Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Den 18 december 2025 införde Hainan frihandelshamn (FTP) i Kina officiellt ett självständigt tullsystem som omfattar hela ön, vilket har gjort Hainan till en nyckelplattform för Kinas fortsatta öppning mot omvärlden i en ny era. I anslutning till detta genomförs en rad reformer för ytterligare marknadsöppning och regellättnader. I takt med att institutionella ramverk förfinas och reformers frukter kan skördas, förväntas Hainan FTP kunna omvandla öppenhetens inneboende potential till en drivkraft för högkvalitativ utveckling och nytt momentum åt världsekonomins globalisering.
För närvarande befinner sig världen i ett skede av osäkerhet och snabb förändring. Tullkrig har undergrävt internationella handelsregler, rubbat den globala ekonomiska ordningen och inverkat negativt på ekonomisk globalisering.
Mot denna bakgrund har Kinas ekonomi fortsatt sin stadiga frammarsch med fokus på kvalitet och innovation, trots komplexa internationella förhållanden och tunga inhemska reformuppgifter. Den kinesiska ekonomin har därigenom uppvisat stor resiliens och vitalitet samt bidragit till ökad tillväxt och välstånd även utanför landets gränser.
År 2025 översteg Kinas BNP för första gången 140 biljoner yuan – landet svarade för cirka 30 procent av den globala ekonomiska tillväxten.
Kinas växande ekonomi utgör en viktig stabiliserande faktor för världsekonomin. Under senare år har landets tillväxttakt tillhört de högsta bland världens största ekonomier, vilket gör Kina till en viktig drivkraft för den globala ekonomiska tillväxten. År 2025 översteg Kinas BNP för första gången 140 biljoner yuan (ca 185 biljoner SEK), med en årlig tillväxttakt på 5 procent. Det innebär att Kina svarade för uppskattningsvis cirka 30 procent av den globala ekonomiska tillväxten. Kinas stabila utveckling har bidragit till att upprätthålla fungerande globala handelsflöden och robusta industri- och leveranskedjor.
Samtidigt har Kinas nya kvalitativa produktivkrafter vuxit fram i snabb takt och tillfört ny dynamik även till andra länders ekonomiska omställning. Innovation har redan blivit en nyckelfaktor i landets ekonomiska och samhälleliga utveckling. Genom att anpassa utvecklingen till lokala förutsättningar har Kina kontinuerligt kunnat framdriva ny teknisk innovation och uppbyggnad av ett modernt industrisystem. Under senare år har betydande vetenskapliga och tekniska innovationsframgångar uppnåtts. Kinas ranking i Global Innovation Index har stigit från 34:e plats år 2012 till 10:e plats år 2025, vilket har placerat landet bland de ekonomier där innovationsförmågan utvecklas snabbast.
Innovation som delas
Innovationer används bäst när de kommer fler till del. Kina fortsätter därför att fördjupa internationellt samarbete inom områden som klimat, ren energi och hälsa för att genom tekniska framsteg bidra till lösningar på gemensamma globala utmaningar.
Kinas utökade öppnande på hög nivå mot omvärlden skapar därigenom nya möjligheter för den globala ekonomiska utvecklingen. Under mer än 40 år har Kina hållit fast vid en utvecklingslinje där öppning främjar reformer, utveckling och innovation, vilket har gett ett starkt stöd åt landets ekonomiska och samhälleliga utveckling. Under de senaste fem åren har den öppna ekonomin tagit nya steg framåt, samtidigt som Kinas ställning som en ledande handelsnation i världen har stärkts. Produkter som elfordon, litiumbatterier och solenergilösningar har blivit kännetecken för Kinas industriella omvandling. Initiativet ”Belt and Road (nya Sidenvägen, BRI)” har utvecklats till en internationellt etablerad samarbetsplattform, och Kina är i dag en av de viktigaste handelspartnerna för över 150 länder och regioner. Genom den årliga importmässan i Shanghai (CIIE) har avtal till ett sammanlagt värde över 580 miljarder dollar tecknats under åtta år i följd, vilket understryker Kinas ambition att fortsätta öppna sin marknad och främja gemensam utveckling. Framöver väntas denna öppenhet fördjupas ytterligare, och företag från hela världen, däribland svenska, välkomnas att ta del av de möjligheter som den kinesiska marknaden erbjuder.
Sverige var det första västlandet att etablera diplomatiska förbindelser med det Nya Kina och det första att underteckna ett investeringsskyddsavtal efter Kinas reform- och öppningspolitik.
Sverige intar en särskild plats i detta sammanhang som det första västlandet att etablera diplomatiska förbindelser med det Nya Kina och det första landet att underteckna ett investeringsskyddsavtal med Kina efter dess reform- och öppningspolitik. De båda ländernas ekonomier kompletterar varandra väl, och grunden för praktiskt samarbete är solid. I dag bedriver över 10 000 svenska företag handel med Kina, och mer än 500 svenska företag är etablerade på den kinesiska marknaden. Under flera år har Kina och Sverige varit varandras viktigaste handelspartner i respektive region. Båda delar liknande utvecklingsidéer och komplementära näringsstrukturer. CPC:s 15:e femårsplan för Kinas ekonomi och sociala utveckling understryker högkvalitativt öppnande och nya samarbetsmöjligheter, vilket i praktiken harmonierar med den svenska regeringens nyligen lanserade initiativ ”Made with Sweden”. Båda betonar multilateralism, frihandel och innovation, och motsätter sig protektionism, vilket skapar goda förutsättningar för fördjupat samarbete inom områden som grön omställning, biomedicin och ny energi.
De grundläggande förutsättningarna för Kinas långsiktigt positiva ekonomiska utveckling består, och inför framtiden kommer Kina att fortsätta att fördjupa sin öppning mot omvärlden, stimulera näringslivets innovationskraft och bredda utrymmet för ömsesidiga investeringar. Själv hoppas jag innerligt att Kina och Sverige kan fortsätta fördjupa våra samarbeten och utbyten inom olika områden, uppnå ömsesidiga framgångar, utvecklas tillsammans, skapa välstånd för båda folken och därigenom främja en fortsatt sund, stabil och varaktig utveckling av våra bilaterala relationer.
WAN Degang, Chargé d’affaires vid Kinas ambassad i Sverige
