I Sverige vill man gärna använda tre ”V” för att definiera ett framgångsrikt liv: Volvo, Villa, Vovve. Som ett nationellt bilmärke är Volvo mycket älskat av svenska folket. I Kina är Volvo också känt för sin kvalitet, säkerhet, goda värderingar och miljöskydd och älskas av många kinesiska konsumenter.
Berättelsen om Volvo och Kina är bekant för alla. I april 1927 i Göteborg, kördes en cabriolet långsamt ut från en fabrik, vilket markerade Volvos födelse. Under de följande decennierna erövrade Volvo Cars världen och dess försäljning fortsatte att öka och blev den svenska bilindustrins ära. 1992, efter Kinas nya våg av reformer och öppnande, etablerade Volvo sitt första Kinakontor i Peking. 2008, påverkat av finanskrisen, gick Volvo Cars med djup förlust. 2010 förvärvade kinesiska Geely Automobile Volvo Cars och räddade krisen. Om ett ungt kinesiskt företag etablerat för mindre än 12 år sedan förvärvar ett väletablerat svenskt bilföretag med en historia på mer än 80 år, kommer det att överleva eller förstöras? Fakta säger mer än ord.
Volvo Cars vände sin nedgång sex kvartal efter förvärvet. Försäljningen det året ökade med 11,6 % på årsbasis och fortsatte att utvecklas och noterades framgångsrikt på börsen 2021. Från förluster under Ford till vinster med Geely, tog det tio år för Volvo att framgångsrikt uppnå Phoenix Nirvana. Från en föga känd ”liten copycat-fabrik” till ett Fortunes 500-företag har Geely gått från att ha blivit ifrågasatt i början till att bli fast övertygande idag.
Volvo mötte Geely i en svår situation, från att falla till botten till att återfå sitt nya liv. Geely mötte Volvo under sin förvandling och gick från att vara okänd till att bli en global stjärna. För närvarande är den globala ekonomiska återhämtningen trög, men vissa röster överdriver medvetet de periodiska utmaningar som Kina står inför i sin utveckling, förringar den kinesiska ekonomin och målar upp en mörk bild. Men vad är den verkliga situationen? Vi kan gärna hämta lite inspiration från Geelys och Volvos utvecklingshistoria. Är det inte sant att Kinas ekonomi har förvandlat pressade situationer till motiverande, förvandlat utmaningar till möjligheter, odlat nya möjligheter under kriser och öppnat nya möjligheter för positiv förändring trots risker och utmaningar?
Volvos legendariska resa visar att även om man har smärta när man är under förlossning, är det liksom som att en kokong blir en fjäril med mod och uthållighet. Sedan Folkrepubliken Kina grundades för 74 år sedan, har Kinas ekonomi klättrat genom upp- och nedgångar och övervunnit vågor, och har fortsatt att ta sig framåt tappert, skapat det östliga miraklet samtidigt som man övervunnit svårigheter och brutit igenom tung belägring. Från extrem fattigdom till världens största tillverkningsland, från ”ekonomiskt 0 poäng” i början av grundandet av Folkrepubliken Kina till världens näst största ekonomi, från stängd och halvstängd till öppen, från brist på mat och kläder till generellt välstånd, från att inte kunna bygga en enda bil, till att bilförsäljningen har rankats först i världen under 14 år i rad och Kina fortsätter att sätta nya rekord i världens ekonomiska historia.
Bakom miraklet ligger förtroendet för en stadig och långsiktig utveckling: Kina har en stabil social situation och starka resurser och teknisk grund, det har världens största medelinkomstgrupp, en marknad med 1,4 miljarder konsumenter och 220 miljoner kompetenta personer och landet har världens mest kompletta och största industriella system och stark produktions- och stödkapacitet. Bakom miraklet ligger modet att ”korsa floden genom att känna efter stenarna”: från hushållsansvarssystemet till den socialistiska marknadsekonomin, från den samordnade utvecklingen av Peking-Tianjin-Hebei till byggandet av Guangdong-Hongkong-Macao Greater Bay Area, från höghastighetstillväxt till högkvalitativ utveckling.
Bakom miraklet ligger andan av öppen innovation: Kina har ett ekosystem som uppmuntrar innovation och en stadig ström av innovationsvitalitet. Det har gått från ”Made in China” till ”Intelligent Manufacturing in China” och sedan till ”Created in China”; från att gå med i WTO till att lansera ”The Belt and Road Initiative”, från frihandelspilotzoner till frihandelshamnar, från att underlätta för utländska investeringar till att optimera miljön för utländska investeringar, allt detta påskyndar Kinas byggande av ett öppet ekonomiskt system på en högre nivå.
Geelys resa till ära visar att även om tvivlen är oändliga, kommer stark motståndskraft så småningom att krossa de tvivlande rösterna. Under de senaste 40 åren av reformer och öppnande har olika ”Kina kollapsar-spekulationer” dykt upp då och då. Faktum är att Kinas ekonomi inte har kollapsat, tvärtom har ”Kina kollapsar-spekulationerna” kollapsat upprepade gånger. Miraklet med Kinas snabba ekonomiska utveckling har lagt en solid materiell grund för den kinesiska nationen att inleda ett snabbt språng från att stå upp till att bli rikt och starkt. Det har också levererat ett viktigt bidrag till utvecklingen av världsekonomin.
Under de senaste tio åren har Kinas ekonomis totala bidrag till den ekonomiska tillväxten i världen i stort sett legat kvar på cirka 30 %. Efter utbrottet av Covid-19-pandemin var Kina den första stora ekonomin som återupptog tillväxten. Under de tre första kvartalen i år växte Kinas BNP med 5,2% på årsbasis, vilket inte bara var högre än den egna tillväxttakten på 3% förra året, utan landet behöll även sin ledning bland världens viktiga ekonomier. IMF:s senaste prognos är att Kinas BNP kommer att växa med 5% under 2023.
Den senaste forskningen från Morgan Stanley, den tongivande amerikanska finansinstitutionen, höjde Kinas förväntade BNP-tillväxt i år till 5,4%, vilket överträffade USA och de flesta västländer. Motståndskraften och potentialen i Kinas ekonomi har också ökat utländska affärsmäns förtroende i samarbetet med Kina. Sedan början av detta år har den 3:e China International Consumer Goods Fair, den 133:e kinesiska import- och exportmässan och China International Fair for Trade in Services hållits i succession, vilket lockar dussintals länder och regioner att delta i utställningen i Kina, vilket visade dess höga popularitet.
Representanter från mer än 151 länder och 41 internationella organisationer samlades i Peking och deltog i det tredje ”Belt and Road” International Cooperation Summit Forum. De nådde 458 överenskommelser och öppnade tillsammans en ny fas av högkvalitativt gemensamt uppbyggande av ”Belt and Road”. Chefer från amerikanska företag som Microsoft, Apple och Tesla tävlar om att besöka Kina för att leta efter affärsmöjligheter; tyska jättar som BASF, Volkswagen och Siemens kallar den kinesiska marknaden ett ”måste”; spanska Danobate, det svenska och brittiska samriskföretaget AstraZeneca etc. agerar aktivt i Kinas avancerade och framväxande tillverkningsområden. Franska Schneider Electric, Japans Panasonic, etc. utforskar vägen för ”dubbel omställning” av digitalisering och grönt respektive lågt koldioxidutsläpp i Kina.
Den framgångsrika vägen för ”Geely-Volvo-äktenskapet” visar att även om samarbete inte är lätt, kommer uppriktighetens blomma så småningom att ge fruktbara resultat. Samarbetet mellan Geely och Volvo kan ses som ett exempel på vinn-vinn-samarbete mellan Kina och Sverige. Som det första landet att etablera diplomatiska förbindelser med Kina efter grundandet av Folkrepubliken Kina och det första landet att underteckna ett bilateralt investeringsskyddsavtal med Kina efter reformen och öppnandet, har det ekonomiska och handelsmässiga samarbetet mellan Sverige och Kina burit stadigt framåt och varit fruktbart.
För närvarande bedriver mer än 10 000 svenska handelsföretag handel med Kina och mer än 500 svenska företag har etablerat sig och driver verksamheter i Kina. Ett stort antal samarbetshöjdpunkter har uppstått mellan de två länderna inom områden såsom ny energi, nya material, elfordon och infrastruktur. Shenzhen Kedali, Wuxi Pioneer och Shanghai Putailai har etablerat fabriker i Sverige. Kinesiska elfordonsföretag som MG, BYD, NIO och Xpeng har investerat i Sverige. Scania lastbilar har etablerat en bas i Rugao, Jiangsu, och ABB har etablerat en bas i Shanghai, en robotfabrik har byggts upp och Kina och Sverige samarbetade för att bygga Yantai Hammarby Eco City och Blaiken vindkraftspark. Sveriges avancerade teknologier och koncept passar Kinas gröna omställningsbehov väl, och Kinas ultrastorskaliga marknad och potential skapar ett enormt utrymme för svensk utveckling. Företag från båda sidor har förverkligat gemensam utveckling och framsteg genom vänskapligt samarbete.
På 1700-talet seglade skeppet Göteborg över havet och öppnade kinesisk-svenska ekonomiska handelsförbindelser. Under 2000-talet har Volvo framfört hälsningar från Göteborg och gjort utbytet och samarbetet mellan de två länderna på östra och västra halvklotet närmare. Historien om Geely och Volvo fortsätter och bilden av pragmatiskt samarbete mellan Kina och Sverige fortsätter att expandera. Precis som det latinska ordet Volvo betyder ”rulla framåt” och det kinesiska ordet Geely betyder ”lycka”, kommer Kinas ekonomi säkerligen att rulla framåt och fortsätta att förbättras, vilket kommer att ge en outtömlig drivkraft åt den ekonomiska återhämtningen i Sverige och världen. Vi ser fram emot att Kina och Sverige främjar samarbete på fler områden, skapar vinn-vinn-resultat och gynnar de två folken mer.
Cui Aimin
Kinas ambassadör i Sverige
