågick i minst tre månader. Tidsperioden valdes med hänsyn till den reguljära mognadscykeln för spermier, vilken tar 76 dagar.

Slutligen inkluderades fyra publikationer i den slutliga analysen, vilka sammanlagt omfattade 646 män och 229 kvinnor. Denna rigorösa process och de höga standarder som användes för att värdera studiernas trovärdighet understryker forskningens noggrannhet och pålitlighet, skriver News Medical.

Annons:

Infertilitet är ett globalt problem som idag drabbar ungefär åtta till tolv procent av alla reproduktiva människor i åldrarna 18 till 49 år. Det ökar särskilt i underutvecklade- och utvecklingsländer där ungefär ett av fyra par har svårt att bli gravida.

Trots forskning har omkring 10 till 15 procent infertila inte någon underliggande diagnos för vad som orsakar problematiken.

Två portioner nötter om dagen

Forskarna kunde i två av studierna se att en konsumtion av minst 60 gram nötter om dagen ökade spermiernas kvalitet hos män. Nötter som ingick i dieterna var bland annat pistagenötter, jordnötter, hasselnötter och cashewnötter som visades bidra till spermiernas vitalitet, rörlighet och morfologi, vilket är avgörande för att bedöma spermiers hälsa och fertilitetspotential.

"Vår meta-analys visar att inkludering av minst två portioner nötter dagligen som en del av en västerländsk kost hos friska män förbättrar spermaparametrar", skriver forskarna i analysen, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Advances in Nutrition.

Studien lyfter även fram Medelhavsdieten som en viktig faktor angående fertilitet. Medelhavsdieten, som kännetecknas av högt intag av fisk, frukt, grönsaker och olivolja, har tidigare studier associerat med förbättrade fertilitetsresultat. För kvinnor har denna kost visats öka antalet tillgängliga embryon och förbättra befruktningsgraden hos tidigare infertila kvinnor. För män har dieten kopplats till förbättrade spermakoncentrationer och rörlighet, samt ökat spermieantal.

Denna information, menar forskarna, är särskilt relevant i jämförelse med västerländsk kost, som ofta är rik på bearbetade livsmedel och mättade fetter och har associerats med negativa effekter på bland annat den reproduktiva hälsan. Medelhavsdietens näringsrika sammansättning framhävs därför som ett hälsosamt kostalternativ för att förbättra både manlig och kvinnlig fertilitet.

Forskarna kunde dock inte se några tydliga bevis för att ett ökat intag av nötter kunde bidra till att förbättra kvinnors fertilitet, men resultaten pekar mot att det behövs mer forskning inom ämnet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Militärläkare vittnar: 28 dog av covidvaccin

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad september 5, 2026 – av Emil Fjellstedt
En amerikansk armésoldat får ett plåster på armen efter covidvaccination vid Fort Knox.
Armésoldaten Evelyn Jaquez efter att ha fått Janssens covidvaccin vid Fort Knox 2021.

En amerikansk militärläkare har under ed uppgett att hon känner till 28 personer inom försvaret som dött av covidvaccin. Läkaren granskar samtidigt 2 544 ännu overifierade dödsfallsanmälningar bland militärpersonal efter vaccineringen.

Uppgifterna framkom i ett vittnesförhör den 14 augusti i en federal domstol i Virginia. Politico har tagit del av utskriften från förhöret med Theresa Long, som är specialist i flygmedicin och har arbetat som läkare inom USA:s armé.

Jag känner till 28 personer som dog till följd av covidvaccinet, sade Long enligt en publicerad återgivning av Politicos uppgifter.

Hon uppgav att hon inte fick lämna fler detaljer om fallen. Några namn, medicinska journaler eller individuella orsaksbedömningar har därför inte offentliggjorts genom den rapporterade utskriften.

2 544 dödsfallsanmälningar granskas

Long säger att hon har utsetts till militärmedicinsk rådgivare åt USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. och arbetar med försvarsminister Pete Hegseth. Uppdraget går bland annat ut på att undersöka om 2 544 dödsfall som anmälts bland militärpersonal efter covidvaccination orsakades av vaccinen.

Anmälningarna finns i det amerikanska biverkningssystemet VAERS. Systemet tar emot uppgifter om händelser som inträffat efter vaccination, även när det inte är klarlagt att vaccinet var orsaken. Enligt VAERS kan rapporterna därför användas för att upptäcka säkerhetssignaler men inte ensamma fastställa orsakssamband.

Siffran 2 544 är därmed inte ett antal bekräftade vaccindödsfall. Longs uppgift om de 28 dödsfallen är däremot en uttrycklig orsaksbedömning från henne, men den har ännu inte kunnat kontrolleras mot offentligt medicinskt underlag. Hon räknar med att granskningen kan slutföras inom ett år.

Varken hälsodepartementet eller Long svarade på Politicos frågor. Försvarsdepartementet uppgav att det inte hade något att tillkännage om hennes roll.

Känd risk för hjärtmuskelinflammation

Long har tidigare riktat kritik mot mRNA-vaccinen och särskilt pekat på risken för myokardit, alltså hjärtmuskelinflammation. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har krävt skärpta varningstexter för myokardit och perikardit efter mRNA-vaccination.

FDA uppgav 2025 att den uppskattade förekomsten under den första veckan efter vaccination var omkring 27 fall per miljon doser bland pojkar och män mellan 12 och 24 år. Myndigheten konstaterade också att tecken på skador i hjärtmuskeln fanns kvar vid senare magnetkameraundersökningar hos många av de vaccinerade som utvecklat myokardit, samtidigt som den långsiktiga betydelsen ännu var okänd.

En rapport från Pentagon i mars 2026 fann en kortvarig ökning av myokardit och perikardit efter vaccinering av aktiv militärpersonal. Rapporten behandlade däremot inte dödsfall. Long säger att hon nu granskar uppgifterna bakom rapporten och militärens medicinska databaser på nytt.

Tusentals förlorade sina tjänster

Joe Bidens regering införde 2021 ett krav på covidvaccination för amerikansk militärpersonal. Nästan 9 000 personer avskedades efter att ha vägrat vaccinera sig innan kongressen tvingade försvarsdepartementet att avskaffa kravet.

Efter maktskiftet beordrade Donald Trump att de avskedade skulle erbjudas återinträde med tidigare grad samt full retroaktiv lön och ersättningar. Hegseth har också inrättat en särskild arbetsgrupp för att hantera följderna av vaccinkravet.

Samma försvarsapparat som tvingade tusentals militärer att välja mellan covidvaccination och sin karriär granskar nu uppgifter om att vaccineringen kan ha kostat liv. Om Longs bedömning av de 28 dödsfallen håller återstår att fastställa när underlaget blir offentligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Minnesproblem kopplas till långsammare rening i hjärnan

Publicerad september 4, 2026 – av Markus Andersson
Äldre person lägger ett pussel format som en hjärna

Hos personer med mild kognitiv svikt tog det betydligt längre tid för ett spårämne att lämna hjärnvätskan än hos friska. Forskarna vill nu ta reda på om den långsammare transporten kan ha betydelse för demenssjukdomar.

Pilotstudien genomfördes vid minneskliniken på Oslo universitetssjukhus inom REACT MCI, ett norskt forskningsprojekt som undersöker om träning av arbetsminnet kan bromsa försämringen hos personer med mild kognitiv svikt. Det är ett tillstånd där minnet eller andra tankeförmågor har försämrats mer än normalt för åldern utan att personen har utvecklat demens.

I pilotstudien ingick 27 deltagare med mild kognitiv svikt. De fick ett spårämne i vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen. Med upprepade blodprover följde forskarna sedan hur snabbt ämnet fördes ut och jämförde resultatet med en frisk kontrollgrupp. Könsfördelningen och deltagarnas åldrar har inte redovisats i de uppgifter som hittills offentliggjorts.

Det tog två och en halv gånger så lång tid att utsöndra spårämnet hos dem som hade mild kognitiv svikt, sade professor Anne-Brita Knapskog enligt Forskning.no.

Mätte spårämne – inte alzheimerproteiner

Hjärn- och ryggmärgsvätskan har länge setts främst som ett skydd för hjärnan. Forskningen har samtidigt visat att vätskan deltar i transporten av ämnen genom och ut ur hjärnan, bland annat längs utrymmen kring blodkärlen. Detta brukar beskrivas som det glymfatiska systemet eller, mer vardagligt, hjärnans reningssystem.

I en publicerad metodstudie från samma norska forskarlag visades att transporten från hjärnvätska till blod kan uppskattas genom att följa kontrastämnen som har förts in via ryggvätskan. Studien visade också stora skillnader mellan individer.

Vid Alzheimers sjukdom kan proteinerna beta-amyloid och tau samlas i hjärnan. I pilotstudien följde forskarna bara det tillförda spårämnet. De mätte alltså inte om dessa alzheimerkopplade proteiner fördes bort långsammare.

Resultatet visar därför inte att den långsammare transporten orsakar minnesproblemen eller Alzheimers sjukdom. Eftersom resultaten ännu är opublicerade går det inte heller att granska kontrollgruppens storlek, den statistiska osäkerheten eller hur väl grupperna var jämförbara.

Sömnen undersöks som möjlig faktor

Forskarna vill nu förstå vad som påverkar vätsketransporten. I en tidigare studie på människor av samma forskargrupp var långvarigt sämre sömnkvalitet förknippad med en förändrad ansamling av spårämne i flera delar av hjärnan. Det var ett observerat samband och visar inte i sig att dålig sömn är orsaken.

En separat studie på hanmöss visade att blodkärlens rörelser förändrades mellan olika sömnstadier. Datormodeller tydde på att rörelserna kan hjälpa vätska och lösta ämnen att transporteras längs kärlen. Mekanismen är dock inte bevisad på samma sätt hos människor.

Den norska forskargruppen har nu inlett en ny undersökning av patienter med Alzheimer för att se om vätsketransporten kan ha betydelse för hur beta-amyloid och tau hanteras.

Mild kognitiv svikt innebär en förhöjd risk att senare utveckla Alzheimer, men alla drabbade gör inte det och vissa återfår normal kognitiv funktion. Pilotresultatet är därför än så länge ett forskningsspår – inte ett nytt diagnostiskt test eller belägg för en behandling.

På längre sikt hoppas vi ta reda på om sådana mätningar kan säga något om risken att utveckla demens, säger Susanne Hernes, som leder REACT MCI-studien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kallelsen kan rädda liv – ändå missar många testet

Tarmcancer

Publicerad september 1, 2026 – av Emil Fjellstedt

Ett litet prov som tas hemma kan bidra till att tarmcancer upptäcks innan sjukdomen hunnit sprida sig. En stor svensk studie visar att de som deltog i screeningen hade betydligt lägre dödlighet i sjukdomen.

I Sverige erbjuds personer mellan 60 och 74 år att lämna avföringsprov vartannat år. Provet skickas in och analyseras för små mängder blod som inte syns med blotta ögat. Om blod upptäcks erbjuds personen normalt en koloskopi.

Forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet har följt 376 511 personer i Stockholm och på Gotland i upp till 14 år. De publicerade resultaten i augusti i tidskriften JAMA Network Open.

Att bli inbjuden till screening var förknippat med 26 procent lägre relativ risk att dö av tjock- och ändtarmscancer. Bland dem som faktiskt deltog var risken 43 procent lägre efter forskarnas statistiska justeringar.

Många skickar inte in provet

Den högre siffran ska samtidigt tolkas försiktigt. Delar av kontrollgruppen bjöds senare in till screening, vissa inbjudna avstod och testmetoden ändrades under den långa uppföljningen. Forskarna har försökt kompensera för detta i sina beräkningar.

Trots att screening erbjuds kostnadsfritt och testet är enkelt att genomföra, är det ungefär en tredjedel som inte skickar in något prov, säger Johannes Blom, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förre FDA-chefen: ”Barn dog av vaccinorsakad myokardit”

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt

1

Den tidigare chefen för FDA:s vaccin- och biologikcentrum, Vinay Prasad, säger att barn har dött av hjärtmuskelinflammation efter covid-19-vaccination. I en ny intervju avfärdar han uppgiften att inga dödsfall kunnat knytas till vaccinen och kallar den amerikanska vaccinationen av friska barn en allvarlig felbedömning.

Prasad ledde FDA:s Center for Biologics Evaluation and Research, CBER, fram till våren 2026. I ett samtal med Reason kommenterar han den interna FDA-granskning som följde på hans eget uppmärksammade memorandum från november 2025.

Memot byggde på en genomgång av 96 dödsfall bland barn som rapporterats till det amerikanska biverkningssystemet VAERS efter covid-19-vaccination mellan 2021 och 2024. Prasad skrev då att minst tio dödsfall var kopplade till vaccination och att den verkliga siffran kunde vara högre.

”Absolut är det fallet”

Prasad invänder att kravet på en helt säker kausalitetsbedömning i praktiken är ouppnåeligt vid myokardit. Han menar att kategorierna sannolik och möjlig normalt räcker för att tillskriva en läkemedelsprodukt en biverkning.

Har barn dött av myokardit till följd av covid-19-vaccinet? Ja, absolut är det fallet, säger han.

Prasad hävdar också att han först fick se ett utkast där tio dödsfall hade klassats som möjliga, sannolika eller troliga, men att den slutliga redovisningen ändrades efter publiciteten kring hans brev. Enligt honom kan både politiska och professionella skäl ha påverkat hur underlaget därefter formulerades.

Kritik mot vaccination av friska barn

Prasad gör ändå en långt mer långtgående politisk slutsats. Han säger att det var ett ”verkligt dåligt beslut” att vaccinera friska barn mot covid-19 och att tvinga dem att göra det, särskilt collegestudenter.

Han anser att amerikanska hälsomyndigheter måste ta ansvar för en politik där samma rekommendationer och påfyllnadsdoser tillämpades brett på unga människor med mycket olika riskbild.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.