MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 22 juni 2025

söndag 22 juni 2025

NyD Debatt

”Gnällspikar ändrar inget”

Gnäll behöver inte vara fel, men formulerandet av problemen måste sättas in i ett sammanhang, fokuseras mot att hitta lösningar, organiseras och koordineras, så att gnällandet uppmuntrar till konkret agerande. Det skriver Stefan Sigfried på NyD Debatt.

publicerad 27 januari 2020

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det finns gnällspikar idag – inte minst på internet – som tror att de gör något stort när de berättar om problemen som finns. Ältandet av problemen minskar måhända frustrationen men med det minskar också behovet av konkret handling.

Allra värst är dock att många lever i tron att om de presenterar problemen så ska andra nu hitta lösningarna. Vi borde inspireras av Elon Musk som lär blir arg när någon presenterar ett problem om han inte också får ett förslag på en lösning. Gnäll behöver inte vara fel, men formulerandet av problemen måste sättas in i ett sammanhang, fokuseras mot att hitta lösningar, organiseras och koordineras, så att gnällandet uppmuntrar till konkret agerande. Varje diskussion måste tillföra något så att vi bygger upp kampen steg för steg med mål och delmål och där delarna kan samverka bra.

Ilskan i kroppen måste med andra ord leda till mer än en gnällande video på Youtube; det räcker inte att videon gör att det känns skönt efteråt för man har fått prata av sig. Gnällspikar som sitter i den mjuka diskussionssoffan och ojar sig över hur illa läget är kommer inte ändra mycket, om ens något. De liknar Harry Potter: säg trollformeln, rabbla förskräckligheter och vifta med trollstaven så händer det.

Vi är i stort behov av en attitydförändring; vi måste nu fokusera på att diskutera hur vi tillsammans på ett organiserat och systematiskt sätt ska arbeta för den västerländska demokratins bevarande och stå emot globaliseringen. Nya lagar är på gång och det går snabbt när makteliten försöker tysta ner oss.

Det brådskar därför med att fokusera på att organisera kampen. Varje handling vi utför måste som sitt slutresultat ha en idé om hur vi konkret ska agera för förändring. Vi måste utveckla olika konkreta verktyg att sätta i händerna på människor som vill göra något. Lyckas vi inte med detta lär det fortsätta rinna ut i sanden och inte mycket kommer att förändras.

Det vi kan lära av Reinfeldt och för den delen också av Trump är att om man inte är rädd att bryta mot konventionen och är villig att göra mer än att snacka så kan man också förändra. Men förstå mig rätt, lösningen är inte Reinfeldts idé om ett samhälle där alla alltid ska kunna stå på egna ben och att universallösningen på våra problem är sänkta skatter. Redan klassisk socialdemokrati förstod intuitivt att ojämlikhet är socialt nedbrytande, något som bekräftats av modern forskning.

I till exempel boken Jämlikhetsanden av Kate Pickett och Richard Wilkinson redovisas varför mer jämlika samhällen nästan alltid blir mer effektiva och humana samhällen. Kravet på jämlikhet finns inprogrammerat i våra gener. I Thomas Pikettys bok Kapitalet i det tjugoförsta århundradet visas hur stor ojämlikhet ofta leder till revolutioner. Forskare som Frans de Waal har visat att kravet på jämlikhet även finns hos djuren, men till skillnad från djur så kan människor omprogrammeras – vilket skett i stor omfattning att vi accepterar ökande ojämlikhet och de ständiga ekonomiska krascherna som gör de rikare allt rikare. Vi är på en farlig väg just nu, för ojämlikhet är skadligt.

Sverige behöver inte Reinfeldt och hans politiska lösningar, men vi har mycket att lära av hans desperation och hur det transformerade honom så han kunde ta makten. Det märkliga är att idag är de flesta politikerna lika handfallna som socialdemokraterna var då de mötte Reinfeldts offensiv. De tror de kan vinna väljare genom att övertyga väljare om att de står för rätt politik. Genidraget var att Reinfeldt vände detta; istället för att försöka omvända väljare så omvände han sitt parti så det passade väljare vänsterut. Det var ju där han måste hitta nya väljare. Att ta väljare från ett annat borgerligt parti skulle inte ändra maktbalansen.

Det hela är självklart om det viktiga är att vinna röster för att få makten. Men det är inte det som är det viktiga i praktiken. Det viktiga är att få sin egen världsbild bekräftad; Vi faller alla lätt i en av mänsklighetens äldsta fallgropar nämligen den om att vi alla älskar att prata om det som vi tycker är viktigt.

Men Reinfeldt ville, åtminstone som han såg det, desperat rädda Sverige – läs bara hans bok ”Det sovande folket.” Han hade också en ”Killerinstinct to win” och kunde därför göra det han gjorde. En sorts desperation fick honom att bryta igenom vallen som är att vi vill bara prata om det som vi själva tycker är viktigt. Han förstod hur vinden blåste och valde att jobba i medvind. Det gjorde honom fri från hämningar så att han kunde utveckla ordspråket att ”I krig och kärlek är allt tillåtet” till att också inkludera politik. Visst, Reinfeldt ljög och han förlorade ju även makten sedan, så långsiktigt är det dålig politik. De hot Reinfeldt såg var dessutom inga verkliga hot utan tankefoster som kom från en felaktig människosyn. De hot vi ser idag är däremot verkliga hot.

På till exempel Folk och Försvars Rikskonferens 2020 diskuterades skapandet av en ny myndighet för psykologiskt försvar ”för att bevara det öppna samhället” men myndigheten ska också bemöta ”antagonistisk informationsverksamhet.” Vem som avgör vad som är antagonistiskt blir naturligtvis myndigheten som också ska få maktmedel att gripa in. Fröet till ett Sanningsministerium är nu sått, Orwell går igen. Fler av oss måste därför lämna trygga komfortzonen och börja agera för att bevara vår yttrandefrihet och för att lösa alla andra problem.

Rapporterna är så många och så oroande över den ökande kriminaliteten att det är en gåta att inte mer händer. Här lever vi i den förnekelse som kommer av behovet att vara politiskt korrekt. Vi är inte rustade att hantera sådan kriminalitet, för den bygger på en klankultur som är så väsensskild från vår kultur att vi inte kan greppa den. Det närmaste vi kan komma är väl maffian. Det är så politiskt inkorrekt att anlägga ett sådant perspektiv att vi blir handfallna. Lösningen är att sluta bemöta denna kriminalitet som om den vore vanlig svensk kriminalitet.

Vi håller på att få en helt ohållbar situation inom energisektorn där vi riskerar att inte kunna försörja Sverige med el. De så kallade förnybara energikällorna räcker inte till och de ställer också till med problem. Bland annat är vindkraftverken en fara för våra fåglar. Men det finns nya energikällor som till exempel toriumreaktorer. Lösningen är att inse att marknadskrafter där vinst är drivkraften inte kan fixa detta. Vi behöver få till ett ämbetsverk som på ett långsiktigt sätt kan garantera vår elförsörjning och hålla nere elpriserna. Inte höja elpriserna för att det blivit en kardinalsynd med billig energi för dem som följer klimatsekten.

5G hotar vår hälsa och protesterna från forskare blir alltmer högljudda. Lösningen här är helt enkelt att säga nej till kortsiktiga vinstintressen och ta en timeout. Vi måste även satsa på grundläggande forskning om strålningens skadeverkningar och söka andra lösningar, till exempel med infraröd strålning.

AI-revolutionen kommer att göra många arbetslösa. En del i en lösning är att införa en kortare arbetsvecka, först 35 timmar och sedan 30 timmar för de flesta samtidigt som de med mycket informationsintensiva arbeten kommer att behöva jobba längre än så. De kan då kompenseras på andra sätt.

Sjukvården krackelerar och blir mer och mer en fråga om att ha pengar så man kan köpa sig den vård man behöver. Pensionärer får svårt att leva på sin pension då det mesta av välståndsökningen sedan 70-talet gått till den rikaste delen istället för att fördelas jämnt. Lösningen är ”socialdemokratisk” skattepolitik i dess klassiska bemärkelse tills vi slipper se klasskillnader i folks tandstatus med mera.

Det verkliga dödshotet mot vår västerländska civilisation är dock att yttrandefriheten hotas. Visselblåsare som Julian Assange och Chelsea Manning blir fängslade. Icke politiskt korrekta tankar motarbetas på alla möjliga sätt, till exempel genom att personer stängs av från olika kanaler på internet som Youtube, Facebook och genom nya lagar som smygs in, ofta i tysthet. Lösningen är att inse att yttrandefriheten är själva grundbulten i vår typ av samhälle. Vi måste därför med kraft stå emot försöken att minska vår rätt att framföra obehagliga fakta om ideologier och religioner.

Lösningen är att inse att yttrandefriheten är själva grundbulten i vår typ av samhälle. Vi måste därför med kraft stå emot försöken att minska vår rätt att framföra obehagliga fakta om ideologier och religioner.

För att Sverige ska komma på rätt spår igen behöver vi konkreta verktyg som kan organisera vår kamp där det viktigaste verktyget vore ett ”vänster-SD.” SD har gått högerut ekonomiskt så de får allt svårare att ta väljare vänsterut. Att bygga en framtid och ett starkt samhälle genom skatter är inget ett högerparti vill göra. Knappast att sänka arbetsveckan heller, då högern menar att arbete är det som ska dana karaktären hos oss. Men ett ”vänster-SD” som förstår behovet av skatter för att bygga ett folkhem? Låt SD stå på högerbenet, men ett annat parti som också förstår behovet av att minska massinvandringen, satsa på återvandring och så vidare men som annars anlägger ett vänsterperspektiv? Alltså att skatter är metoden för att göra ett samhälle mer jämlikt – med de minskade slitningar det medför i ett samhälle, och att skatter är sättet att få resurser för att bygga en framtid för oss. Tillsammans skulle de kunna skapa en majoritet för en nyanserad invandringspolitik.

Och det borde inte vara svårt. S har ju gått så långt högerut att vi nyligen kunde läsa om vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt ”att han nu ska ta kontakt med Moderaterna för att försöka göra upp om en begränsning av arbetskraftsinvandringen till Sverige.” Det torde således inte vara speciellt svårt att framstå som ett klassiskt socialdemokratiskt parti och då skulle fler väljare vänsterut kunna vinnas. Reinfeldt använde en gång den metoden med framgång, så den borde kunna användas igen. Om vi kunde skippa detta med lögnen och ha ett parti som förde en äkta klassisk socialdemokratisk politik så skulle det kunna hålla flera generationer framöver.

Kommer något parti att nappa på den idén? Ja, men bara om någon eller några i det partiet kan lämna den trygga komfortzonen det innebär att göra samma saker om och om igen. Men då måste de hitta Reinfeldts desperata ingång till att angripa tillståndet i Sverige.

 

Stefan Sigfried

Om skribenten:

Stefan Sigfried är civilingenjör, teknisk fysik, och har bland annat jobbat som konsult i eget företag.

Stefan var tidigare medlem i Socialdemokraterna och var då med om att starta gräsrotskampanjen Att återta hjärtat i politiken.

Han är en flitig skribent och har vid sidan av många insändare och artiklar även författat flera böcker, bland annat Att återta hjärtat i politiken samt True Wealth of Nations och A New Monetary System på engelska.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Svensk kollektivtrafik monteras ner av privatiseringar”

Kollektivtrafiken bör drivas i medborgarnas intresse, inte marknadens, skriver bussföraren Peter Sellen.

publicerad 14 juni 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den svenska modellen har historiskt kännetecknats av ett offentligt ansvar för grundläggande samhällsfunktioner, där välfärdstjänster och infrastruktur har finansierats gemensamt och drivits i offentlig regi. Syftet har varit att säkerställa jämlik tillgång, hög kvalitet och demokratisk kontroll över verksamheter av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Under de senaste decennierna har denna modell successivt förändrats genom en långtgående marknadsanpassning, privatiseringar och konkurrensutsättning. Kollektivtrafiken utgör ett tydligt exempel på denna utveckling. Sedan 1990-talet har driften av kollektivtrafiken i Sverige i stor utsträckning organiserats genom upphandlingar, där privata aktörer konkurrerar om trafikavtal. Denna förändring har inneburit att samhällsviktiga funktioner underställts marknadslogik, där lägsta pris och vinstmarginaler ofta tillåts väga tyngre än långsiktiga samhällsintressen. Resultatet har blivit en fragmentiserad trafikverksamhet, där den offentliga huvudmannens direkta inflytande över genomförandet av kollektivtrafiken försvagats.

Forskning om marknadsstyrning i offentlig sektor har visat att detta skapar problem för såväl kvalitet, kontinuitet som personalförhållanden. Arbetsmiljön för förare och personal har försämrats till följd av korta anställningar, splittrade arbetsgivare och återkommande anbudsprocesser. Bussförarbristen har under senare år förvärrats och blivit ett strukturellt problem, där många förare lämnar yrket på grund av hög arbetsbelastning, osäkra scheman och bristande arbetsvillkor. Detta påverkar i sin tur trafikutbudet negativt, särskilt i glesbygd och mindre lönsamma områden samt säkerheten. Den negativa spiralen hotar både tillgänglighet och samhällsekonomisk effektivitet.

Samtidigt är det viktigt att klargöra att dagens lagstiftning ger regioner och kommuner möjlighet att driva kollektivtrafik i egen regi, under förutsättning att politisk majoritet och organisatoriska förutsättningar finns. Det är således inte juridiska hinder som omöjliggör egenregidrift, utan i hög grad politiska beslut och ideologiska ställningstaganden. Ansvaret för kollektivtrafikens organisering och de konsekvenser som följer av valda modeller vilar ytterst på de folkvalda. Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen åligger det allmänna att verka för att ”trygga den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd”. Det innebär att situationen med försämrad trafik, skenande förarbrist och undermålig arbetsmiljö för kollektivtrafikens personal är en direkt politisk fråga och ett ansvar för regionernas beslutsfattare.

Det har inget med politiskt mod att göra. Det är politikernas direkta ansvar. Mot denna bakgrund bör kollektivtrafikens organisering och styrning aktualiseras som en central del i diskussionen om välfärdens framtida utformning. Ett konkret politiskt krav bör vara att regioner aktivt utreder och återinför egenregidrift där så är möjligt och lämpligt, i syfte att stärka den demokratiska kontrollen, förbättra arbetsvillkoren och säkerställa ett robust och jämlikt kollektivtrafiksystem i enlighet med regeringsformens krav på det allmännas ansvar för medborgarnas välfärd.

Ett sådant initiativ skulle utgöra ett nödvändigt steg för att åter stärka den svenska modellen och säkerställa att kollektivtrafiken drivs i medborgarnas, snarare än marknadens, intresse.

 

Peter Sellen, Bussförare Stockholm

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Bygg vidare på andan från upprättandet av de kinesiska diplomatiska relationerna – för en bättre framtid”

Sedan Kina och Sverige upprättade diplomatiska förbindelser för 75 år sedan har samarbetet länderna emellan utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 29 maj 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 9 maj uppmärksammas årsdagen av upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan Kina och Sverige. Sverige var ett av de första europeiska länderna att erkänna Folkrepubliken Kina. Under de 75 år som har gått sedan dess har relationen mellan våra länder överlag varit stabil, med ett ständigt växande samarbete inom många områden. Tillsammans har vi skrivit ett betydelsefullt kapitel av ömsesidigt utbyte och gemensam utveckling mellan två länder med olika civilisationer, samhällssystem och utvecklingsnivåer.

Tillbakablicken på dessa 75 år visar att principerna om oberoende, ömsesidig respekt och ömsesidig nytta utgör en värdefull grund som fortsatt driver våra relationer framåt.

En långvarig vänskap som består genom tiderna

Redan för över 280 år sedan upprättades genom Göteborg–Kantonrutten en bro av vänskap mellan våra två folk. Svenska handelsresor, representerade av Ostindiefararen Götheborg, trafikerade haven mellan våra länder och medförde svenska varor som blyerts och ylle till Kina, samtidigt som de återvände med te, siden och porslin till Sverige. Denna tidiga kontakt lade grunden till ett långt vänskapligt utbyte. Sedan våra länder upprättade diplomatiska förbindelser år 1950 har våra ömsesidiga relationer och det givande samarbetet utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat.

Pragmatiskt samarbete för gemensam utveckling

Kina och Sverige har en stark och mångsidig handelsrelation. Vi har länge varit varandras största handelspartner i respektive region – Kina i Asien för Sverige, och Sverige i Norden för Kina.

Sedan förra året har flera högnivåbesök ägt rum, bland annat mellan Sveriges utrikeshandelsminister och Kinas vice handelsminister. Viktiga möten som det sjunde mötet i den gemensamma kommittén för vetenskapligt och tekniskt samarbete, samt det tjugoförsta mötet i den gemensamma kommittén för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete, har hållits. Dessutom har en arbetsgrupp för investeringar i grön omställning etablerats, vilket gett samarbetet ytterligare ny energi. År 2024 har den bilaterala handeln fortsatt att växa, och investeringarna ökar åt båda håll – med kinesiska investeringar i Sverige som ökar med omkring 70 procent. Svenska företag som IKEA, Ericsson och Volvo har fortsatt att fördjupa sin närvaro i Kina, samtidigt som kinesiska teknikföretag bidrar till Sveriges ekonomiska tillväxt och gröna omställning. Samarbetet inom naturvetenskap, teknik och artificiell intelligens är livligt och präglas av stark innovationskraft.

Utbyte och dialog för bättre förståelse

Samarbetet inom vetenskap, kultur och utbildning är intensivt, vilket främjar ömsesidig förståelse mellan öst och väst. Sverige är populärt bland kinesiska studenter och turister, medan det finns ett växande intresse i Sverige för kinesisk kultur och historia. Kinesiska konstutställningar och scenkonstföreställningar i Sverige har fått ett varmt mottagande av den svenska allmänheten. Dessa visar att det kulturella utbytet mellan våra länder är mycket livfullt och dynamiskt.

Kinas och Sveriges näringsliv kompletterar varandra väl, och potentialen för framtida samarbete är stor. Kina driver på för högkvalitativ utveckling och en högre grad av öppenhet mot omvärlden – något som kommer att ge nya möjligheter för hela världen, inklusive Sverige. Vid denna nya historiska milstolpe bör våra länder fortsätta att värna om de grundläggande principerna för våra diplomatiska förbindelser – oberoende och självbestämmande, ömsesidig respekt, samt samarbete för ömsesidig nytta. Genom att stärka det politiska förtroendet, fördjupa det praktiska samarbetet och främja mänskliga utbyten kan vi tillsammans teckna en ny bild av det kinesisk-svenska partnerskapet. Därigenom kan vi även bidra till utvecklingen av Kina–EU-relationerna, till fred och utveckling i världen samt en gemensam och vackrare framtid för mänskligheten.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Hälsorisker med strålning behöver granskas objektivt”

Kritiserade 5G-utbyggnaden

Strålskyddsfrågan berör hela svenska folket, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv. Det skriver Mona Nilsson från Strålskyddsstiftelsen tillsammans med Lennart Hardell vid Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer.

publicerad 20 maj 2025
Ulrika Heie (mitten) fick orättfärdig kritik för sina motioner gällande skydd mot strålning, skriver debattörerna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ofta påstås i media att det inte skulle finnas hälsorisker med strålning från trådlös teknik och elektromagnetiska fält så länge gällande referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten inte överskrids. I en artikel i Aftonbladet den 14 april 2025 anklagades Ulrika Heie (C) för att ”sprida galna idéer om elöverkänslighet” efter att hon i en motion inlämnad för flera år sedan föreslagit att människor som drabbas av ohälsosymptom till följd av exponering för elektromagnetisk strålning borde skyddas bättre. Kritik mot Ulrika Heie för samma motion framfördes även i Expressen samma dag och i DN i en ledare den 17 april 2025.

Emellertid stämmer inte det som ensidigt gjorts gällande i ovanstående artiklar med tillgänglig forskning och forskarvärldens bedömning. Omfattande forskning har visat skadliga effekter under referensvärdet, inklusive skadlig påverkan på hjärnan och på cellers DNA, i form av oxidativ stress samt försämrad fertilitet. En klar majoritet av forskarna inom området konstaterar att människor bör skyddas bättre samt informeras om riskerna.

Vi ställer oss frågande varför Heie samtidigt i rikstäckande media kritiseras för ett par motioner, bland tusentals andra, som gör förslag som borde betraktas som bra: att stärka skyddet för särskilt känsliga människor, i linje med vad en majoritet av forskarna inom området begärt i EMF Scientist Appeal sedan 2015. Kravet har nu signerats av 267 forskare inom området från 45 länder. Dessutom har två olika WHO-analyser nyligen konstaterat att det finns starka bevis för att mobilstrålning orsakar cancer och försämrar fertiliteten i djurförsök.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket. Alla är exponerade i kraftigt ökande grad för denna form av strålning genom utbyggnaden av det trådlösa samhället.

Vi har publicerat de första studierna hittills i världen om hälsoeffekter av exponering för 5G. Resultaten visar att strålningen i människors bostäder ökat mycket kraftigt efter utbyggnaden av 5G och att de som bor nära mobilmaster kan drabbas av ohälsa.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket

Det saknas idag forskning som visar att 5G inte skadar hälsa och miljö. Telekombolagen har inte behövt visa att 5G inte är skadligt innan myndigheter gett grönt ljus för utbyggnaden, som medför ökad påtvingad exponering i människors egna hem, arbetsmiljö och offentliga platser utan informerat samtycke. Detta förhållande borde diskuteras mer i media, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv.

I stället för att anklaga politiker, som vill skydda människan (barn och vuxna) mot risken för skadlig påverkan på hälsan, och upprepa det felaktiga påståendet om att det saknas hälsorisker, bör saklig och objektiv rapportering av frågan göras.

 

Mona Nilsson, Strålskyddsstiftelsen

Lennart Hardell, Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer
Tidigare professor, överläkare, Onkologiska kliniken, USÖ

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Kritikens arbetsfält är saken, inte individen”

Totalitära samhällsutvecklingen

Kritik i dess sunda form är ett verktyg ämnat för att klargöra och förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt - inte ett vapen för att strypa diskussion. Det skriver Kostas Elefteriadis, fysioterapeut.

publicerad 11 april 2025
Betydelsen av kritik enligt dess grekiska rötter syftar på att bedöma, avgöra och syna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Definitionen av kritik och frihet missbrukas ofta av ordfjäskare, ordförvrängare, och ordbroderare i syfte att rättfärdiga och diktera deras egen definition på vad som är rätt och fel, sant och falskt, orsak och verkan eller person och sak. När den rätta definitionen av kritik och frihet missbrukas på grund av okunnighet, eller av medveten förvrängning, omvandlas dessa fantastiska begrepp istället till hotfulla vapen som hindrar utvecklingen av en kreativ diskussionsatmosfär som underlättar förståelsen bakom olika uppfattningar och formandet av problemlösningar.

Definition av kritik och frihetslagen

Ordet ”kritik” kommer av det grekiska verbet krino som kan översättas med att bedöma, avgöra, syna. Kritik är ett tekniskt verktyg som man skall använda för att skapa en atmosfär för fruktbar diskussion och därmed underlätta och effektivisera meningsutbytet, klargöra, begripa, förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt, vilket inte nödvändigtvis behöver leda till åsikternas sammanjämkning eller till konsensus (samsyn). Kritiken skall man i detta fall använda som en övervakare för att motverka kränkning av frihetslagen. Kritikens arbetsfält är saken, icke individen. Kritiken är opartisk, har inget intresse av att klandra, kränka eller döma den enskilde.

Om några personer känner sig kränkta av kritikens arbetssätt, vittnar det om feltolkning av vad kritiken är och vad den avser. Kritiken kan inte ändra sitt definitionsmässiga omfång, sitt arbetsområde, bara därför att några personer anser kritiken icke ge dem rätt i sina resonemang och attityder och känner sig personligt angripna av kritik som icke riktas mot någon enskild person utan på en sak, en företeelse, ett handlande, ett förfarande. Då rör det sig i deras fall om en felaktig tolkning av kritiken, ty inga saker, inga företeelser, inga handlingar, inga förfaranden är så heliga att de inte får tåla att kritiskt granskas. När kritiken icke avser personen utan riktar sig uteslutande mot saken, är varje tal om personlig kränkning betydelselöst för den vidare sakliga diskussionen och bör avvisas ur denna.

Frihets lag

Det är viktigt att understryka frihetslagen, som i sin oavvislighet är grunden för en hållbar livsåskådning syftande till enhet. Mänskligheten på vår planet utgör en enhet. Människan tillhör den mänskliga familjen. Även om mänskligheten är uppdelad i olika länders folk där dessa folk talar olika språk samt att folken och andra grupper av människor i länderna har sina kollektiva drivkrafter, sin speciella konsensus, sin speciella uppfattning om verkligheten och livet, sin världs- och livsåskådning, har varje människa som finns på planeten rätt att existera. Människan har rätt att förändras, rätt att utvecklas, att tro och att tvivla, att uttrycka denna tro och denna tvivel i tal och skrift, att känna och att tänka, att handla, att försvara frihet och rätt, allt detta så länge denna människa inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Detta är definitionen av frihetslagen. Det är nödvändigt att skilja mellan person och sak. Den rätt frihetslagen ger varje människa att uttrycka sin åsikt medför inget som helst tvång för andra människor att acceptera hennes åsikt såsom riktig eller sann. Alldeles tvärtom: frihetslagen gäller lika för alla, och den frihet som en människa brukar, måste hon medge även alla andra. Med andra ord har dessa andra samma rätt att tro eller tvivla, att ifrågasätta, att utreda, att analysera och syntetisera utgående från egen övertygelse om vad som är rätt och sant. Och för dem alla gäller denna frihet på villkor att de inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Tyvärr respekteras inte frihetslagen; olika grupper i den mänskliga familjen vill på manipulativa sätt göra sina ståndpunkter till de enda sanna och giltiga och tvinga dem som tänker annorlunda till tystnad. När grupper eller enskilda påtvingar andra sina åsikter, därför att de anser att deras uppfattning av verkligheten måste gälla mot andras uppfattningar och genom politisk lobbyism skaffar sig makt att genom lagändringar hindra oliktänkande att uttrycka sina ståndpunkter och att straffa dem för dessa, kränker de frihetslagen. De vill inte medge andra den rätt de kräver för sig själva. Detta är översittarens, tyrannens eller diktatorns logik och psykologi.

I frihetslagens anda kan man i den lugna dialogens form, fri från allt tvång och kränkning av människans rätt, skapa en kreativ atmosfär genom att använda kritiskt analytiskt resonemang. Avsikten är att ge och ta emot olika ståndpunkter, därmed berika diskussionen och förhoppningsvis nå en djupare förståelse av de olika uppfattningarnas ursprung, verklighetsvärde och ändamålsenlighet.

 

Kostas Elefteriadis, fysioterapeut Veidos 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.