Annons:

Mona Nilsson: SVT:s artiklar om 5G-teknik gravt vinklade

Uppdaterad 6 mars 2020, Publicerad 15 oktober 2019
Mona Nilsson, Strålskyddsstiftelsens ordförande. Linus Brohult, redaktör SVT Vetenskap.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 52 900,00 SEK 71% Mål: 75 000,00 SEK

SVT har i en rad artiklar publicerat information om den nya 5G-tekniken och hävdar det inte finns någonting som visar att strålningen skulle kunna vara skadlig för hälsan. Strålskyddsstiftelsens Mona Nilsson menar att artiklarna både är vinklade och missvisande.

SVT Vetenskaps redaktör Linus Brohult vägrar på begäran också att ens redogöra vem som författat artiklarna, men medger samtidigt att "den är upplagd av andra vid en annan redaktion" utan att svara på vilken.

Strålskyddsstiftelsen klargör i en omfattande genomgång nedan om allvarliga fel i SVT:s artikel och pekar på hur artikeln grovt vinklats till förmån för intressenterna bakom 5G (dvs Ericsson, Telia mfl).

Påstående SVT: ”Idag finns inga vetenskapliga bevis för att 5G skulle vara farligt för hälsan. Trots det florerar påståenden om att 5G skulle öka risken för hjärntumörer och orsaka minnessvårigheter.”

Annons:

Strålskyddsstiftelsens kommentar: SVT vänder på bevisbördan. SVT redovisar inte att det helt saknas forskning som visar att 5G kan byggas ut utan att allvarligt skada människors hälsa och miljön, vilket över 250 vetenskapsmän och läkare varnar för i 5G Appeal. I den amerikanska senaten har det klart framkommit att det helt saknas forskning på effekter av 5G. Så när det helt saknas forskning som studerat hälsorisker med 5G och visat att 5G är säkert vänder SVT detta till att det ”saknas bevis för att 5G skulle vara farligt för hälsan”….Dessutom har forskare i publicerade vetenskapliga artiklar varnat för att 5G kan orsaka ”omedelbara vävnadsskador” på grund av de intensiva pulserna. Andra forskare har varnat för att 5G kan bli ”farligt” (dangerous). “”5G orsakar signifikant högre strålning än nuvarande system pga högre koncentration av mikrovågsenergi”….”När en person närmar sig en 5G basstation (fasstyrd gruppantenn) blir värdet ett avsevärt hälsoproblem och mer forskning behövs innan 5G kan rullas ut”. SVT redovisar inte objektivt de kritiska forskarnas ställningstagande om riskerna med 5G.

De allra flesta kritiker av 5G har inte pekat på att 5G skulle orsaka just hjärntumörer eller minnessvårigheter. Däremot har de som pekar på de allvarliga riskerna pekat på att redan befintlig strålning från redan befintliga system och mobiltelefoner visats öka risken för hjärntumör och minnessvårigheter. Se Strålskyddsstiftelsens faktablad om risk för hjärntumör och påverkan på minne och inlärning.

Påstående SVT:  ”Inför lanseringen av 5G har det anordnats protester runt om i landet och på nätet. Det som de flesta oroar sig för är att strålningen skulle vara hälsofarlig. Men uppgiften backas varken upp av cancerstatistik eller forskarsamhället i stort.

– Majoriteten av forskare, institutioner som WHO, EU och nationella expertgrupper är överens om att det idag inte är fastslaget att det finns hälsoeffekter på de här låga exponeringsnivåerna, säger Maria Feychting, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.”

Kommentar/Fakta: Falskt påstående. Över 250 vetenskapsmän och läkare anser i 5G Appeal att 5G bör stoppas eftersom hälsoriskerna är helt outforskade samt att 5G kan orsaka potentiellt allvarliga konsekvenser för människors hälsa och miljön. Majoriteten av forskarna verksamma på området (247) anser att beläggen för hälsorisker av redan befintlig strålning är växande och att allmänheten därför måste skyddas bättre och informeras brett om riskerna. Påståendet från Maria Feychting som är finansierad av intressenterna bakom 5G är alltså falskt. Det är en mindre grupp experter som fått dominera expertutredningar hos WHO, EU och SSM som hon hänvisar till. De är helt klart en minoritet och de allra flesta i denna minoritetsgrupp har liksom Maria Feychting bindningar till telekomindustrin i form av finansiering till forskning eller medlemsskap i ICNIRP som tillvaratar industrins intresse av bibehållna generösa gränsvärden som inte skyddar mot de allt mer påvisade skadliga effekterna i form av cancer och DNA-skador mm. Maria Feychting är också medlem i ICNIRP, vilket är en intressekonflikt som borde redovisas närhelst hon uttalar sig i ämnet (enligt bedömning från KI:s etiska råd 2008). Journalister inom Investigate Europe, ett nätverk av grävande journalister konstaterade tidigare i år att denna minoritet utgör en ”expertkartell” kopplad till ICNIRP som alla påstår liksom Maria Feychting att det saknas belägg för hälsorisker under ICNIRP:s gränsvärden – som är av stor betydelse för telekomindustrin. Citat Dr Joel Moskowitz,  School of Public Health, University of California:

” Earlier this year, Investigate Europe, a pan-European group of investigative journalists, published a series of articles exposing the “ICNIRP cartel.” The journalists identified a group of fourteen scientists who either helped create, or defend, the EMF exposure guidelines disseminated by ICNIRP, a non-governmental organization (NGO) based in Germany. ICNIRP’s self-selected members and advisors believe that EMF safety guidelines need to protect humans only from heating (or thermal) effects due to acute EMF exposure. ICNIRP scientists argue that the thousands of peer-reviewed studies that have found harmful biologic or health effects from chronic exposure to non-thermal levels of EMF are insufficient to warrant stronger safety guidelines. The journalists assert that the cartel promotes the ICNIRP guidelines by conducting biased reviews of the scientific literature that minimize health risks from EMF exposure. These reviews have been conducted for the World Health Organization (WHO) and other government agencies. By preserving the ICNIRP EMF exposure guidelines favored by industry, the cartel ensures that the cellular industry will continue to fund health effects research. Besides these fourteen scientists, perhaps several dozen EMF scientists in the EU and other countries actively defend the ICNIRP exposure guidelines. For more information see http://bit.ly/ICNIRPcartel-031519”

Påstående SVT: ”Ingen ökad risk för hjärntumörer. ” Personerna bakom motståndet lutar sig mot en liten grupp forskare som menar att strålningen från mobiltelefoner innebär en fara för hälsan. En av forskarna som gruppen stöder sig på har sedan 90-talet hävdat att strålning från mobiltelefoner dubblerar risken för hjärntumörer. Socialstyrelsen publicerar varje år statistik över nyupptäckta cancerfall. På Karolinska institutet har forskare tittat på statistiken och förekomsten av hjärntumörer mellan år 1970-2017.”

Kommentar/Fakta: Falskt påstående. Majoriteten av forskarna (247 i emfscientist.org) konstaterar att det finns växande belägg för risk för cancer och DNA-skador. Strålskyddsstiftelsens faktablad redovisar att det finns ett växande antal studier som visat förhöjd risk.

Påstående SVT: ” Socialstyrelsen publicerar varje år statistik över nyupptäckta cancerfall. På Karolinska institutet har forskare tittat på statistiken och förekomsten av hjärntumörer mellan år 1970-2017. – Om det vore sant så skulle man ha sett en ökad förekomst av hjärntumörer i befolkningen. Man ser ingen sådan riskökning, säger Maria Feychting.”

Kommentar/Fakta: Återigen hänvisas till Maria Feychting utan att man uppger hennes intressekonflikt i form av finansiering från telekomindustrin och att hon är vice ordförande i ICNIRP. SVT Vetenskap intervjuade Lennart Hardell inför programmet men han uppges i artikeln som en forskare i ”en liten grupp forskare” som menar att det finns fördubblad risk. Lennart Hardell representerar alltså tvärtom majoriteten av forskarna (247 i emfscientist.org) och det är  i själva verket Maria Feychting som representerar en industrifinansierad minoritet.

Dessutom ser man i Socialstyrelsens cancerstatistik en ökad förekomst av cancer i huvud- och halsområdet och i patientregistret rapporteras att antalet patienter med malign och benign hjärntumör samt tumör av osäker natur i centrala nervsystemet ökar kraftigt. Statistiken över antalet hjärntumörer i det svenska cancerregistret är underrapporterat vilket beror på att långt ifrån alla hjärntumörer som upptäcks går till patologisk undersökning – en nödvändighet för att kunna rapporteras in till cancerregistret.

Påstående SVT: ”Uppfattningen delas även av International Agency for Research on Cancer (IARC) som på uppdrag av WHO forskar på sambandet mellan mobilstrålning och cancer.– Majoriteten av all forskning som gjorts på mobiltelefoner hittills tyder inte på något samband mellan användandet av mobiltelefon och ökad risk för hjärntumör, säger Joachim Schuz, chef och forskare vid sektionen Environment and Radiation, IARC, WHO.”

Kommentar/Fakta: År 2011 klassade just IARC med hjälp av 30 externa mer oberoende experter mobilstrålning som ”möjligen cancerframkallande” mot bakgrund av studier som visade förhöjd risk för malign hjärntumör av mobilanvändning. Joachim Schuz representerar den minoritet av forskare inom ICNIRP-kartellen som även Maria Feychting tillhör. Han har också finansierats och finansieras av de stora telekombolagen och var den som låg bakom världens sämsta studie om risk för hjärntumör av mobilanvändning (den sk danska kohorten). Joachim Schuz och hans kollegor uteslöt de 200 000 tyngsta mobilanvändarna och alla mobilanvändare som började använda mobilen efter 1995 och förpassade dem till den oexponerade jämförelsegruppen. Detta är ett så allvarligt metodfel att resultaten självfallet också blir felaktiga: faktum är att de första resultaten från denna kohort kom fram till att mobilanvändning kunde skydda mot hjärntumör (risken var minskad med 30%). Det kan jämföras med att du i en studie om tobaksrökning skulle lägga de i särklass tyngsta rökarna i en oexponerad jämförelsegrupp och därför komma fram till att tobaksrökning minskar risken (eftersom de som i studien betraktades som rökare, i själva verket rökte betydligt mindre än de som var tunga rökare som i studien felaktigt ansågs inte röka alls). I denna artikel förklarar Mona Nilsson hur EU:s expertgrupp (där Joachim Schuz ingick) var jävig till förmån för telekombolagen och varför den danska studien är felaktig.

Påstående SVT: ”Kontinuerliga mätningar. Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar idag för att vi inte ska utsättas för hälsofarlig strålning. De har därför med stöd i forskning tagit fram referensvärden för både strålningsnivåer och radiovågsfrekvenser. 5G-näten kommer till en början dessutom att ligga på ungefär samma radiofrekvens som 4G, nämligen 3,5 GHz. – Ingen kommer någonsin kunna bevisa att någonting är ofarligt. Men om man ser till den sammanlagda forskning som finns så menar vi att det inte finns några hälsorisker som man kunnat visa på vetenskaplig väg om man håller sig till referensvärdena, säger Jimmy Estenberg, expert på elektromagnetiska fält vid Strålsäkerhetsmyndigheten.”

Kommentar/Fakta: Här antyder underrubriken att Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) skulle göra kontinuerliga mätningar. Helt falskt. Myndigheten mäter varken strålning från 5G-tester, strålning i skolan, strålning från basstationer som installerats nära bostäder eller kontor eller skolor. Den enda gången de mätt strålning i skolan var år 2009 i en liten byskola en söndag i juni. I stället är det engagerade medborgare och forskargruppen runt Lennart Hardell som gör kontinuerliga mätningar!

Det är även falskt att påstå att det skulle saknas forskning som ”på vetenskaplig väg” visat att det inte finns hälsorisker under gällande referensvärden. Återigen pekar just 247 vetenskapsmän verksamma på området att beläggen är växande för hälsorisker under gällande referensvärden från SSM. Strålskyddsstiftelsen har också redovisat sådana vetenskapliga bevis i stor omfattning. Se exempel i vår forskningslista eller våra faktablad.

 

Källa: Strålskyddsstiftelsen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Äta för att må bättre – vad säger forskningen?

Publicerad Idag 08:57 – av Markus Andersson
Montage med en kvinna som äter till vänster och en tallrik med fisk, grönsaker, kikärter och citron till höger, åtskilda av e
Förändrade matvanor har prövats som komplement till behandling vid depression, men resultaten gäller hela kostupplägg snarare än enskilda råvaror.

Vad vi äter kan ha betydelse för hur vi mår psykiskt. Flera studier visar att förändrade matvanor kan lindra depressiva symptom, men hur stor hjälpen är och vilka som har nytta av den är fortfarande osäkert.

Forskningen om mat och psyke handlar ofta om matvanor som helhet snarare än om enskilda livsmedel. En del forskare undersöker också om maten kan påverka hjärnan via tarmfloran och inflammation. Samtidigt är det skillnad på att stötta den som redan är deprimerad och att skydda friska från att bli sjuka.

Ett konkret exempel kommer från Australien, där forskare lät vuxna med depression och dåliga matvanor få hjälp att ändra sin kost.

Studien, kallad SMILES, publicerades 2017 i BMC Medicine. Där lottades 67 vuxna med medelsvår till svår depression till två grupper. Under tolv veckor fick den ena gruppen sju enskilda möten med en klinisk dietist, medan den andra träffade personal lika ofta för att prata om neutrala ämnen som sport, nyheter eller musik.

Kostförändringen prövades som ett tillägg till den behandling deltagarna redan hade, inte som en ersättning för den. Av de 67 gick 55 i psykoterapi, tog läkemedel eller både och.

Det gick inte att följa upp alla deltagare efter tolv veckor, så resultat finns för 31 personer i kostgruppen och 25 i gruppen som fick socialt stöd. I kostgruppen hade 10 av de 31 då så få depressiva symptom att de låg under studiens gräns för låga symptomnivåer. I stödgruppen gällde det 2 av 25.

I kostgruppen fanns dessutom ett samband mellan hur mycket deltagarna förbättrade sin kost och hur mycket symptomen minskade.

Ett kostmönster, ingen mirakelråvara

I samma studie utgick dietisterna från en anpassad medelhavskost. Deltagarna uppmuntrades att äta fullkorn och olivolja, omkring sex portioner grönsaker och tre frukter om dagen, en portion osaltade nötter dagligen, baljväxter tre till fyra gånger i veckan och fisk minst två gånger i veckan. Samtidigt skulle de dra ner på godis, snabbmat, friterat, chark och söta drycker. Som hjälp på vägen fick de en matkasse, recept och måltidsplaner.

Kosten byggde inte enbart på växter och fisk, utan rymde också osötade magra mejeriprodukter, ägg, kyckling och magert rött kött. Det var heller ingen bantningsdiet – deltagarna fick äta så mycket de ville.

I vardagen kan sådan mat se ganska vanlig ut. Frukosten kan vara havregrynsgröt eller naturell yoghurt med frukt och osaltade nötter. Till lunch kan det bli en soppa eller gryta på bönor, linser eller kikärter, med en skiva fullkornsbröd. Middagen kan vara fisk med grönsaker och fullkornspasta, eller kyckling eller ägg med en sallad ringlad med olivolja. Det är exempel på hur livsmedelsgrupperna kan kombineras, inte menyer från studien.

Det som prövades var alltså helheten och stödet att genomföra den, inte en enskild råvara. Forskarna kallar själva resultaten preliminära: studien fick betydligt färre deltagare än planerat, och deltagarna visste att den handlade om mat.

Den samlade forskningen

SMILES är inte ensam. En systematisk översikt i Nutrition Reviews vägde samman fem randomiserade studier, där deltagarna slumpvis fördelats mellan grupper, med totalt 1 507 deltagare. Insatser för att få deltagarna att äta medelhavskost gav en måttlig minskning av depressiva symptom jämfört med kontrollgrupperna, men författarna bedömde säkerheten i underlaget som låg och fann stora skillnader mellan studierna.

En bredare genomgång från 2025 omfattade 21 randomiserade studier och 92 kohortstudier, där stora grupper följs över tid, med sammanlagt över 700 000 deltagare. Studierna som prövade kost som behandling gav visst stöd för att kostinsatser förbättrar depression, men de var svaga i sitt upplägg.

Sammantaget bedömde författarna styrkan i beläggen för att kostkvalitet påverkar depression som mycket låg. Skälen var bland annat omvänd kausalitet, alltså att depressionen i sig kan förändra vad man äter, och låg validitet, det vill säga brister i hur studierna var upplagda och i vad de faktiskt mätte.

Att äta medelhavskost hängde i samma genomgång ihop med färre symptom som deltagarna själva rapporterade, men inte med diagnostiserad depression.

Behandling är inte förebyggande

Att lindra en depression som redan finns är en sak, att hindra att den uppstår en annan. För det senare är stödet svagt: i genomgången från 2025 talade de förebyggande studierna starkt emot att kostinsatser skyddar mot depression.

Ett stort försök är det europeiska MooDFOOD, där 1 025 vuxna med övervikt i fyra länder deltog. De hade lätta depressiva symptom men ingen pågående depression.

Deltagarna lottades till att ta antingen kosttillskott med omega-3, D-vitamin, folsyra och selen eller overksamma placebopiller, och hälften fick dessutom samtalsstöd för att ändra sina matvanor. Efter ett år hade varken tillskotten eller samtalsstödet minskat antalet som insjuknade i depression. De som tog tillskotten hade något högre skattade symptomnivåer än de som fick placebo.

Tarmfloran är ett eget spår

Forskare vid Örebro universitet undersöker om bakterierna i tarmen, den så kallade tarmfloran, kan påverka hur vi mår psykiskt. En av dem är Julia Rode, som skriver att tarmflorans sammansättning kan vara rubbad vid depression och att den påverkas av hur vi sover, rör oss och äter.

Själv forskar Rode på probiotika, det vill säga levande mikroorganismer, oftast bakterier, som kan ge hälsonytta om man regelbundet får i sig tillräckligt av dem. I forskargruppens försök fick friska deltagare utan tecken på ångest eller depression ta probiotika under en period. De blev bättre på att hantera negativa känslor, och hjärnavbildning tydde på att deras hjärnor arbetade mer effektivt än hos dem som fått placebo.

Rode lyfter också fram fermenterad mat som ett möjligt sätt att påverka tarmfloran, även om sådan mat inte är detsamma som preparaten i försöken. Två vardagliga exempel är kefir, en syrlig fermenterad mjölkdryck som passar till frukostgröten, och surkål, mjölksyrad kål som fungerar som tillbehör till grytor och smörgåsar.

Kostråd för den enskilda

Forskarna bakom SMILES efterlyser större studier som kan visa vad som skiljer dem som svarar på en kostförändring från dem som inte gör det.

Även Rode skriver att effekterna av kost skiljer sig mellan människor. Hon hoppas att forskare framöver ska kunna avgöra vem som har mest nytta av en viss kost och ge kostråd anpassade efter individen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hur du sitter kan påverka mer än ryggen

Publicerad 20 oktober 2026 – av Markus Andersson
En man i vit skjorta sitter hopsjunken i en kontorsstol med överkroppen framåtlutad och armarna vilande på skrivbordet framfö

Forskare vid McGill University i Kanada har undersökt hur sittställningen påverkar känslor och risktagande. De som satt upprätt tog större risker än de som satt hopsjunkna.

Forskarna, som redovisar studien i tidskriften British Journal of Psychology, rekryterade nästan 200 personer ur universitetets krets. Deltagarna fick veta att de skulle testa en mobilapp på surfplatta, men forskarna undersökte i själva verket hur sittställningen påverkade dem.

Hos en grupp stod plattan på ett ställ på ett justerbart bord, vilket drog upp ryggen. Hos en annan låg den platt på ett lägre skrivbord, och deltagarna kröp ihop över skärmen. Ingen sade åt dem hur de skulle sitta, och i intervjuer efteråt uppgav de flesta att de inte förstått att hållningen styrts. Nackvinkeln mättes med videoprogram.

Ballongen som sprack

Uppgiften var ett riskspel med en virtuell ballong. Varje pumpning gjorde ballongen större och ökade den möjliga belöningen. Sprack ballongen gick belöningen för den omgången förlorad.

Varje ny pumpning blev alltså en avvägning mellan en större vinst och risken att förlora det som redan byggts upp. I just den avvägningen skilde sig grupperna: den upprätta gruppen tog större risker i spelet och tenderade att få större belöning.

Forskarna läser det inte som slarv. Seniorförfattaren Jorge Armony, professor i psykiatri och psykologi, tolkar resultatet så här:

— Det tyder på att de inte agerade mer impulsivt utan i stället tog effektivare risker, förklarar Armony.

I enkäten efteråt uppgav den upprätta gruppen dessutom statistiskt signifikant mer stolthet. Enligt studiens sammanfattning höll sig resultaten även när man tog hänsyn till deltagarnas obehag och medvetenhet om manipulationen.

Att deltagarna inte fick veta vad som undersöktes var avsiktligt, så att vetskapen inte skulle styra hur de betedde sig.

Skillnaderna var små och försöket gjordes i ett laboratorium, skriver universitetet. Resultaten visar inte att en rak rygg ger bättre beslut i vardagen, och Armony betonar att hållningen knappast förändrar ett liv. Enligt honom väcker studien i stället frågan om vardagsmiljöer, som arbetsplatsens utformning, kan påverka humör och beteende även utanför labbet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

När vardagen behöver en strandkant

Publicerad 16 oktober 2026 – av Redaktionen
Kvinna sedd bakifrån sitter på sanden framför en brytande havsvåg.
En kort promenad vid vatten kan ge bättre självrapporterat välbefinnande, men det är inte samma sak som behandling av psykisk ohälsa. Genrebild.

En bänk vid ån, en runda längs stranden eller några minuter med utsikt över sjön på väg hem. Korta pauser vid vattnet kan ge välbefinnandet ett lyft, och ingen behöver prestera något för att prova.

Blå miljöer kallas de platser där vattnet tar stor plats: hav, sjöar, åar och floder. Intresset för dem som en plats för återhämtning har vuxit, både i forskningen och bland organisationer som använder vattnet i sin verksamhet.

Många söker sig dit när de behöver rensa tankarna. Ytan står sällan helt still, ljudet av vågor eller strömmande vatten fyller ut tystnaden och blicken kan vandra långt utan att fastna på något som kräver svar. Man behöver inte gå fort eller långt, och det går lika bra att bara sitta en stund.

Strandrundan slog stadsrundan

Frågan är om det är vattnet som gör skillnad, eller om vilken promenad som helst hade gett samma lyft. Spanska forskare prövade just det när de lät 59 friska kontorsanställda gå 20 minuter längs stranden, 20 minuter bland gatorna intill eller vila lika länge i ett rum.

Direkt efter strandpromenaderna rapporterade deltagarna bättre välbefinnande och humör än efter både stadsrundan och vilan. Blodtryck och hjärtrytm visade däremot ingen fördel för havet, och studien säger inget om någon behandlingsdos eller effekt på lång sikt.

Segling och surfing som komplement

Vattnet används också i mer organiserad form, där segling och surfing blir en del av ett återhämtningsprogram. Ett exempel är Waves of Recovery, som grundades 2022 och verkar i Kalifornien i samarbete med behandlingsverksamheter.

Organisationen beskriver program som kombinerar surfing med professionellt samtalsstöd och kamratstöd för människor som återhämtar sig från beroende eller psykisk ohälsa.

Hur mycket vattnet i sig betyder är svårare att säga. I en randomiserad amerikansk studie fick 96 aktiva militärer med diagnostiserad depression gå antingen ett sex veckor långt surfprogram eller ett lika långt vandringsprogram. Symptomen minskade i båda grupperna, och de flesta gick samtidigt i vanlig behandling.

Studien jämförde alltså två aktivitetsprogram, inte surfing mot ingen insats alls. Varje program rymde dessutom mycket mer än själva miljön, och studien var inte upplagd för att visa hur stor del av förbättringen som berodde på just vattnet.

Forskningen om vattenbaserade insatser är fortfarande begränsad, och det behövs bättre studier för att skilja miljön från aktiviteten och stödet runt omkring.

Varför vattnet har hamnat efter har geografen Catherine Kelly en förklaring till. Hon ger råd kring statliga initiativ om blå miljöer i Storbritannien och tar social förskrivning som exempel, alltså när människor får aktiviteter som naturvistelser på ordination i stället för, eller vid sidan av, mer traditionell behandling.

— Forskningen börjar först nu få finansiering, eftersom alla var fokuserade på grönområden i åratal. Om du är beslutsfattare och försöker finansiera social förskrivning, till exempel, är det mycket säkrare att skicka människor till en terapeutisk insats i en skog, en trädgård, en park eller en nationalpark än att skicka ut dem i vattnet, säger Catherine Kelly till The Guardian.

Du behöver inte bada

Den som vill prova behöver alltså varken våtdräkt eller doppa en tå. Anna María Pálsdóttir, universitetslektor vid SLU som forskar om hälsofrämjande utomhusmiljöer, har ett enkelt råd.

— Hitta en plats där du kan titta ut över vattnet, oavsett om det är en sjö eller strand. Där du känner dig trygg, där du kan slappna av och sitta bekvämt. Och låt bara tankarna och blicken vandra, säger hon till MåBra.

Det kan vara bryggan i grannskapet, en parkbänk vid ån eller en runda längs stranden. Gå om det känns bra, sitt om det passar bättre. Ta med en termos kaffe eller ingenting alls, och låt det vara okej om tankarna drar iväg till inköpslistan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Grönare bostadsmiljö kopplas till friskare hjärna

Publicerad 15 oktober 2026 – av Redaktionen

Äldre stockholmare med mycket grönska runt bostaden drabbades mer sällan av demens. Tydligast var sambandet för växtligheten inom 100 meter från hemmet.

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har undersökt hur grönskan runt hemmet hänger ihop med demensrisken hos 2 993 äldre på Kungsholmen i Stockholm.

Deltagarna var 60 år eller äldre och utan demens vid starten och följdes i upp till 16 år. Under den tiden fick 477 av dem en demensdiagnos, visar studien i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Grönskan mättes med satellitbilder inom 100, 250 och 500 meter från bostäderna. Forskarna tog hänsyn till ålder, utbildning, socioekonomi, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.

Ett standardiserat steg uppåt i grönska inom 100 meter, motsvarande den vanliga spridningen mellan deltagarna, hörde ihop med ungefär 20 procent lägre relativ risk att få demens. Vid större avstånd blev sambandet svagare.

— Det pekar på att den omedelbara miljön precis runt bostaden är viktig i arbetet med att skapa goda förutsättningar för hjärnhälsa och hälsosamt åldrande, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi och forskningsledare vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hjärnhälsa i stadsplaneringen

Forskarna menar att resultaten ger stöd för att bevara och förbättra grönskan närmast bostäderna. Enligt universitetets pressmeddelande kan träd, bostadsgårdar, parker och vegetation längs gator ge nytta även när större naturområden är svåra att nå.

Studien är en observationsstudie och visar inte att grönskan orsakar den lägre risken. Deltagarna kommer från ett relativt välbärgat område i Stockholm, så resultaten gäller inte nödvändigtvis andra miljöer.

— Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald. Det handlar både om att värna befintlig vegetation och om att skapa gröna miljöer som är tillgängliga och användbara för människor med olika förutsättningar, säger Stenfors.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.