Den här artikeln publicerades för 4 år sedan

https://nyadagbladet.se/kronikor/pseudovetenskap-bakom-nedvarderingen-av-hydroxiklorokin/

Krönikor

Pseudovetenskap bakom nedvärderingen av hydroxiklorokin

Lars Bern

I början av den så kallade pandemin var hydroxiklorokin accepterat av många läkare världen över som läkemedel mot covid-19, men sedan började attackerna mot den väl beprövade medicinen. Trots att läkemedlet är väl testat och rekommenderat av många läkare fortsätter propagandan mot detta och andra antivirala läkemedel, konstaterar Lars Bern.

publicerad 25 augusti 2021

– av Lars Bern

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den sedan över ett halvsekel väl beprövade malariamedicinen hydroxiklorokinsulfat (förkortat HCQ med handelsnamnet Plaquenil) var allmänt accepterad som behandling för covid-19 av det medicinska samfundet i hela världen i början av april 2020. Två tredjedelar av den amerikanska läkarkåren uppgav i april att de skulle förskriva HCQ eller klorokin (CQ) för covid-19 till en familjemedlem. En internationell rundfrågning bland läkare betygsatte samtidigt HCQ som den mest effektiva behandlingen mot covid-19. Den 6 april berättade Vita husets medicinske rådgivare Peter Navarro för CNN att ”Praktiskt taget varje covid-19 patient i New York ges HCQ”. Detta kunde sannolikt förklara minskningen av covid-19-dödsfallen i delstaten New York efter den 15 april.

Skribenten Leo Goldstein på bloggen Watts Up With That? har gjort en viktig genomgång av de besynnerliga händelserna runt HCQ användningen mot covid-19 under 2020. Jag har tagit del av Goldsteins väsentligaste iakttagelser och själv grävt i litteraturen och skall här redogöra för dessa händelser.

Den 21 april ägde flera perfekt samordnade händelser rum som attackerade användning av HCQ mot covid-19. En panel från mäktiga National Institute of Health (NIH) utfärdade då rekommendationer med en klart negativ hållning till behandling med HCQ. Denna överraskande ståndpunkt intogs i strid med de rikliga bevisen för HCQ:s effektivitet och säkerhet och trots frånvaro av bevis för skadliga effekter. Panelen rekommenderade också starkt mot den ännu effektivare användningen av HCQ i kombination med azitromycin (AZ), som är ett antibiotikum.

Samma dag publicerades en artikel på pre-printservern medRxiv, som insinuerade att HCQ inte bara var ineffektivt utan även skadligt. Denna ännu ej peer-review-granskade artikel var skriven av okvalificerade författare med uppenbara intressekonflikter. Den fick trots det massiv mediebevakning i MSM, som om det varit ett nytt botemedel mot cancer. Artikeln har senare visat sig vara någonstans mellan skräpvetenskap och rent bedrägeri.

Trots detta utomordentligt svaga underlag krokar hela det västliga skolmedicinska etablissemanget på. Den 24 april slog mäktiga FDA sitt eget slag och utfärdade en sträng varning mot användning av HCQ vid covid-19-behandling. Den 22 maj publicerar den berömda tidskriften Lancet ytterligare en i MSM-uppmärksammad artikel skriven av författare med starka band till industrin. De påstod sig visa att användningen av HCQ mot covid-19 skulle öka dödligheten. Redan den 5 juni drar Lancet tillbaka publiceringen och ber om ursäkt efter att de som peer-review-granskade artikeln avsagt sig uppdraget. Artikelförfattarna vägrade nämligen lämna ut sina data till granskarna. Detta får ingen uppmärksamhet i propagandamedierna MSM, utan intrycket att HCQ ökar dödligheten får hänga kvar.

Den 29 maj ansluter europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och svenska Läkemedelsverket och uppmanar sjukvården att vara uppmärksamma på påstådda biverkningar hos patienter som behandlas med CQ eller HCQ. Dessa läkemedel ökar risken för flera allvarliga biverkningar påstår man, sannolikt baserat bland annat på den falska artikeln i Lancet. Svenska Läkemedelsverket utfärdar till och med ett regelvidrigt förbud för andra än reumatologer att skriva ut preparatet varvid nästan all användning till svenska patienter stryps. Något som sannolikt har kostat flera tusen svenskar livet och även bidragit till massor av fall med svåra långtidsbesvär av sjukdomen. Det svenska förbudet att förskriva HCQ hävs i tysthet i oktober 2020. Det får dock fortfarande inte förskrivas mot indikationen covid-19!

Även om varningarna inte var bindande för amerikanska läkare gav de en avhållande effekt. Följden blev att massor av patienter inte fick en nödvändig behandling eller att behandlingen fördröjdes till dess möjliga effekt upphört. HCQ skall sättas in tidigt efter symptom för att fungera. Detta gjorde det möjligt för belackare att ifrågasätta HCQ:s effekt ännu mer aggressivt.

Följden blev att massor av patienter inte fick en nödvändig behandling eller att behandlingen fördröjdes till dess möjliga effekt upphört

Den 27 juli samlades en stor grupp amerikanska läkare i Washington och höll en presskonferens där de redovisade hur de botat tusentals covid-19 patienter med HCQ. En inspelning som lades ut på Youtube fick på några timmar flera miljoner tittare, varefter Youtubes censur slog till och tog ner inspelningen. Jag har själv blivit censurerad av Youtube när jag på Swebbtv redogjort för vetenskapen på detta område.

NIH utfärdade behandlingsriktlinjer som sedan använts för att föra anti-HCQ propaganda. Det relevanta avsnittet i (covid-19 Treatment Guidelines Panel, 2020) rörande behandlingsrekommendationer för potentiella antivirala läkemedel (mer exakt, underlåtenhet att ge rekommendationer) byggde på starka så kallade expertutlåtanden snarare än bevis. Med erfarenhet av vilken typ av experter som dessa myndigheter alltid anlitar, kan man sluta sig till att dessa hade starka band till industriintressen.

Experterna menade att det inte fanns tillräckligt med kliniska data för att rekommendera antingen för eller emot att använda CQ eller HCQ för behandling av covid-19, trots massor av vittnesmål från kliniker över hela världen. Lägg märke till att CQ och HCQ behandlas tillsammans, även om dessa är två olika läkemedel, och HCQ är klart överlägsen CQ både i effektivitet och säkerhet. Man menar även att när CQ eller HCQ används, bör kliniker övervaka patienten för negativa effekter, särskilt förlängt QTc-intervall (hjärtpåverkan). Detta innebar att HCQ skulle användas endast vid sjukhusinläggningar. Det är en begränsning som innebär att HCQ behandlingen kommer att försenas tills en patient är så sjuk att hon/han söker sjukhusvård och då är det ofta för sent att sätta in HCQ.

Speciellt gav panelen rekommendationer mot användning av den mest effektiva och allmänt använda HCQ-behandlingen för covid-19, nämligen i kombination med AZ. Man kritiserade vissa studier av patienternas behandling med HCQ plus AZ för frånvaron av en kontrollgrupp. Det fanns faktiskt en mycket stor sådan kontrollgrupp, den som fyllde sjuk- och bårhus. Det finns bara två studier, citerade av panelen mot HCQ+AZ, (Molina, 2020) och (Chorin, 2020). Båda har misstolkats av panelen. Ett skolexempel på publikationbias.

Allt tyder på att HCQ plus AZ är en beprövad och effektiv behandling mot covid-19 i dess inledningsfas. Man måste inse att det finns en skillnad mellan beprövad behandling och godkänd behandling. HCQ+AZ är inte godkänt men bevisat, eftersom många patienter har behandlats framgångsrikt med denna kombination och har återhämtat sig bra. HCQ och AZ är några av de mest föreskrivna läkemedlen som har ordinerats i årtionden. HCQ är lika säker som ett receptbelagt läkemedel kan vara. AZ är ett antibiotikum, och det är så säkert som ett antibiotikum kan vara.

Eftersom dessa läkemedel har ordinerats så brett och så länge, har deras negativa effekter studerats och negativa händelser i samband med dem rapporterats. Skrupelfria propagandamedier använder denna information för att vilseleda en orolig allmänhet och även offentliga personer.

Ett annat antiviralt läkemedel är Remdisivir. Det har utvecklats helt nyligen och har knappt använts. Det finns lite information om dess negativa effekter. De korrupta propagandamedierna presenterar denna brist på bevis för negativa effekter som bevis på frånvaron av negativa effekter. Den stora skillnaden mellan Remdisivir och HCQ är att den förra är ny och patenterad och kostar över 20 000 kronor per behandling medan HCQ som saknar patentskydd kostar några tior. Remdisivir har dessutom senare visat sig i stort sett verkningslöst.

Skrupelfria propagandamedier använder denna information för att vilseleda en orolig allmänhet

Den främsta invändningen mot HCQ / HCQ plus AZ är möjligt så kallat QTc förlängning av hjärtrytmen. De flesta yrkesverksamma hänvisar till CredibleMeds.org som sätter både HCQ och AZ i kategorin känd risk för så kallat TdP. HCQ kan vara listad i den kategorin av misstag. En genomgång av litteraturen avslöjar endast få anekdotiska fall. Några av dem är förgiftning av stora överdoser av HCQ. Sedan finns det patienter som stått på HCQ i flera år och plötsligt blivit sjuka och återhämtat sig när HCQ dragits tillbaka. Samtidigt finns det miljontals människor som kontinuerligt tar HCQ med endast ett fåtal fall av hjärthändelser som rapporterats, vilket kan förklara de få dödsfallen i covid-19 i Afrika. Även om HCQ var orsaken till dessa sällsynta fall är de fortfarande statistiskt obetydliga. Andra antivirala medel är kända för att orsaka QTc förlängning också, men de dras inte in för det. När det gäller HCQ verkar det som om man medvetet låtit en försiktighetsprincip trumfa över statistiska fakta och sunt förnuft.

Den mest tillförlitliga källan till information om arytmirisker är American College of Cardiology. I tidskriften Cardiology skriver man att: ”CQ och dess mer samtida derivat HCQ, har funnits i klinisk användning i mer än ett halvt sekel som en effektiv terapi för behandling av malaria, lupus och reumatisk artrit. … flera hundra miljoner doser av CQ har använts över hela världen vilket gör den till en av de mest använda medicinerna i historien, utan rapporter om arytmisk död under WHO:s övervakning. HCQ är mildare än CQ.”

AZ som är en ofta använd makrolid antibiotika, är även i kategorin känd risk, precis som många andra antibiotika som inte kräver övervakning av QTc under användning. AZ saknar starka farmakodynamiska bevis på arytmi associerad med QTc förlängning. Epidemiologiska studier har uppskattat ett överskott av 47 kardiovaskulära dödsfall som antas vara typ arytmiska per 1 miljon avslutade kurer.

Med andra ord, efter över 50 års effektiv användning av både HCQ och AZ har de visat sin säkerhet och effekt. Det finns ingen anledning till rädsla, utom själva rädslan. Men vissa människor kan vara sårbara, så artikeln förklarar hur man beräknar en enskild riskpoäng för QTc-förlängare. Individer med högre riskpoäng kan behöva QTc-övervakning. Också, författarna föreslår att undvika andra QTc förlängande mediciner under tiden för HCQ + AZ behandling.

De kardiologer som skrev denna artikel avfärdade inte oron. De förklarade vetenskapen om det och föreslår lämpliga mildrande åtgärder. Annan litteratur tyder också på låg risk för HCQ och AZ. En artikel med Prutkin som förstanamn skriver att begränsade data om HCQ tyder på att medicinen har en låg risk att orsaka TdP, baserat på erfarenheter från dess vanligaste användningsområden. Tidsfönstret för användning av dessa läkemedel har kort varaktighet, vilket är en annan anledning till att risken för TdP kan vara lägre. HCQ och AZ har andra kända kontraindikationer, men de är utanför tillämpningsområdet här.

Många studier visar däremot att själva sjukdomen covid-19 orsakar hjärtarytmier. Hjärtstillestånd, inte direkt orsakat av andningsskador, är en av de ledande utlösande orsakerna till covid-19 dödsfall. En översyn av Bansal fann att:

Covid-19 främst är en respiratorisk sjukdom men hjärt-och kärlengagemang kan ske genom flera mekanismer.

Akut hjärtskada är den mest rapporterade kardiovaskulära avvikelse i covid-19, med genomsnittlig incidens 8-12 procent.

Både taky- och bradyarytmier är kända för att förekomma i covid-19. En studie som beskriver klinisk profil och resultat i 138 kinesiska patienter med covid-19 rapporterade 16,7% incidens av arytmi. Incidensen var mycket högre (44,4 procent) bland dem som krävde IVA behandling.

Bansal konstaterar också att SARS-CoV-2 virus kan orsaka hjärtskada direkt eller indirekt. Möjligheten till inverkan från behandling nämns som en mindre sannolikhet.

Wang, et al. finner att 44 procent av patienterna som överförts till IVA utvecklat arytmi. Ingen av dem fick HCQ eller CQ. De flesta av patienterna fick en icke-närstående antiviral och ett antibiotikum. Endast i 18 procent av patienternas antibiotika var AZ. Åtminstone några av patienterna utvecklat en arytmi före behandlingen.

M. Hawryluk, skriver att läkarna har funnit att infektionen kan efterlikna en hjärtattack. De har tagit patienter till hjärtkateteriserings labbet för att rensa en misstänkt blockering, bara för att finna att patienten egentligen inte upplever en hjärtattack men hade covid-19.

En välgrundad hypotes är att CVOID-19 patienter upplever QTc förlängning och arytmi på grund av sjukdomen, snarare än på grund av att HCQ + AZ behandling. AZ kan öka oddsen för QTc förlängning i covid-19 patienter, som annars skulle dö av hjärtstillestånd eller andra organkollapser.

Media och professionella publikationer har rapporterat en kraftig ökning av dödligheten från hjärtstillestånd i hemmet. Några av dessa fall är kända för att vara covid-19, men de flesta av dem är inte testade. Kan många av dem ha inträffat på grund av hjärtskador orsakade av covid-19? Kan hjärtpåverkan av covid-19 förvärras av starka QTc-förlängare som många tar regelbundet? Det finns otaliga variabler som förvirrar denna statistik. Det finns en särskilt kraftig ökning av hjärtstillestånd i hemmet i New York, som vanligtvis förklaras av människors ovilja att ringa en ambulans eller ER.

Adriano Nunes Kochi et.al. ger i en artikel en djupgående förklaring av de hjärteffekter som luftvägsinfektioner och interaktion med QTc-förlängningsläkemedel kan ge.

Borta är alla positiva hjärteffekter som HCQ ger. De rapporterades allmänt innan HCQ hade oturen att nämnas av president Trump. Till exempel att ta HCQ för RA eller Lupus kan minska risken för hjärthändelser med 17 procent. En artikel menar att om du tar antimalaria drogen HCQ som en del av din behandling för lupus eller reumatisk artrit (RA), kan hjärtat skyddas som en extra bonus. Den artikeln är baserad på en annan artikel av Jorge, 2019. Dessa resultat kan vara tillämpliga endast vid långsiktig medicinering med HCQ, inte en 5-dagars kur för covid-19, men detsamma kan sägas om de påstådda negativa hjärteffekterna.

Den studie finansierad av NHI som satte igång kampanjen mot HCQ var skriven av Magagnoli et al. Den gör en retrospektiv statistisk jämförelse av resultatet för covid-19 sjuka amerikaner intagna på ett veteransjukhus. De fick HCQ eller HCQ + AZ behandling före 11 april. I sammanfattningen hävdar man att en större andel av HCQ behandlade patienter dog jämfört med obehandlade patienter. Detta ignorerar det faktum att HCQ eller HCQ + AZ behandling gavs endast i de svåraste fallen. Detta trots att HCQ skall sättas in i sjukdomens inledningsskede för att ha effekt. När de sjuka gått in i det svåra andra fasen är det för sent att sätta in HCQ. I artikeln erkänner man även att det ursprungliga tillståndet för HCQ och HCQ + AZ grupperna var mycket sämre än för den obehandlade gruppen, men i slutsatserna ignorerar man att nämna det.

Studieupplägget verkar vara medvetet arrangerat för att ge ett negativt utfall. Den första utgåvan av ”studien” publicerades den 21 april. Den fick förkrossande kritik i kommentarerna och ersattes därför med en annan den 23 april för att dölja dessa kommentarer. En av studiens författare hade fått annan forskning finansierad av Gilead som säljer det med HCQ konkurrerande antivirala Remdesivir. En behandling med HCQ kostar några tior medan en Remdesivirbehandling kostar över 20 000 kronor. HCQ är långt mer verksamt än Remdesisvir mot covid-19.

Trots alla frågetecken, massiv kritik och partiska författare fick den här studien massiv uppbackning av de etablerade propagandamedierna MSM. Det är samma finanskretsar som kontrollerar MSM som har stora intressen i Big Pharma och vaccinindustrin, så allt verkar iscensatt av dem för att bara sälja vacciner och det svindyra men i stort verkningslösa Remdesivir. Det gällde att till varje pris stoppa en behandling som kunde få dödligheten i epidemin att minska och pandemin att upphöra.

En annan studie som använts i propagandan mot HCQ är skriven av Tang m.fl. . Studien som inte verkar peer-review-granskad rapporterar resultaten från en klinisk prövning i Kina, där HCQ gavs till patienter 16 till 17 dagar efter sjukdomsprövning. Detta är för sent för en antiviral att fungera. Medicinen bör sättas in senast inom 5 dagar från insjuknandet. Således, denna studie beskriver felaktig användning av HCQ, snarare än effekt och säkerhet för läkemedlet. Från kommentarerna kan man läsa:

Med en genomsnittlig fördröjning på 16 dagar från symptomdebut till inskrivning och behandling i denna studie, är dessa patienter klart förbi den virala fasen av sjukdomen, där en antiviral behandling skulle ha mest värde, och är på god väg mot problemen med lunginflammation och cytokinstorm, vilket i slutändan är det som leder till döden.

Samma mönster igen, trots uppenbara fel i behandlingen fick studien stor uppmärksamhet i propagandamedierna inklusive New York Times och LA Times. Helt uppenbart att det rör sig om medvetet felaktiga behandlingar för att kunna motivera ett stopp för användning av HCQ.

Vad man måste förstå är att behandling mot covid-19 måste starta omedelbart vid klinisk misstanke om infektion och utan att ens invänta bekräftande tester. Det är en mycket smalt tidsfönster där det finns möjlighet att eliminera viruset med HCQ-behandling innan pulmonella komplikationer i form av små tromboser sätter in. För lång väntan på att behandla är kärnan i problemet. Jag har ett covid-19 fall i min närhet som feldiagnostiserades och därför inte fick rätt behandling, vilket lett till svåra och långvariga komplikationer.

Det finns idag rader med studier som visar på den påtagliga antivirala effekten mot SARS-CoV-2 vid insats av HCQ och HCQ+AZ vid rätt tidpunkt. En fransk studie visar i diagram hur påtaglig effekten är, speciellt för kombinationen HCQ+AZ. Dessa läkemedel har en omfattande negativ effekt på SARS-CoV-2 viruset. Det kan ta år av vetenskapliga experiment för att förstå hur och exakt vad de påverkar. Det faktum att en positiv effekt har fastställts innebär att medicinerna bör användas och sättas in tidigt i vården.

Den 27 mars upprättade WHO, vars största finansiär är vaccinentreprenören Bill Gates, en spärr för behandling av covid-19 med HCQ. WHO uppgav att HCQ inte bara var otillräckligt testad (vilket var sant vid den tidpunkten), men att man ansåg att det för covid-19 krävdes mycket högre doser än de som används mot malaria. Samtidigt konstaterar man att intag av höga doser kan vara förknippat med negativa eller allvarligt negativa bieffekter. Det här är farlig desinformation. HCQ-dosering för covid-19 skall vara samma eller lägre än för malaria.

Oligarkins internetplattformsföretag Google och Facebook har ställt upp bakom Bill Gates och WHO i allt som rör covid-19. Tillsammans med Twitter, censureras den information som visar HCQs gynnsamma effekt. Denna typ av censur som fullständigt exploderat under coronaepidemin och det amerikanska valet 2020 är en ytterst illavarslande utveckling för den förment fria världen och våra möjligheter att hålla oss informerade.

Sammanfattning av läget för HCQ-behandling

HCQ speciellt i kombination med AZ är effektivt vid behandling av covid-19, om den påbörjas tidigt.
Studier, som citeras mot HCQ, har misstolkats, är ogiltiga eller värre.
HCQ och AZ är några av de mest testade och säkraste receptbelagda läkemedlen.
Svår covid-19 orsakar ofta effekter på hjärtat, inklusive arytmi. QTc förlängande mediciner kan förstärka denna tendens. Miljontals människor tar regelbundet mediciner med stark QTc förlängning effekt, och varken FDA eller CDC bry sig om att varna för dem. HCQ + AZ i kombination, har förmodligen en mild QTc förlängning effekt.
Effektivitet av HCQ-baserad behandling för covid-19 hämmas av försiktighetsåtgärder och fördröjd insättning av behandlingen.
Trots alla försök av vissa myndigheter att förhindra covid-19 behandling med HCQ och HCQ + AZ, är numer båda komponenterna godkända av FDA, och läkare i USA kan ordinera dem för covid-19.
HCQ / HCQ+AZ skall ordineras av en läkare. De är inte receptfria och bör inte användas för självmedicinering mot covid-19.
HCQ + AZ är den vanligaste behandlingen. HCQ fungerar på egen hand men är mycket effektivare ihop med Zink och AZ som är ett antibiotikum och en källa till Zink.[874]
De kliniska bevisen för HCQ:s effektivitet mot covid-19 är förkrossande.

Den dystra slutsats man måste dra av WHO:s och vårt skolmedicinska etablissemangs hantering av coronaepidemin och behandlingen av de sjuka, är att dessa institutioner som är satta att ansvara för hälsa och vård är totalt korrumperade av de enorma ekonomiska intressena bakom läkemedelsindustrin och den mäktiga globala oligarkin. Prioritering av människors liv och hälsa kommer efter prioriteringen av industrins profit och globalisternas pågående försök att kuppa åt sig makten över den fria världen som beskrivits av forskaren Jacob Nordangård. Den här korruptionen har under den så kallade pandemin kostat hundratusentals liv och orsakat allvarliga och långvariga kvarvarande hälsoproblem hos miljontals människor. Detta är ett flagrant brott mot mänskligheten.

Det är multimiljardären Bill Gates och hans krets som håller i taktpinnen. Vi kan inte lita på det skolmedicinska etablissemanget, utan jag tvingas åter konstatera att vi själva måste ta ansvar för våra kroppar och vår hälsa.

Lars Bern

Artikeln har tidigare publicerats på Antropocene

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/kronikor/sa-slutade-kriget-i-kanada-i-en-katastrof-for-ostblocket/

Krönikor

Så slutade kriget i Kanada i en katastrof för Östblocket

Isac Boman

Efter Västblockets kollaps bedyrade kommunistpartiets pampar i Kreml att det kalla kriget var förbi. I själva verket såg man nu sin chans att en gång för alla knäcka ärkefienden USA, som stod i vägen för det slutgiltiga sovjetiska världsherraväldet.

publicerad 1 mars 2025

– av Isac Boman

Illustration: NyD

Kriget med USA var ett faktum. De kanadensiska pansarsoldaterna stod nu på vakt på de sovjetiska stridsvagnarna som hade stationerats omkring Parliament Hill i centrala Ottawa.

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Förra helgens lördag cirka fem i tolv begav jag mig ut under en stjärnklar himmel.

En god vän hade tipsat om att man kunde ta tillfället i akt och gå till en speciell plats, blicka upp mot himlavalvet och uttala orden ”Spegel spegel på väggen där” med två sällsynta jordartsmetaller i handen. Därefter skulle man kunna använda en hemlig app för att ladda ner ovanliga berättelser från parallella verkligheter till ett speciellt hologram.

Jag kunde knappt tro mina ögon och öron, men experimentet fungerade, över förväntan dessutom. En ljudfil och en bild med förklarande text fanns i det holografiska molnet som nu projicerades mot stjärnhimlen. Jag började med att lyssna på ljudfilen, som visade sig vara en djuplodande radiodokumentär från en kanal på engelska som hette Radio Free Europe. Programmet presenterades som The Canadian Catastrophe – ”den kanadensiska katastrofen”.

”Omkring 1990 rämnade så slutligen Berlinmuren”, inledde radiorösten. Det som följde var en omvälvande berättelse om världens historia som slungade iväg mig bortom både tid och rum.

”Den mer avancerade sovjetiska medieapparaten blev tillsammans med de stora fördelarna med det planekonomiska systemet till slut övermäktiga att stå emot för de kapitalistiska liberaldemokratierna i Västblocket, som nu ramlade i bitar.

Sovjetunionens ledare betonade samtidigt sin storsinthet och bedyrade till Västblockets tidigare banérförare, USA, att det kalla kriget nu definitivt var över. Efter att Västtyskland anslutits till den östtyska demokratiska folkrepubliken DDR, och därmed hade gått in i Östblockets maktsfär, utlovade man att inte något ytterligare av de forna Västländerna skulle anslutas till den sovjetiska militärpakten – Warsawapakten.

I själva verket var dock planen i Moskva, som den formulerats av bland andra geostrategen och regeringsrådgivaren Zygmunt Bezunski, att en gång för alla dominera sin gamla ärkefiende USA, som nu var på fallrepet. Detta skulle enligt Bezunski ske genom att på olika sätt underminera, isolera och slutligen bryta upp USA till sina 50 olika delstater, eftersom de var för sig inte skulle kunna utgöra något framtida hot mot den kommunistiska internationalens anspråk på slutgiltigt världsherravälde.

En av flera nycklar i denna plan, som drevs av en falang kända som neo-trotskister, var att ansluta hela Europa och även Kanada till Warsawapakten. Kanada skulle användas som en ny språngbräda för världsrevolutionen och som en murbräcka för att destabilisera de Förenta Staterna. Ett sargat USA, drabbat av utbredd fattigdom och missbruk av fentanyl, försökte ta sig upp på banan men kunde inte göra något annat än att se på när Sovjetunionen under 2000-talet, trots sina tidigare löften, också såg till att ansluta merparten av Västeuropas länder till sin militärpakt.

Från amerikansk sida fick man helt enkelt acceptera utvecklingen, men man såg med särskild oro bland annat på Danmarks anslutning till det sovjetiska militära blocket. I och med Moskvas besättning av en dansk militärbas och nya missilsystem som hade installerats på den danska autonoma ön Grönland, hade Warsawapakten nu blivit tydligt närvarande även på den nordamerikanska kontinenten på gränsen till Kanada.

2007 riktade USA:s president Valentine Pewton en tydlig varning till Östblockets kommunistiska nomenklatura på en internationell konferens i München. En fortsatt expansion av Warsawapakten skulle ofrånkomligen sluta i en förödande konfrontation, varnade Pewton, som betonade med eftertryck att den absoluta röda linje man hade från amerikanskt håll var att Kanada skulle frångå sin neutralitet, eftersom man bedömde att detta skulle utgöra ett existentiellt hot mot USA.

Moskva hade dock inga planer på att ta någon som helst hänsyn till Pewtons varningar. Istället skulle den amerikanske presidenten efter framträdandet i München komma att betraktas av det samlade Östblocket som en paria och uttalad fiende. Kreml inte bara fortsatte på den inslagna vägen utan drev sin linje ännu hårdare, där den sovjetiska underrättelseapparaten med utrikeschefen och neo-trotskisten Viktorija Nuleva nu pumpade in enorma summor pengar för att understödja antiamerikanska och prosovjetiska stämningar i Kanada och Mexiko, och bereda marken för deras anslutning till Östblocket, framför allt till Warsawapakten. Nuleva närde ett personligt hat mot USA i synnerhet och amerikaner i allmänhet eftersom hennes irländska förfäder en gång i tiden utvisats av presidenten Abraham Lincoln i samband det amerikanska inbördeskriget, varpå familjen flyttade till Ryssland och ändrade sitt släktnamn från Nolan till Nuleva.

Nuleva åkte skytteltrafik till Ottawa och var personligen på plats i den kanadensiska huvudstaden för att visa sitt stöd för demonstranter, bland annat genom att dela ut bullar. Hennes intensiva arbete skulle också ge avkastning när den kanadensiske ledaren Vince Jansen avsattes i en dramatisk statskupp år 2014, föranledd av enorma demonstrationer omkring Parliament Hill i centrala Ottawa. Profilerade företrädare från Moskva och dess satellitstater hade själva deltagit i demonstrationerna och gjorde allt de kunde för att underblåsa dem, bland många andra även Högsta Sovjets mångårige ledamot, neo-trotskisten Jev Makajev, som demonstrerade på torget i Ottawa tillsammans med några av de mest radikala högerextrema elementen, kända som ”Franska sektorn”.

Demonstranterna, rapporterades det i ryska medier, besköts av polisen, och blodiga bilder spreds på dem som nu blev martyrer i vad som beskrevs som ”De Röda Lönnlövens Revolution”. Vince Jansen menade å sin sida att han snarare manat polisen att ta det särskilt varsamt på grund av risken för eskalation. Återkommande vittnesmål från både demonstranter och polis om att skottlossningen i själva verket hade avfyrats av en tredje part, föranledde samtidigt envisa rykten om att något mycket cyniskt var i görningen, något som avfärdades i Öst som ”amerikansk desinformation”.

Vince Jansen, som blivit Kanadas premiärminister efter de allmänna valen 2010, på en linje där han förordade sammanhållning mellan de fransk- och engelsktalande delarna av landet och normala relationer till både Washington och Moskva, tvingades snart också fly hals över huvud till USA efter att kuppledarna tagit tillfället i akt och tågat rakt in i den kanadensiska parlamentsbyggnaden på Parliament Hill.

I efterhand framkom ett skandalöst telefonsamtal där Viktorija Nuleva i ett samtal med sina hantlangare personligen namngivit vilka politiker Moskva handplockat för att bilda Kanadas nya regering. Skandalen tilltog ytterligare när omvärlden kunde konstatera att just dessa politiker efter statskuppen i Kanada nu också satt installerade i Ottawa. Med den nye premiärministern Arséne Yavón i spetsen skulle styret få en mycket stark fransknationalistisk inriktning. Uppgifterna om att Nuleva och Moskva i själva verket systematiskt drivit igenom en statskupp för att installera sina vasaller i Ottawa beskrevs samtidigt i Östpressen som ”amerikansk propaganda”.

Yavóns aggressiva linje gentemot USA och amerikaner i allmänhet fann samtidigt inte sympatier över hela Kanada. Betydande delar, särskilt av den engelsktalande befolkningen i de västra delarna i provinsen British Columbia samt den angränsande provinsen Alberta, kände sig mycket oroade över utvecklingen, där de lokala myndigheterna nu förklarade sig självständiga från resten av landet.

Från Vancouver Island, längst ute i västra Kanada, där USA av tradition hade haft en militär närvaro i form av en stor flottbas, deklarerade den amerikanske presidenten Pewton att man nu tagit kontroll över provinsen British Columbia genom kuststaden Vancouver, för att låta de lokala myndigheterna hålla en folkomröstning om huruvida provinsen skulle anslutas till USA som den 51:a delstaten. Detta skulle också bli ett faktum med en stor majoritet som röstat för detta, där stora folkmassor firade i Vancouver i samband med att man nu kunde undgå det nu öppet anglofientliga styret i Ottawa.

Yavóns fransknationalistiska regering, liksom även Sovjets och Östblockets mediala etablissemang, menade att folkomröstningen var riggad och protesterade vildsint mot den amerikanska annekteringen av British Columbia, som man beskrev som ”odemokratisk” och ”folkrättsvidrig”. Sanktioner infördes efter detta på bred front från Moskva mot Washington och Kanadas ledare Yavón satte nu också in en kraftfull militäroffensiv mot Albertas engelskspråkiga separatister i Calgary. Det kanadensiska inbördeskriget var ett faktum.

Stämningarna mot de engelskspråkiga delarna av Kanada fortsatte att ytterligare förstärkas i de östra fransktalande delarna av landet. Yavóns styre i Ottawa gick alltmer hårdfört fram och förbjöd engelska i alltfler officiella sammanhang. Kriget omkring Albertas största stad Calgary blev också allt blodigare, men en liten förhoppning om stabilisering tändes i omvärlden när delegationer både från Östblocket och USA i uppmärksammade förhandlingar i Mexiko City kunde enas om att British Columbia skulle erhålla viss autonomi från Ottawa som en lösning på konflikten – något som benämndes som Mexiko City-avtalen.

Senare skulle kommunistiska partipampar i Öst dock erkänna att intentionen från deras sida dock inte var att garantera Mexiko City-avtalen, utan att köpa tid till att ytterligare rusta Kanada så att Yavóns styre skulle kunna göra ett nytt försök att återta full kontroll över Alberta och British Columbia. Med det sovjetiska stödet var Kanada omkring 2021 rustat till tänderna och vapenleveranserna från Warsawapaktens länder fortsatte strömma in till Yavóns armé. I den fortsatta frånvaron av garantier om kanadensisk neutralitet blev varningarna från USA nu alltmer allvarligt betonade om att en militär konfrontation med Kanada stod mycket nära för dörren.

En chockad omvärld fick i slutet av februari 2022 ta del av nyheten att en amerikansk expeditionsstyrka gått in i Kanadas västra delar och snabbt tagit sig in till randen av huvudstaden Ottawa. Från amerikansk sida förklarade president Pewton att syftet med operationen var trefaldigt; att demilitarisera Kanada, att garantera Kanadas alliansfrihet och att ”avnazifiera” det fransknationalistiska styret i Ottawa som hade blivit starkt förknippat med den ökända paramilitära Ontariobataljonens närmast karikatyrmässigt nynazistiska linje, skarpt riktad mot den anglofona befolkningen.

Flera framstående analytiker även i Östblocket menade att den drastiska åtgärden delvis hade handlat om ett sista försök från USA:s sida att tvinga fram förhandlingar med Kanada, vilket också blev ett faktum. Som ett tecken på god vilja för att Yavóns styre nu tog sig till förhandlingsbordet drog USA också tillbaka sina trupper kring den kanadensiska huvudstaden Ottawa.

En kanadensisk och en amerikansk delegation kunde efter samtal i Turkiets huvudstad Istanbul enas om ett nytt avtal där Kanada förband sig att inte ansluta till Warsawapakten, att erkänna British Columbias anslutning till USA och även acceptera autonomi för Alberta. I sista stund drog sig dock Kanadas ledare Yavón och Östblockets delegater ur förhandlingarna, efter uppmaningar från Moskva att strida vidare och nya kraftigt betonade löften om att man skulle få allt stöd man behövde för att besegra USA i kriget.

Kriget fortgick och amerikanska styrkor gjorde en snabb framåtryckning för att även ansluta Alberta, och dessutom den angränsande engelsktalande provinsen Saskatchewan som den 52:a respektive 53: delstaten i USA. Samtidigt beordrade president Pewton en allmän mobilisering, där strategin först långt senare klarnade för omvärlden. I Östblockets medier rapporterades det om att USA:s styrkor blott hade beväpnats med spadar och kört fast. I själva verket skulle man befästa en stark försvarslinje och mala ned den kanadensiska armén genom att låta den anfalla och gradvis brytas ned av den amerikanska arméns kraftiga övertag inom artilleri och flygvapen.

Kanadas ledare Yavón lyftes under åren som följde fram i Östblockets folkdemokratiska medier som en folkhjälte i en heroisk frihetskamp för landets nationella identitet och självständighet efter vad man konsekvent beskrev som ”USA:s oprovocerade och fullskaliga attack mot den demokratiska världen”. Med Sovjetunionen i spetsen sattes sanktioner in över hela Östblocket i ett försök att bekämpa USA:s krigsstyrka, något som dock inte fick den effekt man ville i Moskva eftersom USA i praktiken var närmast självförsörjande och dessutom möttes av allt större diplomatiska sympatier framförallt i det angränsande Mexiko och övriga Latinamerika.

En strid ström av dyra vapenleverenser fortsatte att levereras från Öst till Yavóns armé, men enligt den ryske tidigare översten Dennis Makarov, som var en öppen kritiker av Sovjetunionens politik i Kanada, skulle det i längden dock vara omöjligt för den kanadensiska armén att hävda sig mot USA:s vapentekniska och militärstrategiska övertag. Enligt överstens källor inom den sovjetiska militären bedömde han att omkring fem till sju gånger fler kanadensiska än amerikanska soldater stupade i striderna, medan sovjetiska medier menade att förhållandena i förluster var de direkt motsatta.

Den frispråkige ryske diplomaten Jevgenij Saskevich, som vid sidan av Makarov var en av få öppna kritiker av den sovjetiska politiken, menade i sammanhanget att Moskva var skenheligt och egentligen inte brydde sig nämnvärt om det kanadensiska folkets väl så som man ville ge en bild av till omvärlden, utan att det huvudsakliga målet man nu hade från sovjetisk sida var att skada ärkerivalen USA så mycket som möjligt i ett proxykrig där man skulle ”strida till den siste kanadensaren”. Saskevich beklagade djupt den bristande viljan till diplomati i Östblocket och menade att sovjetiska politiker bar ett stort ansvar för konflikten genom att låta expandera Warsawapakten ända in i Nordamerika.

De folkdemokratiska sovjetiska medierna fortsatte att rapportera oavbrutet om framgångar för Kanada och motgångar för USA i kriget, men stödet för kriget i Sovjetunionen liksom i Östblocket i stort skulle med tiden dock komma att bli allt mer urholkat och splittrat.

Efter hand som sanningen uppdagades kunde allt fler bedömare konstatera att den kanadensiska tragedin var total. Efter tre långa år av krig hade generationer av kanadensiska män dödats eller invalidiserats, samtidigt som de flesta unga kvinnor flytt landet för att aldrig återvända. Efter att den nye sovjetiske presidenten, den excentriske och kontroversielle tidigare affärsmannen Danil Turov, tagit makten i Kreml, började man nu öppna även i Moskva för att avsluta sitt stöd till kriget i Kanada och återuppta de diplomatiska kontakterna med Washington för att försöka få till stånd ett fredsavtal med USA.

Turov lade skulden för kriget på den kanadensiske ledaren Yavón och sin föregångare, den trotskistiske generalsekreteraren Josif Baydin, och krävde dessutom att Sovjetunionen nu skulle ”kompenseras” för stödet till kriget genom att låta sovjetiska företag få rätt att exploatera Kanadas mineraltillgångar. I historiska scener i slutet av februari 2025 bröt ett möte i Kreml mellan Turov och Yavón ut i öppet gräl inför rullande tv-kameror, något som skulle visa sig markera början till slutet för Yavóns styre i Kanada liksom även för kriget i sin helhet.

Efter att Yavón under våren 2025 tvingats lämna sin post fick förhandlingarna mellan Moskva och Washington nu också internationellt diplomatiskt understöd och en delegation från Ottawa inkluderas i samtalen. Enligt ett omfattande fredsavtal, som efter komplicerade förhandlingar till slut också omfattades i FN, skulle merparten av de engelsktalande delarna av Kanada införlivas med USA, samtidigt som den nya franskspråkiga staten Quebec skulle bildas – med en konstitution som garanterade befolkningen rätt till sitt franska språk och sin kulturella särart, liksom den även skulle garantera landets permanenta militära alliansfrihet enligt en liknande modell som tillämpats i Österrike efter andra världskriget.

När arkiven öppnades i det gamla Östblocket fördjupade utländska forskare studierna av ”den kanadensiska tragedin”, som händelseförloppet senare ofta kallades i historieböckerna. Man noterade att stödet för kriget under flera år varit mycket starkt i många av de sovjetiska satellitstaterna, trots att dessa i praktiken fått betala dyrt för kriget genom kraftigt förhöjda energipriser och urholkade statskassor som användes till att slussa vapen till ett land man egentligen inte visste så mycket om.

Forskarna noterade ett antal anmärkningsvärda saker som åtminstone delvis tycktes förklara den sociala psykologin, bland annat det faktum att Östblockets masskommunikationssystem var mycket avancerat. Genom att studera gamla tv-sändningar och olika varianter av agitprop, en speciell sovjetisk form av propaganda, kunde forskarna konstatera att uppenbart insatta och oberoende kommentatorer som Dennis Makarov, liksom framstående diplomater som Jevgenij Saskevich, förvisso var mycket respekterade utanför Östblockets begränsade sfär, men aldrig lyftes fram i officiella kanaler i Sovjetunionen eller de övriga satellitstaternas systemkopplade medier. I de få fall Makarov och Saskevich omnämnts var det i sammanhang där de, liksom kritiker av kriget i stort, stämplades med olika pejorativ som ”pro-amerikanska” eller med svepande anklagelser om att de ”gick Pewtons ärenden”.

Stigmat kring USA i allmänhet, och dess president Valentine Pewton i synnerhet, hade med hjälp av dessa metoder förstärkts av Östblockets etablissemang under många år och blivit exceptionellt laddat. Den socialt isolerande atmosfär som i och med detta skapades kring oberoende röster gjorde det exceptionellt svårt för deras kritik att bryta igenom hos bredare folklager i Öst. Vid närmare studier kunde man också notera att detta heller inte var unikt för Kanadakrisen, utan också återkom på ett motsvarande sätt i många andra politiskt laddade frågor i Ryssland och övriga sovjetiska satellitstater.

I efterhand stod det också klart att kriget i Kanada hade satt Östblocket i gungning och att konflikten markerade ett historiskt skifte som skulle bli början till slutet på Warsawapakten, och även för det sovjetiska herraväldet i Europa.”

Radiodokumentären fick ett abrupt slut. Enligt en sista mening som jag bara delvis kunde uppfatta fanns det fler program i serien, men jag lyckades inte få med något mer före hologrammet plötsligt upplöstes och försvann.

Snurrig och omtumlad tittade jag nu åter upp mot det fortfarande lika gnistrande himlavalvet och, efter vad som kändes som en god stund, ned på mobilens klocka. Klockan var bara fem över tolv, tiden hade passerat som i en lucka. Av någon anledning kände jag mig mer klar i tanken än tidigare.

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/kronikor/ett-ar-av-besinningslost-vald-och-nya-vagskal/

Krönikor

Ett år av besinningslöst våld – och nya vägskäl

Folkmord och etnisk rensning lanserades som legitimt "självförsvar". Eskalerande krigsretorik skulle göra oss trygga och freden i Sverige skulle säkras genom anslutning till en militärpakt med ett alltmer oresonligt tonläge. 2024 kom på många sätt att bli ett år där den orwellska retoriken togs till nya nivåer.

publicerad 31 december 2024

– av Redaktionen

Montage. Foto: U.S. DoS, Wafa/APA Images, faksimil/Carl Bildt/X, Yoav Keren/CC BY-SA 4.0

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När vi idag skriver nyårsafton i kalendern är det med ett bistert nyhetsår bakom oss.

Mer än något annat kom 2024 att utgöra den fullständiga frånvaron av en vilja hos maktetablissemanget till ömsesidig förståelse och fredlig samverkan.

Redan i januari lät Sveriges överbefälhavare uppmana svenskarna att efter två sekler av fred nu förbereda sig för ”ett krig mot Ryssland”, och i mars blev så Sverige formellt medlemmar i den USA-ledda militärpakten, Nato, utan att någon egentlig offentlig debatt har förts kring saken. Deklarationer har utlysts om att detta var nödvändigt av ”säkerhetspolitiska skäl” och skulle göra oss alla ”tryggare”, medan Natomedlemskapet i praktiken har drivit oss ännu närmare ett krig mot Ryssland. I samma veva som Sverige anslöt sig till Nato kunde det bekräftas att alliansens trupper fanns på plats i Ukraina och deltog i striderna.

Bilden av Ukrainakriget, som Västblockets proxykrig mot Ryssland, stärktes ytterligare när en läckt inspelning visade hur tyska militärtoppar diskuterade möjligheterna att attackera rysk infrastruktur och bomba Krimbron – ett attentat som sedermera genomfördes i oktober 2022. Redan tidigt under året lät även Frankrikes Emmanuel Macron deklarera att han övervägde att skicka franska soldater till Ukraina.

Parallellt med eskalationen i Ukraina fortsatte Israel genom bombningar och blockader att driva på vad som av alltfler betecknats som ett folkmord i Gaza där de högerextrema makthavarna i Tel-Aviv öppet har glatt sig över att området blivit lagt i ruiner.

På vissa utposter i Europa har det uttalade krigsmotståndet samtidigt vuxit. I maj utsattes Slovakiens frispråkige premiärminister Robert Fico för ett mordförsök, men överlevde mirakulöst – samme Fico som tillsammans med Ungerns premiärminister Viktor Orbán varnat för riskerna med Västblockets fortsatta inblandning i kriget, där han uttryckt stark oro för att konflikten i fortsatt frånvaro av diplomati kan utvecklas till ett tredje världskrig.

Statsminister Ulf Kristersson och USA:s utrikesminister Anthony Blinken. Till höger, EU-flaggan vajar när Natos bombplan flyger över Stockholms stadshus. Montage. Foto: U.S. Department of State, faksimil/Carl Bildt/X

Folkligt missnöje

På hemmaplan har Moderaterna fortsatt att ge vatten på kvarnen till kritiken att man inte skiljer sig nämnvärt från sina socialdemokratiska föregångare vid makten. Trots löften om motsatsen har den demografiska omvälvningen av Sverige fortsatt i stadig takt. I april passade man också på att driva igenom en lag i syfte att göra det lättare för barn att genomgå könsmanipulerande behandlingar, där partiföreträdare som motsatte sig idén rättades in i ledet med hjälp av partipiskan. Under sommaren lät man också fortsätta expandera övervakningssamhället, något som kommit att bli en av partiets hjärtefrågor.

Den internationella bilden av Sverige som gängkriminalitetens högborg i Europa förstärktes i augusti när danska politiker och polis gick ut och larmade om att ungdomar med svenska medborgarskap anlitas för att åka över gränsen och begå mord i Danmark. Samma bild stärktes ytterligare av att Inspektionen för vård och omsorg gick ut och bekräftade att många av landets HVB-hem i praktiken tagits över av kriminella nätverk och därmed har kunnat nyttjas som rekryteringsbaser av dessa.

Missnöjet med det politiska ledarskapet har samtidigt blivit allt svårare att dölja runtom i Europa. I februari fick de nederländska bondeupproren en uppföljare när stora bondeprotester mot Bryssels växande totalitarism, som man menar riskerar att döda den europeiska livsmedelsförsörjningen.

Ryssland har samtidigt passat på att flirta med politiskt missnöjda EU-medborgare och andra västerlänningar – där man beslutat erbjuda asyl och uppehållstillstånd till dem som vill undkomma vad man beskrev som på ”destruktiva nyliberala ideal”.

Bidens kollaps – och Trumps återkomst

Under sommaren blev det också allt svårare att dölja den allvarliga demensen hos ”den fria världens ledare” – USA:s president Joe Biden. Dennes dråpliga fadäser och osammanhängande utspel gjorde till slut att även de egna anhängarna medgav faktum om hans hälsotillstånd vilket föranledde att hans kandidatur drogs tillbaka från presidentvalskampanjen.

Det folkliga missnöjet med det demokratiska etablissemanget har av allt att döma vuxit även i USA och gjorde Donald Trump med sin oppositionella profilering till en alltmer tydlig favorit att vinna valet. Trumps ställning stärktes sedan ytterligare av de dramatiska bilderna av det mordförsök som ägde rum mot honom under ett kampanjmöte i Pennsylvania – där Trump överlevde till synes mirakulöst och efter detta kom att omhuldas i allt högre grad även av gamla politiska motståndare.

Globalisttoppen Mark Rutte blev ny Natochef. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0

I början av sommaren stod det klart att Nederländernas premiärminister, Bilderbergveteranen och globalisten Mark Rutte, skulle ta över Norges tidigare statsministers, Jens Stoltenberg, chefspost för ett Nato som än mer öppet visade att man inte är intresserade av diplomatiska lösningar i Ukraina. Samtidigt fortsatte larmen om allt grövre israeliska övergrepp i Gaza, där en läckt FN-rapport visade hur omkring 200 av organisationens anställda, och nästan lika många av deras familjemedlemmar, dödats av israelisk militär – siffror som saknar historiskt motstycke.

När sommaren blev till höst utvecklades också den israeliska invasionen av Gaza till ett regionalt krig. Massiva bombattacker mot Libanon inleddes med tusentals dödade och skadade som följd. Allt detta medan världssamfundet tittade på och några allvarliga funderingar på sanktioner mot Israel under det pågående folkmordskriget inte kommit på fråga. I Sverige fortsatte välfärdskollapsen och Kronofogden larmade om att en barnfamilj nu vräks från sitt hem varje dag.

I oktober vållade Kristdemokraternas EU-parlamentariker, Alice Teodorescu Måwe, uppståndelse när hon krävde att den som ska beviljas svenskt medborgarskap först måste underteckna en ”lojalitetsförklaring” till Israel. Tel-Aviv passade under samma period på att helt förbjuda FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, med hänvisning till att denna skulle vara ”infekterad av terrorister”, och det framgick även att det i praktiken framförallt är amerikanska skattebetalare som finansierar den israeliska militärapparaten.

Teodorescu Måwe menade att svenska medborgarskap endast bör ges till dem som erkänner staten Israel med sina illegalt ockuperade territorier. Montage. Foto: Levi Meir Clancy/Unsplash, Kristdemokraterna

Vaccinkritik och Västhyllade salafister

I november segrade Trump som väntat. Den israeliska lobbyorganisationen AIPAC deklarerade i samband med valet även att man ansåg sig ha gjort stora framsteg med att få in pro-israeliska kandidater i de amerikanska kongressen. Den tillträdande presidenten fick sedan många att höja på ögonbrynen över sina ministernomineringar, framförallt nomineringen till posten som hälsominister av Robert Kennedy Jr. som blivit känd för sin kritik av läkemedelsjättarna och hälsoriskerna kring vacciner i allmänhet och covidvaccinerna i synnerhet.

Samtidigt som de sociala såren från coronakrisen har befunnit sig i bakgrundsbruset av krigsretoriken har det samtidigt också blivit allt mer tydligt att de som varnat för de experimentella mRNA-vaccinens skadlighet också tycks ha varit rätt ute från första början. Under slutet av våren medgav bland annat vaccinjätten AstraZeneca att deras mRNA-vaccin, som så många befarat, riskerade att orsaka blodproppsrelaterade dödsfall – uppgifter som förvisso varit kända sedan länge men genomgående avfärdats som paranoia. Frågan lyftes även i Sveriges riksdag när den obundna ledamoten Elsa Widding efterlyste av den svenska regeringen att utreda hur mRNA-preparaten i covidvaccinerna påverkar arvsmassan.

Assads regering störtades och ersattes av islamister. Montage. Foto: Syriens president, faksimil/France 24/YT

I Syrien störtades familjen al-Assad på ett dramatiskt sätt efter 55 år vid makten och ersattes av salafistiska terroristgrupper med kopplingar till det ökända al-Qaida. Politiker i Väst lät samtidigt genomgående meddela att man betraktade islamisterna som potentiellt positiva demokratiska krafter, där USA öppet utlovade understöd till de tidigare så förhatliga jihadisternas styre.

Året för det politiska samtalet i Sverige slutade sedan i samma krigiska tongångar som det började när Sveriges försvarsminister deklarerade att fortsatt stöd till Ukraina förblir Sveriges viktigaste prioritering. Under december månad tycktes arméchefen Jonny Lindfors även bekräfta att Sverige förbereder sig för krig mot Ryssland, en krigsupptrappning som blev än tydligare i samband med att MSB gick ut och uppmanade svenskarna att förbereda sig för allt från traditionella flygangrepp till attacker med kärnvapen och biologiska stridsmedel mot svenska städer – samtidigt som svenska svenska församlingar uppgav att man fått i uppgift att förbereda massgravar för stupade.

Nya Dagbladet kämpar vidare

I de dramatiska tider världen befinner sig i har Nya Dagbladet under året, utöver rapporteringen om den hysteriska samhällsutveckling vi haft i Sverige och i vår del av världen, gjort ytterligare försök att lyfta blicken bortom ett Västblock som i allt högre utsträckning sluter sig från omvärlden. I augusti besökte tidningens redaktionsledning bland annat det så kallade BRI-forumet i den kinesiska provinsen Sichuan som delgav utvecklingen av världens största infrastrukturprojekt – initiativet till den nya Sidenvägen som i nuläget involverar över 150 länder. Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson pekade i sammanhanget på att det blir alltmer uppenbart att dagordningen i världen snabbt är på väg att ritas om.

– Det är viktigt att vi bevakar och hänger med i utvecklingen av den multipolära världsordning som nu i högt tempo ritar om den karta vi minns från 1900-talet, betonar Andersson.

På samma tema uppmärksammades även BRICS-organisationens anmärkningsvärda utveckling bland annat i samband med toppmötet i den ryska delrepubliken Tatarstans huvudstad Kazan.

På hemmaplan ser 2025 också ut att kunna bli ett år då Nya Dagbladets exceptionellt utdragna rättskamp med Länsförsäkringar Bank om blockaden av en stiftelse för oberoende journalistik i Sverige kan ta nästa steg. Efter att banken genom kryphål i domstolsväsendet lyckats förhala rättsprocessen under nästan två år togs ärendet slutligen hela vägen till Högsta domstolen, där Nya Dagbladet tog en första viktig delseger när bankjätten slutligen nekades prövningstillstånd för sina förevändningar för att undgå rättvisan.

Nya Dagbladets nyhetschef Isac Boman och chefredaktör Markus Andersson kan glädjas med läsarna över en första seger i HD i rättsprocessen mot Länsförsäkringar Bank. Foto: NyD/Mostphotos

– Det är genant att en av landets största banker ägnar sig åt denna typ av barnsligheter för att försöka undgå rättvisa för det juridiska och ekonomiska övergrepp man uppenbart gjort sig skyldig till, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson, som samtidigt pekar på att rättsprocessen i praktiken ännu bara har börjat och att dess fortsättning kommer att stå tydligare klar under början av året.

Chefredaktören understryker sin tacksamhet till läsarnas stöd som kommit till redaktionen under det gångna året.

– Vi har alltid varit en humla som flyger vidare mot alla odds, men vi lever också i en tid med enorma möjligheter. Vi vet att vår bevakning och våra kommentarer gör skillnad i ett medielandskap som är exceptionellt likriktat i dagens läge. Behovet av medieaktörer som verkar oberoende av det offentliga samtalets allt snävare ramar är fortsatt helt enormt.

– Det är svårt att kommunicera till alla läsare som hjälpt oss vilken skillnad varje vänligt ord och varje krona gör för vår strävan att befästa NyD som en professionell, stark och intellektuellt hederlig röst i det nordiska medielandskapet, avslutar Andersson.

Med det sagt önskar Nya Dagbladet alla läsare och hela det svenska folket ett Gott Nytt År med stark tro på en bättre framtid!

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/kronikor/klimatpolitisk-huggsexa/

Krönikor

Klimatpolitisk huggsexa

Klimatöverdrifterna

Tege Tornvall

De miljarder som utlovades vid klimatmötena till fattigare länder kommer att tas från hushållens skattepengar. Det handlar om tusentals kronor årligen för varje hushåll - en summa som förväntas öka framöver.

publicerad 27 november 2024

– av Tege Tornvall

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

De nyss avslutade klimatmötena i Colombia och oljestaden Baku bekräftade åter vad FN:s årliga klimatmöten egentligen är och handlar om:

Klimatmötena är politiska huggsexor om finansiering och fördelning av nu utlovade 300 miljarder dollar per år (nu höjt till 300 miljarder) till fattiga länder för att få dem att byta billig, riklig, tillgänglig och energirik energi (kol, olja och gas ur marken) mot dyr, otillförlitlig och energifattig med ont om råvaror (”förnybar” vind-, sol- och biokraft) med påstått klimathot som förevändning.

Medias rapportering från dessa möten gäller mest hur fattiga länder vill pressa rika på mer pengar. Nu gäller det totalt inte längre 100 utan 300 miljarder dollar per år.

Det är vanliga hushålls skattepengar. I världens välståndsländer bor en dryg miljard av världens totalt 8,2 miljarder invånare. Med drygt 11 kronor per dollar motsvarar 300 miljarder dollar 3 400 kronor per person och år.

Det blir 7 000 kronor per hushåll och år – och mer framöver. Har välståndsländernas hushåll det klart för sig? Även bland dem har många klen ekonomi eller är rent fattiga.

Till detta kommer högre energi- och övriga levnadskostnader. Det kan bryta fortsatt växande välstånd i ännu välmående demokratier och leda till strider om finansiering och fördelning även där. Därför gäller hela klimatfrågan politik och inte vetenskap.

Särskilt eftersom Jordens klimat äger rum i den marknära atmosfären och främst beror på hur mycket solvärme som når jordytans land och särskilt hav.

Tege Tornvall

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/kronikor/dyrare-bensin-och-diesel-skall-fa-fler-att-kopa-elbil/

Krönikor

Dyrare bensin och diesel skall få fler att köpa elbil

Tege Tornvall

Biltillverkare kräver ”modiga politiska beslut” för att göra dieseln dyrare, så att konsumenterna istället pressas att köpa elfordon.

publicerad 24 oktober 2024

– av Tege Tornvall

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När elfordon lockar för få köpare vill deras tillverkare göra det dyrare och svårare att köpa bensin- och dieselbilar. Nyligen krävde Kina-ägda Volvo Cars och dess systerföretag Polestar att EU per 2035 förbjuder försäljning av nya sådana bilar.

För lastbilar tycker Volvo AB:s VD Martin Lundstedt att elektrifieringen går för långsamt. Detsamma tycker Scanias VD Christian Levin, som vill att politiker borde göra mer för att stödja eldrift.

Han kräver ”modiga politiska beslut” för att göra diesel dyrare, alltså göra lastbilar och vägtransporter dyrare.

Detsamma kräver konkurrenten Daimler Trucks, vars avgående VD Martin Daum vill se årligt ökande bränslepriset i stället för bonusar för elfordon. Målet är att ”göra det otänkbart att köpa bensin- eller dieselbilar”.

Väl medvetna om elfordons begränsade räckvidd kräver de samfällt fler laddstationer ute i trafiken. Att bekostas av fordonsägare och skattebetalare.

En större ellastbil kostar mer än dubbelt mot en dieseldriven och tar flera ton mindre last. I klartext: högre pris för mindre nytta.

Tege Tornvall

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

fredag 18 april 2025

Lars Bern

Isac Boman

Tege Tornvall

Tege Tornvall

Tipsa oss!

Följ NyD!

Morgondagens dagstidning!

Kontakta oss

Utgivare

N

Morgondagens Dagstidning

Nyheter

Övrigt

Mer

Nyhetsbrev

Ladda ner NyD:s mobilapp

Följ NyD på sociala medier!

© 2012-2025 Nya Dagbladet

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!