Kantonen Jura i Schweiz har beslutat att tillfälligt stoppa utbyggnaden av 5G i avvaktan på en myndighetsrapport om hälso- och miljöpåverkan av 5G. Tidigare har två andra kantoner, Genève och Vaud, också stoppat 5G-utbyggnaden av hälso- och miljöskäl.
Beslutet från det lokala miljödepartementet innebär att Jura följer samma linje som kantonen Vaud, som nyligen också stoppade 5G. Båda kantonerna vill avvakta en rapport om hälso- och miljökonsekvenser på grund av 5G från den schweiziska miljömyndigheten (Office fédéral de l’environnement, OFEV) som enligt uppgift ska vara klar i sommar.
Genève å sin sida stoppar 5G i avvaktan på att oberoende forskning visar att 5G är säkert för människors hälsa och för miljön. Genève går därmed längre i kraven på att 5G ska visas vara säkert än de övriga två kantonerna.
Juras miljöminister David Eray motiverar beslutet med att det är “klokt att avvakta och att prioritera försiktighetsprincipen när det gäller 5G:s effekter på hälsan.”
Annons:
Inom kort ska även en motion om ett moratorium för 5G från de gröna och vänstern behandlas i Juras parlament.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Det rycker till i kroppen precis när du håller på att somna, och för de flesta är det harmlöst. En ny studie visar att de som drabbas ofta också beskriver sämre sömn och mer oro, men den kan inte säga vad som orsakar vad.
Insomningsryckningar, på engelska sleep starts, är plötsliga ryck, fallkänslor eller korta uppvaknanden i gränslandet mellan vaka och sömn. Mellan 60 och 70 procent upplever dem då och då, och omkring tio procent får dem dagligen, skriver forskarna bakom studien i PLOS Mental Health.
Fenomenet är mer än ett muskelryck. Deltagarna beskrev också fallkänslor, drömlika upplevelser, stickningar och hjärtklappning, ofta tillsammans med känslor av larm, förvirring och ångest.
Sämre sömn och mer ångest
Forskarna, med Tanja Grünberger som förstaförfattare, rekryterade 194 vuxna i Österrike och Tyskland till en anonym webbenkät. Personer med vissa sömnrörelsestörningar och neurologiska sjukdomar uteslöts.
Annons:
Gruppen med ryckningar bestod av 96 personer som minst en gång i veckan uppgav abrupta uppvaknanden vid insomning plus minst ett tilläggssymptom. Jämförelsegruppen var 98. Allt bygger på självrapportering, och ryckningarna gick inte att skilja från närliggande insomningsfenomen.
Ryckningsgruppen rapporterade sämre sömnkvalitet, mer insomningsbesvär, starkare ogynnsamma föreställningar om sömn samt fler symptom på ångest och depression.
När forskarna vägde in faktorerna samtidigt var det sämre sömn, föreställningarna om sömn och ångest som hängde ihop med hur ofta ryckningarna kom. Depression gjorde det inte. Tvärsnittsdata kan inte visa orsakssamband, understryker forskarna.
— Det vi tyckte var mest intressant var hur nära insomningsryckningarna hänger ihop med hur människor tänker och känner kring sömn, säger Tanja Grünberger i ett pressmeddelande.
Muskelryck var vanligast, och många beskrev också fallkänsla och alarmkänsla. Drygt hälften i ryckningsgruppen uppgav att det tog längre tid att somna. Känslomässig stress angavs ge fler ryckningar, sömnbrist mindre entydigt.
Harmlöst för de flesta
De flesta i ryckningsgruppen uppgav att de somnade om snabbt efter en ryckning, men många vaknade ibland upp helt och fick svårt att somna om.
— För de flesta är insomningsryckningar en harmlös del av insomnandet. För en undergrupp hänger de dock ihop med obehag och längre tid att somna, säger medförfattaren Manuel Schabus.
Om insatser som dämpar uppvarvning och sömnrelaterad oro kan hjälpa mot besvärande ryckningar har ännu inte testats, framhåller han.
Grünberger betonar att resultaten behöver bekräftas med validerade mätinstrument och objektiva sömnregistreringar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
BMI ensamt missar både överskottsfett och risk, visar en studie av 844 108 vuxna. Midjemått och organfunktion pekar bättre ut vilka som löper förhöjd dödsrisk, och vilka som inte gör det.
BMI används för att bedöma om en vuxen har undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma utifrån vikten i förhållande till längden. Måttet räknas fram genom att vikten i kilo delas med längden i meter gånger längden i meter. Siffran är alltså en uträkning, inte en mätning av hur mycket fett kroppen bär eller hur den faktiskt mår.
BMI avslöjar varken var fettet sitter eller om kroppen redan har börjat ta skada. En kommission i The Lancet Diabetes & Endocrinology föreslog därför 2025 ett nytt sätt att avgöra vem som har obesitas, alltså fetma.
När forskare vid King's College London, Huazhong-universitetet i Kina och Pennington Biomedical i USA prövade förslaget på hälsodata från vuxna i Kina, Storbritannien, USA och Spanien visade det sig att BMI ensamt slog fel åt båda hållen. Det missade obesitas hos upp till 8,6 procent av deltagarna och pekade felaktigt ut upp till 3,1 procent, enligt studien som nu har publicerats i Nature.
Annons:
Det nya sättet bygger på två steg. Först mäts midjan, och midjemåttet jämförs också med kroppslängden. På så vis går det att se om vikten verkligen består av för mycket fett, särskilt runt magen. BMI finns kvar men får sällskap av måttbandet.
I nästa steg delas gruppen upp. Vid klinisk obesitas har fettet redan börjat påverka kroppen, till exempel genom högt blodtryck, sömnapné eller slitna knän, eller gjort vardagen svårare. Vid preklinisk obesitas är risken förhöjd, men kroppen fungerar ännu som den ska.
Dödsrisken skiljer grupperna åt
Dödligheten kunde bara jämföras i Kina, Storbritannien och Spanien, eftersom deltagarna i USA inte hade följts tillräckligt länge.
Personer som hade ett BMI över gränsen för obesitas men inte uppfyllde kraven på midjemått hade ingen förhöjd dödlighet jämfört med personer utan övervikt eller obesitas. Den som hade för mycket fett enligt den nya definitionen löpte däremot högre dödsrisk, även när BMI bara visade övervikt.
Störst var skillnaden vid klinisk obesitas. Jämfört med personer som varken hade obesitas enligt den nya definitionen eller några organproblem var dödligheten klart högre, medan ökningen var måttlig vid preklinisk obesitas. Jämförelsen gäller grupper, inte hur stor risken är i absoluta tal.
De flesta med preklinisk obesitas blev inte sjukare. Forskarna skattar att 77 till 91 procent av dem i Kina, Storbritannien och Spanien inte utvecklade klinisk obesitas på tio år. I USA följdes deltagarna bara i fyra år.
Alla som har för mycket fett och samtidigt exempelvis högt blodtryck har inte fått besvären av vikten. Forskarna räknade därför bort den del av organproblemen som också finns hos personer utan obesitas. Uträkningen ger en bild av hela gruppen men kan inte avgöra vad som orsakat besvären hos en enskild person.
Studien bygger på redan insamlade hälsodata och visar samband, inte att den nya bedömningen räddar liv.
— Enbart BMI kan inte säga oss om någon redan är sjuk eller riskerar att bli det, eller vilken vård personen behöver, säger Francesco Rubino, professor i metabol och bariatrisk kirurgi vid King's College London och studiens seniorförfattare, i ett pressmeddelande.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ultraprocessad mat stod för 52 procent av energiintaget bland de 11–17-åringar som deltog i Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten 2016–2017, visar en studie från Göteborgs universitet. Med en striktare klassning låg gruppsnitten för vuxna, ungdomar och småbarn mellan 23 och 29 procent.
Studien publicerades i Nutrition Journal och bygger på tre olika omgångar av Riksmaten. Med forskarnas huvudklassning kom vuxna upp i 45 procent och småbarn i 46 procent av energiintaget.
Undersökningarna gjordes vid olika tillfällen: vuxna åt och rapporterade 2010–2011, ungdomarna 2016–2017 och småbarnen 2021–2024. Siffrorna visar alltså ingen utveckling över tid och säger inte vad svenskar äter i dag.
Att svaret varierar så mycket beror på var gränsen dras. Klassningssystemet Nova räknar mat med tillsatser eller viss industritillverkning som ultraprocessad, oavsett näringsinnehåll. Läsk, chark och flingor hamnar där, men också vissa industribakade fullkornsbröd. I den striktare klassningen räknades oklara livsmedel bort, och då föll till exempel bröd och sammansatta rätter till stor del ur kategorin.
Annons:
Med huvudklassningen var bröd den största källan till ultraprocessade kalorier hos vuxna och småbarn. Bland ungdomarna låg mackor, pizza och liknande främst, med 8,2 procent av hela energiintaget.
Mer socker och mindre fullkorn
Vuxna och ungdomar som fick en stor del av energin från ultraprocessad mat hade samtidigt en mindre näringsriktig kost. Studien jämför kosten vid ett och samma tillfälle och visar därmed samband, inte orsak. Torsten Sällström, dietist och doktorand vid Göteborgs universitet, pekar på sockret och fullkornet:
— Vi såg att de som fick en större del av sin energi från ultraprocessad mat också hade en kost med betydligt mer tillsatt socker, men mindre fibrer och fullkorn, säger Torsten Sällström.
Hos småbarnen gick mönstret delvis åt andra hållet. De som åt mer ultraprocessad mat fick i sig mer järn och E-vitamin. En möjlig förklaring, enligt universitetet, är att järnberikade färdigprodukter som välling och gröt klassas som ultraprocessade.
— Det skulle vara olyckligt om föräldrar väljer bort berikad gröt och välling av rädsla för att de kallas för ultraprocessade, säger Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Hur mycket fullkorn man äter spelar roll för om det syns i blodprover och på midjemåttet. En internationell forskargrupp har vägt samman ett stort antal kostförsök och hittat den nivå där kroppens riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom förbättrades mest.
Forskargruppen leddes av Helda Tutunchi vid Tabriz University of Medical Sciences i Iran. Metaanalysen, som publicerades i European Heart Journal, sammanför 87 lottade kostförsök från flera länder, bland annat i Asien, Europa, Nordamerika och Brasilien.
I försöken fick en grupp äta fullkorn medan en kontrollgrupp åt sin vanliga kost eller mat med mindre fullkorn. Eftersom försöken gav olika mängder kunde forskarna jämföra skillnaderna i intag och se vid vilka nivåer bland annat blodfetter och midjemått förändrades mest.
För de flesta måtten syntes den största förbättringen vid 60–100 gram fullkorn om dagen, räknat i torrvikt. Det handlar alltså om mängden fullkorn i maten, inte om vad den färdiga gröten eller pastan väger. Spannet är ingen exakt fastställd idealdos, utan den nivå där nyttan var störst för flertalet mått.
Annons:
Effekterna var små. För varje 48 gram mer fullkorn per dag var midjemåttet i genomsnitt 0,22 centimeter mindre. Kolesterol, vikt och blodtryck rörde sig åt samma håll i liknande blygsam takt.
Försöken mätte riskmarkörer i blodet och på kroppen, inte hjärtinfarkter. Vid riktigt höga intag finns dessutom för lite data för att säga exakt var nyttan planar ut.
Livsmedelsverket rekommenderar minst 90 gram fullkorn om dagen, gärna mer. Myndighetens exempel på en sådan dag är en portion havregrynsgröt, en portion fullkornspasta och en skiva nyckelhålsmärkt mjukt bröd.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.