MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 19 april 2025

lördag 19 april 2025


Så sover du bättre

publicerad 13 augusti 2019
– av Sofie Persson

Sömnsvårigheter är vanligt i alla åldrar. Enligt Folkhälsomyndigheten 2018 uppgav befolkningen i åldrarna 16-84 att 39 % av dem upplever sömnbesvär. Dock var det bara 7 % som upplevde sina problem som stora.

Oftast är sömnsvårigheter ingenting att oroa sig för. Det är inte farligt att sova dåligt då och då, enligt vårdguiden 1177.se. Men sover du för lite natt efter natt kan det påverka ditt mående negativt och du kan behöva hjälp med din sömn.

De flesta sover mellan 6-9 timmar per natt och det varierar hur mycket sömn just du behöver. Tecken på sömnbrist visar sig mycket i din vardag och hur du fungerar i den. Kanske har du svårare att klara av vardagliga uppgifter och koncentrera dig. Något som också är vanligt vid sömnbrist är att du somnar till när du är passiv. Det kan vara när du exempelvis tittar på TV, sitter i möte eller på en föreläsning. Dina känslor kan också svänga mycket. Har du sömnbrist kan du ha lättare för att bli arg, ledsen eller irriterad.

Ibland kan sömnen vara bättre än du tror. Alla är vakna kortare stunder under natten, dock minns du det bara om du varit vaken längre än 3-5 minuter. Har du ett par längre uppvaknanden kan det kännas som om du sovit för lite, men den kan ha varit tillräcklig ändå.

Att du känner trötthet på morgonen behöver inte heller betyda att du har sovit dåligt. Sömnen har olika faser och under dessa faser sover du ibland djupare och ibland ytligare. Befinner du dig i djupsömn när klockan ringer kommer du troligen känna dig tröttare och ha svårare att vakna. Därför bör du bedöma din nattsömn efter hur du mår senare på dagen.

Den vanligaste orsaken till sömnbesvär är stress. När vi upplever stress ställer hela nervsystemet in sig på vakenhet, därför får du svårare att varva ner och sova. Sömnen kan också bli ytligare och du kan därför lättare vakna tidigt. Då kan det också vara svårt att somna om.

En annan orsak kan vara ljud i din omgivning. Kanske har du mycket trafik omkring dig, högljudda grannar eller sover nära någon som snarkar. Bland småbarnsföräldrar är det speciellt vanligt att ständigt få sin nattsömn störd av barnen.

Alkohol, nikotin och koffein kan störa din sömn. Även om alkohol kan göra att du somnar lättare så sover du ytligare och sömnen kan bli sämre. Alkohol förkortar dessutom sömnen så att du vaknar tidigare än vanligt. Den kan även göra snarkningar värre då den ger en avslappnande effekt.

Är du rökare eller snusare är det vanligare att det tar längre tid att somna. Det är också vanligare att du vaknar under natten om du förbrukar nikotin. Koffein har såklart en uppiggande effekt och kan påverka din sömn om du dricker det för sent.

När vi blir äldre ändras också sömnen. Vi sover ytligare och vaknar därför lättare. Det kan du upplevas som att du sover sämre, men det är helt normalt. Kroppen behöver helt enkelt inte mer sömn.

Det finns mycket du själv kan göra för att påverka din sömn. Tror du att stress är orsaken är det då en bra idé att försöka minska på den. Ett sätt kan vara att minska de aktiviteter som ger dig stress. Ett annat är att göra sådant som får kroppen att slappna av. Det kan vara avslappningsövningar eller mindfullness. Kanske blir du mer avslappnad av att spendera tid i naturen eller i trädgården. Hitta det som får dig att slappna av.

Fysisk aktivitet är också bra mot stress och även mot sömnbrist. Du kommer att bli piggare, må bättre och känna dig mer naturligt trött mot kvällen.

När kroppen förbereder sig för sömn går den in i viloläge. Det kan du känna genom att t.ex. kroppstemperaturen sjunker. Därför är det bra att ta det lugnt 1-2 timmar före läggdags. Att exempelvis läsa eller ta ett varmt bad kan vara bra. Ignorerar du kroppens sömnsignaler så avbryts viloläget och då måste du vänta tills kroppen går in i ett nytt, vilket kan dröja någon timme. Därför kan det vara bra att planera din kväll om du vill sova i bra tid.

Försök att släppa tankarna på morgondagen genom att skriva en lista på saker du behöver göra eller tänker på. Det kan hjälpa dig att somna.

Undvik ljus på kvällarna, det hjälper dig att hålla reda på din inre dygnsrytm. Detta gäller även skärmar från mobiler, datorer eller liknande. Låt också din säng vara en sovplats. Försök göra din säng till en plats din hjärna associerar med vila. Se därför till att det är mörkt, tyst och svalt. Ta inte med dig jobbpapper eller liknande i sängen, det är bättre att jobba någon annanstans.

Känner du stress över att titta på klockan så flytta den eller mobilen längre bort, så du inte kan titta på den. En annan sak är att inte ligga kvar i sängen för länge om du inte kan sova. Gå upp om du inte somnat efter en halvtimme. Annars kan hjärnan börja förknippa sängen med stress över att inte kunna sova.

Då ska du söka vård

  • Det tar dig mer än 45 minuter att somna.
  • Du vaknar en eller flera gånger per natt och har svårt att somna om.
  • Du vaknar för tidigt på morgonen, innan du är utsövd och utan att somna om.
  • Du har långvariga sömnproblem (4 veckor eller mer) som du inte kan komma tillrätta med själv.

 

Källor: Folkhälsomyndigheten, 1177.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Järnbrist vanlig bland gymnasieflickor

publicerad 5 april 2025
– av Redaktionen
Järnbrist kan orsaka koncentrationssvårigheter.

Mer än var tredje svensk kvinnlig gymnasieelev har järnbrist, enligt en studie från Lunds universitet. Risken visades vara särskilt hög bland vegetarianer och veganer.

Studien, som publicerats i European Journal of Nutrition, omfattade 475 gymnasieelever från två skolor i Malmö och Lund. Deltagarna svarade på frågor om bland annat kostvanor och menstruation, och lämnade därefter blodprov.

Blodproverna analyserades med fokus på järnstatus, som sedan jämfördes med deltagarnas kost. Resultatet visade att 38 procent av gymnasieflickorna hade järnbrist. Bland vegetarianer och veganer var andelen nära 70 procent, jämfört med 30 procent bland köttätare. Även pescatarianer – som utesluter rött kött och kyckling – hade högre förekomst av järnbrist.

Det är positivt att många unga väljer mer växtbaserad kost, det minskar risken för olika kroniska sjukdomar som till exempel cancer och hjärtkärlsjukdom och är också positivt för miljön. Men man behöver tänka på hur man får i sig järn. Vi hoppas att resultaten uppmärksammar vikten av att man ersätter köttet med järnrika livsmedel, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Järnbrist kan orsaka trötthet, koncentrationssvårigheter och i allvarliga fall blodbrist. Kroppens förmåga att ta upp järn påverkas av vad man äter i övrigt, oavsett om järnet kommer från kött eller vegetabiliska källor.

Det är viktigt att äta mycket fullkorn, och baljväxter som bönor, ärtor och linser. C-vitamin och syror – till exempel surkål, kimchi eller surdegsbröd – som intas samtidigt som maten ökar järnupptag. Kaffe och te minskar upptaget. Vi såg också att de som uppgav att de åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist.

Forskarna vill nu ta fram en screeningmetod som kan hjälpa skolhälsovården att identifiera gymnasieflickor som löper risk att drabbas av järnbrist.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Barnläkare varnar för smör

publicerad 2 april 2025
– av Redaktionen
Konsistensen inte passande för barn, varnas det på Schibsted-kanalen TV4.

En tesked smör före läggdags sägs bland annat ge bättre sömn för barn, enligt en populär trend bland småbarnsföräldrar – något som föranlett Schibsted-kanalen TV4 att bjuda in en barnläkare som lyfter ett varningens finger för bland annat komjölksallergi och att smörets konsistens inte ska passa barn.

Många småbarnsföräldrar på sociala medier menar att deras barn sover bättre efter att ha fått en sked smör före läggdags. Det sägs ge ökad mättnad och ett stabilare blodsocker som gör att barnen sover längre och vaknar mer sällan.

På Teliakanalen TV4, nyligen upphandlad av Schibsted-koncernen, är man inte lika förtjusta i trenden. Här lyfter man fram barnläkaren Kajsa Kaijser som varnar för komjölksallergi, att smöret ska vara svårt svälja och att konsistensen inte passar barn.

Ett barn kan sätta i halsen, framför allt om man inte har introducerat olika livsmedel successivt. Dessutom kan komjölksallergi spela in, så man måste vara försiktig, säger hon i TV4 Nyheterna.

Kaijser tillstår att det kan finnas viss sanning kring att fett kan mätta längre, men menar att barn inte är skapta för att sova hela nätterna.

Det är inte så att barn bara sover dåligt för att de är hungriga, och man får tänka på att föräldraskap tyvärr aldrig blir en enkel quick fix, fortsätter Kaijser.

I mer medvetna hälsokretsar har smör, liksom andra typer av naturliga fetter, på senare år i allt högre utsträckning lyfts fram som en viktig nyckel till god hälsa i rätt proportioner, ett tema som bland annat lyfts fram i Lars Berns bok Den metabola pandemin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Omega-3 saktar ned kroppens biologiska åldrande

publicerad 31 mars 2025
– av Sofie Persson

Omega-3 kan tydligt bromsa biologiskt åldrande hos alla åldersgrupper, enligt en ny studie. Effekten var ännu större i kombination med styrketräning och vitamin D.

Studien, som genomfördes av forskare vid bland andra Zürichs universitet, sjukhusuniversitetet i Toulouse och Harvard University, undersökte effekten av vitamin D, omega-3 och träning på det biologiska åldrandet.

Totalt omfattade DO-HEALTH-studien 2 157 deltagare från flera europeiska länder. Syftet med långtidsstudien är att förebygga hälsosamt åldrande och studera effekterna av omega-3 och D-vitamin.

Deltagarna delades in i olika grupper där vissa fick D-vitamin eller omega-3 dagligen, medan andra fick placebo. Dessutom jämfördes styrketräning (30 minuter, tre gånger i veckan) med rörlighetsträning för lederna i samma omfattning.

Genom att variera kombinationerna kunde forskarna analysera både enskilda och kombinerade effekter, exempelvis hos dem som fick både vitamin D och omega-3.

Analysen, publicerad i Nature Aging, visar att ett dagligt intag av ett gram omega-3 under tre år kunde bromsa det biologiska åldrandet med nästan tre månader jämfört med dem som inte tog tillskottet.

Effekten densamma oavsett ålder

Hos gruppen som kombinerade omega-3, D-vitamin och styrketränade var effekten ännu större och bromsade åldrandet med nästan fyra månader. Kombinationen minskade också risken för invasiv cancer med 61 procent och risken för tidig benskörhet med 39 procent.

Effekten på det biologiska åldrandet var detsamma oavsett kön, ålder eller BMI.

Omega-3-fettsyror finns främst i fet fisk och är bland annat viktiga för att bygga upp och reparera celler. De kan också påverka reglering av blodtryck, njurarnas funktion samt även immunförsvaret.

I nästa steg planerar forskarna att inkludera fler deltagare för att få ett bredare urval och studera hur olika livsstilar påverkar resultaten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brusreducerande hörlurar kan påverka hjärnans ljudbearbetning

publicerad 28 mars 2025
– av Sofie Persson

Allt fler unga får diagnosen auditiv perceptionsstörning (APD). Enligt audiologer kan den ökade användningen av brusreducerande hörlurar vara en bidragande orsak.

APD är en hörselstörning som sitter i hjärnan och inte i öronen, som i korthet innebär att det påverkar hjärnans förmåga att bearbeta ljud. Vanliga symptom inkluderar svårigheter att följa muntliga instruktioner, behov av upprepning, problem med att minnas hörd information och utmaningar med att skilja mellan liknande ljud.

25-åriga Sophie lider av sjukdomen och får ofta höra att hon tappar fokus eller inte lyssnar, men i själva verket kan enkla bakgrundsljud göra det svårt att känna igen röster eller andra ljud.

Även om jag kan höra att det är ljud på gång kan jag inte lyssna på varifrån ljudet kommer. Jag vet att det är personens röst, men jag kan bara inte räkna ut det tillräckligt snabbt, säger Sophie till den brittiska statskanalen BBC.

Sophies problem kom inte förrän hon lämnade det lugna lantlivet där hon växte upp och började på universitetet i London. Där upplevde hon snabbt en förändring i sin hörsel, men när hon tog ett hörseltest visade det normala värden. Då fick hon istället träffa en privat audionom, som sedan efter ytterligare tester gav henne diagnosen auditiv processtörning.

Ökar bland unga

Fem audiologiska avdelningar i Storbritannien menar att det skett en ökning av antalet ungdomar som får diagnosen. APD är också vanligare bland neurodivergenta personer, de med hjärnskador eller som haft en infektion i mellanörat som barn – Men nu får allt fler patienter diagnosen som faller utanför dessa kategorier.

Orsaken till Sohpies diagnos är okänd, men hennes audionom tror att överanvändning av brusreducerande hörlurar, som Sophie bär upp till fem timmar om dagen, kan vara en del av anledningen. Fler inom yrket tror också att just dessa hörlurar, som blivit alltmer populära de senaste åren, kan bidra till de ökade diagnoserna hos unga.

Brusreducerande hörlurar är en typ av hörlurar som använder avancerad teknik för att blockera oönskade ljud från omgivningen. Vissa har en aktiv brusreducering, som med hjälp av mikrofoner övervakar ljudet omkring och skapar en motsatt ljudvåg som spelas upp genom hörlurarna, vilket neutraliserar det oönskade ljudet. Andra har passiv brusreducering, som har tjocka vadderingar och höljen som hjälper till att blockera ljud genom att skapa en barriär.

Hjärnan lär sig inte att filtrera

Claire Benton på British Academy of Audiology förklarar att hypotesen är att hjärnan inte lär sig att filtrera bort bakgrundsljud och fokusera på det viktiga – till exempel vad en samtalspartner säger.

Du har nästan skapat en falsk miljö genom att ha på dig hörlurarna och bara lyssna på det du vill lyssna på. Du behöver inte anstränga dig för att göra det, säger hon och fortsätter:

De mer komplexa, avancerade lyssnarförmågorna i hjärnan börjar egentligen utvecklas först i slutet av tonåren. Så om du bara har haft på dig brusreducerande hörlurar och levt i den här falska världen under sena tonåren, så försenar du något din förmåga att bearbeta tal och ljud.

Det finns behandling mot APD och man kan bli helt återställd. Det finns dock väldigt lite forskning inom ämnet och audionomer efterlyser därför fler studier.

Det menar bland annat Wayne Wilson, docent vid skolan för hälso- och rehabiliteringsvetenskap vid University of Queensland, som säger att mer forskning behöver göras för att se den möjliga kopplingen. Han påpekar dock att det kan vara svårt att genomföra kontrollerad forskning med så många variabler.

Djävulen ligger i detaljerna eftersom svaret förmodligen beror på vilka ljud, vilka scener, vilket buller, vilken bullerdämpning, vilken period av bullerdämpning, vilken ålder på barnet etc.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.