Annons:

Mona Nilsson: SVT:s artiklar om 5G-teknik gravt vinklade

Uppdaterad mars 6, 2020, Publicerad oktober 15, 2019
Mona Nilsson, Strålskyddsstiftelsens ordförande. Linus Brohult, redaktör SVT Vetenskap.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 12 620,00 SEK 17% Mål: 75 000,00 SEK

SVT har i en rad artiklar publicerat information om den nya 5G-tekniken och hävdar det inte finns någonting som visar att strålningen skulle kunna vara skadlig för hälsan. Strålskyddsstiftelsens Mona Nilsson menar att artiklarna både är vinklade och missvisande.

SVT Vetenskaps redaktör Linus Brohult vägrar på begäran också att ens redogöra vem som författat artiklarna, men medger samtidigt att "den är upplagd av andra vid en annan redaktion" utan att svara på vilken.

Strålskyddsstiftelsen klargör i en omfattande genomgång nedan om allvarliga fel i SVT:s artikel och pekar på hur artikeln grovt vinklats till förmån för intressenterna bakom 5G (dvs Ericsson, Telia mfl).

Påstående SVT: ”Idag finns inga vetenskapliga bevis för att 5G skulle vara farligt för hälsan. Trots det florerar påståenden om att 5G skulle öka risken för hjärntumörer och orsaka minnessvårigheter.”

Annons:

Strålskyddsstiftelsens kommentar: SVT vänder på bevisbördan. SVT redovisar inte att det helt saknas forskning som visar att 5G kan byggas ut utan att allvarligt skada människors hälsa och miljön, vilket över 250 vetenskapsmän och läkare varnar för i 5G Appeal. I den amerikanska senaten har det klart framkommit att det helt saknas forskning på effekter av 5G. Så när det helt saknas forskning som studerat hälsorisker med 5G och visat att 5G är säkert vänder SVT detta till att det ”saknas bevis för att 5G skulle vara farligt för hälsan”….Dessutom har forskare i publicerade vetenskapliga artiklar varnat för att 5G kan orsaka ”omedelbara vävnadsskador” på grund av de intensiva pulserna. Andra forskare har varnat för att 5G kan bli ”farligt” (dangerous). “”5G orsakar signifikant högre strålning än nuvarande system pga högre koncentration av mikrovågsenergi”….”När en person närmar sig en 5G basstation (fasstyrd gruppantenn) blir värdet ett avsevärt hälsoproblem och mer forskning behövs innan 5G kan rullas ut”. SVT redovisar inte objektivt de kritiska forskarnas ställningstagande om riskerna med 5G.

De allra flesta kritiker av 5G har inte pekat på att 5G skulle orsaka just hjärntumörer eller minnessvårigheter. Däremot har de som pekar på de allvarliga riskerna pekat på att redan befintlig strålning från redan befintliga system och mobiltelefoner visats öka risken för hjärntumör och minnessvårigheter. Se Strålskyddsstiftelsens faktablad om risk för hjärntumör och påverkan på minne och inlärning.

Påstående SVT:  ”Inför lanseringen av 5G har det anordnats protester runt om i landet och på nätet. Det som de flesta oroar sig för är att strålningen skulle vara hälsofarlig. Men uppgiften backas varken upp av cancerstatistik eller forskarsamhället i stort.

– Majoriteten av forskare, institutioner som WHO, EU och nationella expertgrupper är överens om att det idag inte är fastslaget att det finns hälsoeffekter på de här låga exponeringsnivåerna, säger Maria Feychting, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.”

Kommentar/Fakta: Falskt påstående. Över 250 vetenskapsmän och läkare anser i 5G Appeal att 5G bör stoppas eftersom hälsoriskerna är helt outforskade samt att 5G kan orsaka potentiellt allvarliga konsekvenser för människors hälsa och miljön. Majoriteten av forskarna verksamma på området (247) anser att beläggen för hälsorisker av redan befintlig strålning är växande och att allmänheten därför måste skyddas bättre och informeras brett om riskerna. Påståendet från Maria Feychting som är finansierad av intressenterna bakom 5G är alltså falskt. Det är en mindre grupp experter som fått dominera expertutredningar hos WHO, EU och SSM som hon hänvisar till. De är helt klart en minoritet och de allra flesta i denna minoritetsgrupp har liksom Maria Feychting bindningar till telekomindustrin i form av finansiering till forskning eller medlemsskap i ICNIRP som tillvaratar industrins intresse av bibehållna generösa gränsvärden som inte skyddar mot de allt mer påvisade skadliga effekterna i form av cancer och DNA-skador mm. Maria Feychting är också medlem i ICNIRP, vilket är en intressekonflikt som borde redovisas närhelst hon uttalar sig i ämnet (enligt bedömning från KI:s etiska råd 2008). Journalister inom Investigate Europe, ett nätverk av grävande journalister konstaterade tidigare i år att denna minoritet utgör en ”expertkartell” kopplad till ICNIRP som alla påstår liksom Maria Feychting att det saknas belägg för hälsorisker under ICNIRP:s gränsvärden – som är av stor betydelse för telekomindustrin. Citat Dr Joel Moskowitz,  School of Public Health, University of California:

” Earlier this year, Investigate Europe, a pan-European group of investigative journalists, published a series of articles exposing the “ICNIRP cartel.” The journalists identified a group of fourteen scientists who either helped create, or defend, the EMF exposure guidelines disseminated by ICNIRP, a non-governmental organization (NGO) based in Germany. ICNIRP’s self-selected members and advisors believe that EMF safety guidelines need to protect humans only from heating (or thermal) effects due to acute EMF exposure. ICNIRP scientists argue that the thousands of peer-reviewed studies that have found harmful biologic or health effects from chronic exposure to non-thermal levels of EMF are insufficient to warrant stronger safety guidelines. The journalists assert that the cartel promotes the ICNIRP guidelines by conducting biased reviews of the scientific literature that minimize health risks from EMF exposure. These reviews have been conducted for the World Health Organization (WHO) and other government agencies. By preserving the ICNIRP EMF exposure guidelines favored by industry, the cartel ensures that the cellular industry will continue to fund health effects research. Besides these fourteen scientists, perhaps several dozen EMF scientists in the EU and other countries actively defend the ICNIRP exposure guidelines. For more information see http://bit.ly/ICNIRPcartel-031519”

Påstående SVT: ”Ingen ökad risk för hjärntumörer. ” Personerna bakom motståndet lutar sig mot en liten grupp forskare som menar att strålningen från mobiltelefoner innebär en fara för hälsan. En av forskarna som gruppen stöder sig på har sedan 90-talet hävdat att strålning från mobiltelefoner dubblerar risken för hjärntumörer. Socialstyrelsen publicerar varje år statistik över nyupptäckta cancerfall. På Karolinska institutet har forskare tittat på statistiken och förekomsten av hjärntumörer mellan år 1970-2017.”

Kommentar/Fakta: Falskt påstående. Majoriteten av forskarna (247 i emfscientist.org) konstaterar att det finns växande belägg för risk för cancer och DNA-skador. Strålskyddsstiftelsens faktablad redovisar att det finns ett växande antal studier som visat förhöjd risk.

Påstående SVT: ” Socialstyrelsen publicerar varje år statistik över nyupptäckta cancerfall. På Karolinska institutet har forskare tittat på statistiken och förekomsten av hjärntumörer mellan år 1970-2017. – Om det vore sant så skulle man ha sett en ökad förekomst av hjärntumörer i befolkningen. Man ser ingen sådan riskökning, säger Maria Feychting.”

Kommentar/Fakta: Återigen hänvisas till Maria Feychting utan att man uppger hennes intressekonflikt i form av finansiering från telekomindustrin och att hon är vice ordförande i ICNIRP. SVT Vetenskap intervjuade Lennart Hardell inför programmet men han uppges i artikeln som en forskare i ”en liten grupp forskare” som menar att det finns fördubblad risk. Lennart Hardell representerar alltså tvärtom majoriteten av forskarna (247 i emfscientist.org) och det är  i själva verket Maria Feychting som representerar en industrifinansierad minoritet.

Dessutom ser man i Socialstyrelsens cancerstatistik en ökad förekomst av cancer i huvud- och halsområdet och i patientregistret rapporteras att antalet patienter med malign och benign hjärntumör samt tumör av osäker natur i centrala nervsystemet ökar kraftigt. Statistiken över antalet hjärntumörer i det svenska cancerregistret är underrapporterat vilket beror på att långt ifrån alla hjärntumörer som upptäcks går till patologisk undersökning – en nödvändighet för att kunna rapporteras in till cancerregistret.

Påstående SVT: ”Uppfattningen delas även av International Agency for Research on Cancer (IARC) som på uppdrag av WHO forskar på sambandet mellan mobilstrålning och cancer.– Majoriteten av all forskning som gjorts på mobiltelefoner hittills tyder inte på något samband mellan användandet av mobiltelefon och ökad risk för hjärntumör, säger Joachim Schuz, chef och forskare vid sektionen Environment and Radiation, IARC, WHO.”

Kommentar/Fakta: År 2011 klassade just IARC med hjälp av 30 externa mer oberoende experter mobilstrålning som ”möjligen cancerframkallande” mot bakgrund av studier som visade förhöjd risk för malign hjärntumör av mobilanvändning. Joachim Schuz representerar den minoritet av forskare inom ICNIRP-kartellen som även Maria Feychting tillhör. Han har också finansierats och finansieras av de stora telekombolagen och var den som låg bakom världens sämsta studie om risk för hjärntumör av mobilanvändning (den sk danska kohorten). Joachim Schuz och hans kollegor uteslöt de 200 000 tyngsta mobilanvändarna och alla mobilanvändare som började använda mobilen efter 1995 och förpassade dem till den oexponerade jämförelsegruppen. Detta är ett så allvarligt metodfel att resultaten självfallet också blir felaktiga: faktum är att de första resultaten från denna kohort kom fram till att mobilanvändning kunde skydda mot hjärntumör (risken var minskad med 30%). Det kan jämföras med att du i en studie om tobaksrökning skulle lägga de i särklass tyngsta rökarna i en oexponerad jämförelsegrupp och därför komma fram till att tobaksrökning minskar risken (eftersom de som i studien betraktades som rökare, i själva verket rökte betydligt mindre än de som var tunga rökare som i studien felaktigt ansågs inte röka alls). I denna artikel förklarar Mona Nilsson hur EU:s expertgrupp (där Joachim Schuz ingick) var jävig till förmån för telekombolagen och varför den danska studien är felaktig.

Påstående SVT: ”Kontinuerliga mätningar. Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar idag för att vi inte ska utsättas för hälsofarlig strålning. De har därför med stöd i forskning tagit fram referensvärden för både strålningsnivåer och radiovågsfrekvenser. 5G-näten kommer till en början dessutom att ligga på ungefär samma radiofrekvens som 4G, nämligen 3,5 GHz. – Ingen kommer någonsin kunna bevisa att någonting är ofarligt. Men om man ser till den sammanlagda forskning som finns så menar vi att det inte finns några hälsorisker som man kunnat visa på vetenskaplig väg om man håller sig till referensvärdena, säger Jimmy Estenberg, expert på elektromagnetiska fält vid Strålsäkerhetsmyndigheten.”

Kommentar/Fakta: Här antyder underrubriken att Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) skulle göra kontinuerliga mätningar. Helt falskt. Myndigheten mäter varken strålning från 5G-tester, strålning i skolan, strålning från basstationer som installerats nära bostäder eller kontor eller skolor. Den enda gången de mätt strålning i skolan var år 2009 i en liten byskola en söndag i juni. I stället är det engagerade medborgare och forskargruppen runt Lennart Hardell som gör kontinuerliga mätningar!

Det är även falskt att påstå att det skulle saknas forskning som ”på vetenskaplig väg” visat att det inte finns hälsorisker under gällande referensvärden. Återigen pekar just 247 vetenskapsmän verksamma på området att beläggen är växande för hälsorisker under gällande referensvärden från SSM. Strålskyddsstiftelsen har också redovisat sådana vetenskapliga bevis i stor omfattning. Se exempel i vår forskningslista eller våra faktablad.

 

Källa: Strålskyddsstiftelsen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lingonjuice kan förbättra munhälsan

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt

Lingon kan vara nyttiga för både tarmen och munnen, föreslår finska och svenska forskare. Forskning visar att fermenterad lingonjuice fungerar utmärkt som munskölj och att det även kan lindra inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).


Artikeln publicerades ursprungligen den 29 september 2024.


Lingon har i studier visat sig innehålla en hel del nyttigheter. Bland annat är de fulla med antioxidanter och innehåller C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer. Studier har visat att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed motverka fetma. De ska även vara verksamma mot urinvägsinfektioner.

I omkring femton år har den finska forskaren Pirjo Pärnänen, vid universitetet i Helsingfors, studerat effekter på munhälsa vid användning av fermenterad lingonjuice som munskölj. Kliniska prövningar har visat att det kan hjälpa mot både tandköttsblödningar och minska inflammationer i tandköttet, samt även vara verksamt mot plack.

Mot bakgrund av den forskningen har Pärnänen tagit fram en munskölj av fermenterad lingonjuice. I en produktnotis i British Dental Journal beskrivs den som utan tillsatser, med sockerhalten sänkt genom fermentering, och som möjlig att svälja. Notisen är inte en oberoende studie.

Fermentation innebär i korthet att man jäser maten genom exempelvis mjölksyra. Det har länge varit ett naturligt sätt att konservera mat, men vissa menar att maten blir nyttigare och lättare att ta upp av kroppen om den fermenteras på grund av den probiotika som bildas.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karaktäriseras av överdriven inflammation i slemhinnan i tarmarna. Den innefattar sjukdomen Ulcerös kolit och även Crohns sjukdom, där båda ger symptom som exempelvis diarré, ont i magen och blod i avföringen. Båda sjukdomarna kan också ge symptom i munnen som munsår eller mukogingivit, som är en slemhinneinflammation i munnen.

IBD betraktas som ett kroniskt tillstånd och det är oklart vilka de bakomliggande orsakerna är.

I en opinionsartikel, som publicerats i Nutrients, har Pärnänen tillsammans med forskare från Helsingfors universitetscentralsjukhus, universitetet i Helsingfors och Karolinska Institutet gått igenom befintlig forskning om de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice och om den kan ha betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

I studien undersökte man kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Där föreslår forskarna att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan genom att modifiera munhålans mikrobiom. Det vill säga att genom att förbättra munhälsan kan fermenterad lingonjuice potentiellt också bidra till att balansera tarmens mikrobiota och minska inflammation där.

Forskarna betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs för att undersöka hur effekterna av lingon eventuellt kan minska inflammation i tarmen och lindra symptom vid IBD.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Varannan svensk ungdom klarar ibland inte dagen utan energidryck

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Butikshylla med energidryck, bland annat Red Bull, Monster och Rockstar.
Nio av tio ungdomar i den nordiska enkäten köper energidryck i livsmedelsbutik. Svenska ungdomar dricker oftare än grannarna, men väljer i högre grad en vanlig burk.

Nästan tre av tio svenska 15–19-åringar dricker energidryck varje dag, och bland dem som dricker uppger en tredjedel att de gör det för att klara skolan bättre. Det är den högsta konsumtionen i Norden, enligt en nordisk studie som Livsmedelsverket har lett.

28 procent dricker minst en gång om dagen och 75 procent minst en gång i veckan, mot 22 respektive 61 procent i Norden som helhet. Bara sju procent av de svenska ungdomarna svarar att de aldrig dricker energidryck. I Danmark är den andelen 29 procent. Av dem som dricker uppger 33 procent i Sverige att ett skäl är bättre skolresultat, mot 18 procent i både Norge och Danmark.

Varannan ungdom i Sverige uppger att de åtminstone ibland inte klarar en dag utan energidryck. "Studien ger en stark varningssignal om att allt för många ungdomar är beroende av energidrycker för att orka med sin vardag. Det kan få allvarliga konsekvenser för ungas psykiska hälsa och skolgång", skriver Karen Ellemann, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, i pressmeddelandet som Livsmedelsverket meddelar under tisdagen.

De dricker oftare, inte mer per gång. Av dem som dricker väljer 80 procent i Sverige en vanlig burk på 250–330 milliliter. Bara nio procent tar en halvlitersburk, mot 37 procent i Norge och 38 procent i Danmark.

Någon lagstadgad åldersgräns finns inte i Sverige. Branschens överenskommelse om att inte sälja till under 15 år lämnar den undersökta gruppen 15–19 år utanför. Livsmedelsverkets råd är att den som är under 16 år inte bör få i sig mer än 70 milligram koffein per dag, en gräns som beroende på koffeinhalt kan nås med en tredjedels burk. I rapporten konstateras att de nordiska reglerna redan skiljer sig, bland annat i högsta tillåtna koffeinhalt. Ungdomspaneler startar i höst, och policyrekommendationer ska presenteras sommaren 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA:s hälsodepartement frågar om strålning skadar under gränsvärdet

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert F. Kennedy jr sitter vid ett bord under en senatsutfrågning, med namnskylten Mr. Kennedy och höger hand lyft.
Robert F. Kennedy jr under senatens utfrågning i januari 2025, innan han tillträdde som hälsominister.

USA:s hälsodepartement har formellt begärt in underlag om elektromagnetiska fält, radiofrekvent strålning och trådlös strålning – och frågar uttryckligen efter belägg för skador som kan uppstå redan under gällande federala gränsvärden. Svaren ska vara inne senast den 21 oktober 2026.

Begäran presenterades under torsdagen, då hälsodepartementet meddelade att forskare, läkare, industri, folkhälsoexperter, arbetstagare och enskilda medborgare uppmanas att skicka in evidens om möjliga hälsoeffekter av trådlös teknik. Materialet ska användas för att bedöma kunskapsläget, jämföra amerikanska och internationella säkerhetsstandarder och ta fram rekommendationer för beslutsfattare, familjer, skolor och kommuner.

Under måndagen publicerades kungörelsen i Federal Register, USA:s officiella kungörelseorgan, som dokument 2026-19252. Där framgår att svar lämnas via regulations.gov under diarienummer HHS-OASH-2026-0397, och att handlingen är undertecknad av USA:s hälsominister Robert F. Kennedy jr.

Frågan om exponering under gränsen

Det som skiljer begäran från tidigare federala ställningstaganden är hur öppet frågan ställs. Departementet vill ha in vetenskapliga belägg för skadliga hälsoeffekter vid strålningsnivåer under dagens federala gränsvärden, men också underlag om vad de gällande gränsvärdena i sig kan innebära och om sammanlagd exponering över tid.

Samtidigt efterfrågas underlag om känsliga grupper: barn, gravida, äldre, personer med inopererade medicintekniska produkter, yrkesgrupper med förhöjd exponering och personer med befintlig sjukdom. En särskild fråga gäller om riskbedömningen bör göras annorlunda för dem. Departementet vill också veta hur verklig exponering ska mätas och övervakas, och vilken teknisk information som bör redovisas för konsumenter, boende, arbetstagare, skolor, vårdgivare och lokala myndigheter.

5G, wifi och smarta elmätare i samma bedömning

Tekniken som ska bedömas är konkret: mobiltelefoner, wifi, smarta elmätare med kommunikationsfunktion, bärbara produkter, trådlösa medicintekniska apparater, 5G, 6G och satellitkommunikation. Kungörelsen tar dessutom upp trådlös infrastruktur och vilka belägg som bör vägas in när det gäller närhet till bostäder, skolor, barnomsorg och arbetsplatser, antenntäthet och utbyggnaden av små basstationer. Hur forskningen bör samordnas mellan läkemedelsmyndigheten FDA, forskningsinstitutet NIH och smittskyddsmyndigheten CDC är en egen fråga.

Enligt kungörelsen har den allmänna oron ökat, särskilt när det gäller barn, skolor och långvarig sammanlagd exponering, och departementet säger sig vilja ha underlag som gör det möjligt att minska onödig exponering där det är motiverat.

Uppdraget kopplas till hälsokampanjen Make America Healthy Again.

— Den trådlösa tekniken är en del av vardagen, och vår forskning måste hänga med. MAHA-strategin gav hälsodepartementet i uppdrag att granska elektromagnetisk strålning och hälsoforskning, och det uppdraget fullföljer vi nu, säger Kennedy i pressmeddelandet.

Samma besked lade han ut på X under måndagskvällen.

NyD rapporterade i januari att hälsodepartementet skulle kartlägga kunskapsluckor kring mobilstrålning, med särskilt fokus på barn och nyare teknik.

Begäran är frivillig och innebär varken ett policybeslut eller en ansökningsomgång, och inskickat material blir offentligt på regulations.gov. Fristen går ut den 21 oktober 2026. Något nytt gränsvärde finns inte.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Från skogsbana till stadsgym – utegymmens väg till Norden

Publicerad september 17, 2026 – av Jan Sundstedt
Skylt för Zurich vitaparcours bredvid Jan Sundstedt vid ett utegym.
Nya Dagbladets Jan Sundstedt kan glatt rekommendera utegym som träning.

Utegymmet har blivit ett självklart inslag i svenska parker och motionsspår. Den moderna historien börjar i en schweizisk skog 1968 och går via kinesiska parkmaskiner till dagens nordiska anläggningar, där träning kombineras med dagsljus, natur och fri tillgång.

Efter andra världskriget förändrades arbetslivet i stora delar av Europa. Fler gick från fysiska arbeten till stillasittande tjänster, samtidigt som femdagarsveckan gav mer fritid.

Förändringen väckte både en ny motionskultur och en oro för vad det moderna, bekvämare livet gjorde med kroppen.

Idén till det moderna utegymmet föddes i Zürich. En gymnastikförening tränade i skogen med stockar, stubbar och andra naturliga hinder. Skogsarbetarnas röjningar väckte idén om en permanent träningsslinga.

Med stöd från livförsäkringsbolaget Vita öppnade den första moderna motionsbanan av typen Vita Parcours i stadsdelen Fluntern 1968, enligt en sammanställning som Zürichs officiella turistorganisation har publicerat.

När skogen blev ett gym

Den ursprungliga modellen liknade inte dagens samlade park med metallmaskiner.

En typisk bana var två till två och en halv kilometer lång och hade omkring 15 stationer. Motionären kunde träna styrka, smidighet och uthållighet med den egna kroppsvikten, stockar och enkla redskap.

Stationerna stod framme utan bemanning och utan att någon behövde släppas in. Tidstypisk folkhälsa: ingen reception, inget medlemskort och inga öppettider. Skogen rymde träningen, i valfri takt, ensam eller tillsammans med andra.

Under 1970-talet spred turister och utlandsschweizare idén utanför Schweiz. I Tyskland kom de att kallas Trimm-dich-Pfade och liknande anläggningar växte fram i bland annat Österrike, Frankrike, Belgien och USA.

Enligt Schweiz utrikesdepartement finns omkring 2 500 sådana motionsbanor av Vita Parcours-typ i världen, varav cirka 500 i Schweiz.

Siffrorna gäller alltså skogsbanorna med sina utspridda stationer, inte dagens samlade utegym.

Fyra män i kostym gör knäböj vid en träningsbana i Kiel 1973
Den tyska Trimm-dich-Pfad-modellen var en direkt efterföljare till de schweiziska motionsbanorna. Vid invigningen i Kiel den 23 juni 1973 visade kommunanställda övningar vid en av stationerna. Foto: Friedrich Magnussen/Stadtarchiv Kiel, CC BY-SA 3.0 DE

Parkmaskinerna i Kina

Nästa stora steg kom när träningsstationerna flyttade från motionsslingan till bostadsområdet och stadsparken.

Kina antog 1995 ett nationellt program för fysisk aktivitet. Kina placerade offentliga träningsredskap i parker, på torg, längs vägar och i bostadsområden.

I Peking började den storskaliga utbyggnaden under slutet av 1990-talet. Inför OS 2008 ökade satsningen ytterligare.

Färgglada och vädertåliga maskiner stod ofta samlade på en mindre yta. Användarens egen kraft drev maskinerna. Motionären kunde göra benpress, dragövningar, balans- och ledrörelser.

Här började utegymmet mer likna det vi känner igen i dag: en kostnadsfri träningsplats mitt i vardagen, snarare än en serie stationer längs ett löpspår.

Utegym i Haikou City i Kina. Foto: Anna Frodesiak

Från Peking till Sverige

Den kinesiska modellen fick en direkt svensk efterföljare. År 2008 invigde Göteborg två maskinbaserade utegym i Angered och Lövgärdet.

Initiativet kom från en sjukgymnast som hade sett hur människor tränade i Pekings parker. Göteborgs stad beskrev anläggningarna som de första i Sverige av just detta slag.

Varje gym bestod av elva maskiner som använde kroppstyngd och motstånd i stället för lösa vikter.

Tanken var inte bara att redskapen skulle stå framme, utan också att Hälsoteket skulle ordna gemensam cirkelträning.

Det schweiziska idealet om fri träning mötte den kinesiska parkmodellen och svensk kommunal folkhälsa.

Olika nordiska versioner

Danmark var tidigt ute med en egen konstruktion. Företaget TræningsPavillonen uppger att man satte upp landets första moderna, offentliga styrketräningsredskap vid Tangkrogen i Århus 2003. Den danska modellen fick tak och väderskydd, vilket gjorde den anpassad till regn, blåst och stark sol.

I Finland hade enkla situpsbänkar och räcken funnits vid motionsspår i årtionden. Under 2010-talet började städerna investera i mer avancerade och hållbara redskap som även gav möjlighet till tyngre styrketräning. När Yle beskrev utvecklingen hade Helsingfors utegym på omkring 140 platser.

Norge fick sin första Tuftepark i Asker 2012. Den norska varianten byggde på metallställningar för egenviktsträning och spred sig snabbt till kommuner, skolor och bostadsområden. Företaget bakom konceptet uppger att det finns mer än 200 parker i landet.

De nordiska utegymmen har vuxit fram på olika sätt: svenska träredskap och parkmaskiner, finländska anläggningar vid löpspår, norska parker för egenviktsträning och danska, delvis väderskyddade konstruktioner. Gemensamt är att de ligger öppet, är gratis och kan användas utan bokning.

Utegym i Skjoldhøjkilen i Danmark, där redskapen samlats i en tydlig träningszon. Foto: RhinoMind/CC BY-SA 3.0

Utegym i Sverige

Hur många utegym som finns i Sverige vet ingen exakt, men storleksordningen går att räkna fram. Uppsala kommun redovisar i sin lokalförsörjningsplan 1,47 utegym per 10 000 invånare år 2023, medan medelvärdet för kommunens referenskommuner var 1,31.

Överfört på 290 kommuner och cirka 10,6 miljoner invånare ger det omkring 1 400 utegym i landet. Siffran är redaktionens egen uppskattning, byggd på ett enda kommuntal och ett medelvärde – inte officiell nationell statistik.

Någon sådan statistik finns nämligen inte. Sverige saknar samlade nationella uppgifter om antalet utegym, men i anläggningsenkäten 2019 uppgav 86 procent av kommunerna att de har tillgång till utegym.

Stockholms stad uppger att det i dag finns 108 utegym i staden vid sidan av motionsspår, bollplaner och andra öppna träningsytor.

Närhet räcker inte alltid

Frågan är inte om träning på utegym ger effekt, utan om närheten faktiskt får fler att börja röra på sig. Forskningsbilden är mer blandad.

I en australisk studie följde forskare en park före och efter att ett utegym hade anlagts. Efter ett år hade andelen äldre parkbesökare som ägnade sig åt måttlig eller intensiv aktivitet ökat från 1,6 till 5,1 procent. I själva utegymsområdet ökade andelen aktiva besökare från 6 till 40 procent.

Studien var dock ett naturförsök i en enda park och kan inte visa att samma resultat uppstår överallt.

En studie av två parker i Kalifornien pekade i samma riktning. Efter att träningsredskap hade satts upp ökade sannolikheten för att besökarna ägnade sig åt intensiv fysisk aktivitet med 19 respektive 23 procent. Den största förändringen syntes där redskapen hade samlats i en tydlig träningszon, vilket talar för att placeringen spelar roll.

Ett utegym kan också bli stående nästan tomt.

I en kanadensisk studie använde bara 2,7 procent av de vuxna parkbesökarna redskapen under mer än 100 timmars observation. Samtidigt uppgav 22,3 procent i intervjuer att de använde dem minst en gång i månaden. Skillnaden visar hur lätt människor överskattar användningen när de själva beskriver sina vanor.

Intervjuade besökare var ändå positiva till anläggningen.

Ett av Stockholms 108 utegym, inbäddat i parkmiljö. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

För att få fler att använda den efterfrågade de tydligare information, introduktioner och ledda aktiviteter samt bättre redskap och underhåll. En forskningsöversikt av nio studier fann liknande mönster: människor uppskattade att utegymmen var gratis och sociala mötesplatser, men stöd, utformning och marknadsföring påverkade om de faktiskt kom till användning.

Svensk forskning om träningsanläggningar generellt visar också att närhet har betydelse. Personer med minst fyra motionsanläggningar inom en kilometer från bostaden rörde sig i genomsnitt 5,5 minuter mer per dag än personer med högst en anläggning i närheten, enligt en sammanställning från Riksidrottsförbundet.

Resultatet gäller dock alla typer av motionsanläggningar och kan inte isolera effekten av just utegym.

Forskningsläget säger att ett närbeläget utegym kan sänka tröskeln och bidra till mer aktivitet, men att redskapen inte gör jobbet på egen hand. Synlig placering, trygga omgivningar, begripliga instruktioner och löpande underhåll tycks vara avgörande för om folk faktiskt använder investeringen.

Utomhus eller inomhus?

Den tydligaste fördelen med utegymmet är tillgängligheten. Passet kostar inget, kräver inget medlemskap och går att slå ihop med en promenad eller löprunda. Dagsljus och en grön omgivning kan också göra passet mer lockande.

En forskningsöversikt som jämförde träning ute och inne fann att deltagarna upplevde utomhusträningen som tydligt roligare när intensiteten var densamma.

De fysiologiska skillnaderna var däremot små eller oklara. Utomhusmiljön tycks alltså främst kunna bidra genom upplevelsen och motivationen, inte genom att samma övning automatiskt ger större fysisk effekt.

Ett av många natursköna utegym i Stockholm. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.

Inte heller “frisk luft” är en garanti. Ett utegym nära tung trafik kan utsätta den tränande för luftföroreningar samtidigt som andningen ökar. Forskningen pekar på att motionens vinster i de flesta miljöer fortfarande väger tyngre, men platsen spelar roll – särskilt för äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdom.

Innegymmet har andra styrkor: jämn temperatur, kontrollerbara vikter, fler redskap och större möjlighet till handledning.

Utegymmet erbjuder i stället en låg tröskel och gör träningen synlig i vardagen. Kanske är det också förklaringen till dess långa liv – från stockarna i Zürichs skogar till metallställningarna och träredskapen i dagens nordiska parker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.