Annons:

Rapporter om valfusk på flera håll i landet

Uppdaterad april 23, 2021, Publicerad september 9, 2018 – av Markus Andersson

Under söndagsmorgonen har flera rapporter om valfusk inkommit till redaktionen.

En läsare tipsade om att valsedlar för Sverigedemokraterna helt saknades i vallokalen på Maltesholmsskolan i Hässelby Strand. Övriga partiers valsedlar låg orörda.

I vallokalen vid kommunhuset i Märsta kommun uppmanades röstdeltagare att inte klistra igen kuverten. Att kuverten är slutna fungerar som ett skydd så att inte valsedlar skall försvinna eller kunna bytas ut fram tills att de sprättas upp och räknas när valet är avslutat. Liknande uppmaningar har kommit från valförrättare i Landaskolan i Göteborgs kommun, Vedevåg i Lindesbergs kommun och i vallokalen vid vuxenutbildningen Linné i Uppsala kommun.

Läsarbild från Märsta kommun där valdeltagare uppmanats att inte sluta kuverten med valsedlar

I förtidsröstningslokalen på biblioteket i Åmål tipsar en läsare om att valförrättarna prickat av valdeltagarlistan med tunna streck av en blyertspenna trots att detta skall göras med en kulspetspenna eller motsvarande. Detta skall även ha skett vid vallokalen i församlingshemmet i Östra Göinge kommun under dagen.

Annons:

I vallokalen i Smedby skola i Hedemora kommun försökte en valförrättare först avvisa en partifunktionär ifrån Alternativ för Sverige som ville placera ut valsedlar för partiet. Valförrättaren ändrade sig sedan efter diskussion och påtryckning. Samma situation uppstod i vallokalen vid kulturhuset Svanen i Borlänge kommun där valsedlar motvilligt placerades ut efter en längre tid diskussion och ifrågasättande.

När vallokalen på Annedalsskolan i Göteborg öppnade fanns inte Sverigedemokraternas partivalsedlar där, rapporterar SVT. Först efter att funktionärerna kontaktats placerades de ut.

I Stenhagens vallokal i Uppsala kommun fick inte en partifunktionär för Nordiska motståndsrörelsen placera ut valsedlar i valsedelsstället. Istället omhändertogs valsedlarna som skulle placeras ut "senare".

Valsedlar för Alternativ för Sverige har stulits ifrån en vallokal i Rönninge i Salems kommun. Dessa hittades senare kastade på marken utanför. Se videoklipp nedan.

I Växjö kommun har Sverigedemokraternas valsedlar täckts över av andra partiers valsedlar i två av kommunens vallokaler enligt uppgifter ifrån väljare i kommunen.

I vallokalen i församlingshemmet i Boxholms kommun upptäcktes valsedelsboxarna vara oplomberade. Detta skall dock ha åtgärdats efter påpekade ifrån valdeltagare.

I flera lokaler vid Hammarbyhöjden i Stockholms kommun saknades valsedlar för Sverigedemokraterna. Vid påpekande hade valförrättare sagt att det var partiernas egna ansvar att hålla efter valsedlarna.

Vid Moholms skola i Tidan i Skövde kommun saknades valsedlar för Sverigedemokraterna.

På biblioteket i Jonstorp i Höganäs kommun saknades valsedlar för Sverigedemokraterna. När partiet kontaktade valförrättarna fick man beskedet att valförrättarna glömt att packa upp valsedlarna för partiet. Samma sak verkar ha förekommit i Sundsta idrottshus i Karlstad kommun där valsedlar för Sverigedemokraternas kandidatur till kommun- och landstingsfullmäktige saknades redan när vallokalerna öppnade i morse.

I vallokalen i Tossene i Sotenäs kommun saknades blanka valsedlar för Sverigedemokraterna till landsting- och riksdagsvalet. Detta åtgärdades enligt läsaruppgifter inte förrän vid lunchtid. En anmälan om valfusk är upprättad.

På Klostergårdens skola i Lunds kommun hade Alternativ för Sveriges valsedlar stulits. En partifunktionär filmade ifrån platsen och har upprättat en anmälan.

I en vallokal vid Musikpalatset i Karlskoga kommun saknades Sverigedemokraternas valsedlar med förtryckta namn. Endast partiets blanka valsedlar fanns i valsedelsstället.

Vid vallokalen i Tollarps skola i Kristianstads kommun saknades valsedlar för Sverigedemokraterna vid lunchtid idag rapporterar läsare till tidningen.

Representanter för S, M och MP delade ut röstsedlar på utrymme intill röstmottagningsstället vid en vallokal i Järna i Södertälje kommun.

En läsare rapporterar att valsedlar saknas för Sverigedemokraterna i vallokalen i Kärsby skola i Botkyrka kommun. Samma sak har rapporterats in för vallokalen i Sätra i Gävle kommun.

Fler rapporter kommer in från läsare där valdeltagare ombetts att inte klistra igen kuvertet med valsedlar. Detta har även skett i Orminge i Nacka kommun, Farsta bibliotek i Stockholms kommun, Västertuna församlingshem i Borlänge kommun, Ersbodas bibliotek i Umeå, Elin Wägnerskolan i Växjö kommun samt i Älvsbyns kommun.

En läsare rapporterar att valsedlar från Sverigedemokraterna saknats i en vallokal i Herrljunga kommun. Valsedlar ifrån partiet skall ha plockats fram på begäran.

I Alstermo Folkets hus i Uppvidinge kommun saknades också valsedlar för Sverigedemokraterna.

 

Ytterligare rapporter om valfusket har publiceras i en ny artikel.

 

Viktigt att rapportera om valfusk

Har du upptäckt att det saknas valsedlar för ett parti vars valsedlar du vet skall finnas på plats? Underrätta då omedelbart valförrättarna på plats i vallokalen och dokumentera genom att fotografera valsedelsstället. Kontakta också valnämnden i din kommun som skall hålla öppet under söndagen (numret finner du på ditt röstkort). Ser du någon stjäla valsedlar eller utföra annat sabotage eller valfusk kontakta då polisen på 114 14.

Utöver polisen bör man också dokumentera och rapportera valfusk till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, som i år kommer för att övervaka det svenska valet. OSSE går att nå på adressen pm@osce.org (författa mejlet på engelska).

Nya Dagbladet mottager tacksamt alla rapporter om valfusk. Upptäcker du valfusk, skicka då ditt tips till tips@nyadagbladet.se. Bifoga gärna bilder.

För mer information om hur du som medborgare kan motverka valfusk på valdagen och annat matnyttig information läs Nya Dagbladets artikel Så kan du som medborgare motverka valfusk på valdagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Sämsta Pisaresultatet någonsin – 34 procent klarar inte grundläggande matte

Publicerad Idag 13:09 – av Emil Fjellstedt
Elever vid bänkar vända mot en lärare i ett klassrum.
I Pisa 2025 når 31 procent av Sveriges 15-åringar inte upp till grundläggande nivå i läsförståelse och 34 procent i matematik.

Svenska 15-åringars kunskaper i läsförståelse och matematik är nu de lägsta som någonsin uppmätts i Pisa. 31 procent av eleverna når inte en grundläggande nivå i läsning och 34 procent klarar inte den i matematik.

Det redovisar Skolverket i sin genomgång av Pisa 2025, som presenterades den 8 september. I läsförståelse landar Sverige på 466 poäng, en nedgång med 21 poäng sedan 2022. I matematik blir resultatet 464 poäng, 18 poäng lägre än förra mätningen. Båda siffrorna är de lägsta Sverige noterat sedan mätningarna inleddes.

Naturvetenskapen sticker ut. Där ligger resultatet på 485 poäng, vilket inte skiljer sig signifikant från 2022.

Andelen elever som inte når upp till OECD:s grundläggande nivå har vuxit snabbt. I läsförståelse har den gått från 24 till 31 procent på tre år, i matematik från 27 till 34 procent.

Klyftan krymper när de gynnade eleverna tappar

Skillnaderna kopplade till elevernas socioekonomiska bakgrund är fortsatt stora. Bland elever med mindre gynnsam bakgrund missar 49 procent den grundläggande nivån i matematik och 45 procent i läsförståelse, mot 19 respektive 17 procent bland elever med mer gynnsam bakgrund.

Samtidigt krymper gapet mellan grupperna i denna mätning – men inte för att de svagaste eleverna hämtat in något. Nytt i Pisa 2025 är att eleverna med mer gynnsam bakgrund försämrar sina resultat betydligt, ett mönster som återkommer i flera OECD-länder.

I pressmeddelandet skriver Skolverkets analyschef Anna Castberg: "I Pisa 2025 ökar inte skillnaderna i resultat utifrån socioekonomisk bakgrund, utan minskar. Men det beror på att vi ser ett så stort tapp för elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund."

Bottennivåer i hela Norden

Nedgången är bred. Övriga nordiska länder noterar också sina lägsta nivåer någonsin i läsning och matematik, och resultaten sjunker i majoriteten av OECD-länderna. Sveriges nivå är enligt Skolverket jämförbar med OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnesområden.

Enligt OECD kan ingen enskild faktor förklara raset. Skolverket uppger att myndigheten fortsätter analysera den svenska nedgången.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill låta polisen sprida fiktiva barnporrbilder

Publicerad Idag 11:17 – av Emil Fjellstedt
Man i mörkblå skjorta arbetar med en bärbar dator i förarsätet på en bil.
Regeringen vill ge polisen ett uttryckligt lagstöd för särskilda provokativa åtgärder i vissa förundersökningar. Genrebild.

Regeringen vill ge Polismyndigheten ett uttryckligt lagstöd att i vissa förundersökningar framställa och dela fiktiva pornografiska bilder av barn. Förslaget har lämnats till Lagrådet och de nya reglerna föreslås börja gälla den 1 mars 2027.

Förslaget ingår i en ny lag om särskilda provokativa åtgärder. I lagrådsremissen föreslår regeringen att brottsbekämpande myndigheter ska få ett uttryckligt lagstöd för sådana åtgärder inom ramen för förundersökningar.

Den särskilda bestämmelsen gäller Polismyndigheten. Enligt förslaget ska myndigheten kunna framställa, sprida, överlåta, upplåta, förevisa, bjuda ut eller på annat sätt göra en fiktiv pornografisk bild av barn tillgänglig. Materialet ska vara fiktivt och alltså inte föreställa verkliga barn.

Begränsat till vissa grova brott

Rätten att använda bilderna föreslås bara gälla i förundersökningar om angivna allvarliga sexualbrott mot barn, grovt barnpornografibrott – regeringens lagterm – eller försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott.

Särskilda provokativa åtgärder ska enligt lagförslaget få användas endast när de är av synnerlig vikt för utredningen. Regeringen föreslår också en proportionalitetsregel: skälen för åtgärden ska uppväga det intrång eller annat men som den kan innebära för motstående intressen.

Tillstånd får inte ges om åtgärden innebär en risk för någons liv eller hälsa. Frågan ska prövas av åklagare, och både beslut och åtgärder ska dokumenteras.

Även fiktiva fordonsuppgifter

Lagrådsremissen innehåller även ett förslag till en separat lag om fiktiva fordonsuppgifter. Enligt förslaget ska bland annat Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket kunna besluta om fiktiva uppgifter för fordon som används i myndigheternas verksamhet, när det behövs för att åtgärder inte ska röjas.

Lagförslagen är inte gällande rätt. Regeringen har lämnat remissen till Lagrådet och föreslår att de nya lagarna och lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre gårdar ska bära svensk mjölkberedskap

Svenskt lantbruk

Publicerad Idag 08:25 – av Redaktionen

Samtidigt som staten säger sig bygga upp livsmedelsberedskapen har antalet mjölkgårdar minskat kraftigt, medan besättningarna blivit allt större. Forskare vid Örebro universitet och SLU menar att finansiering och stödsystem passar de stora gårdarna bäst – och varnar för att koncentrationen kan göra livsmedelsförsörjningen mer sårbar.

Sedan millennieskiftet har antalet mjölkgårdar minskat kraftigt, visar statistik från Jordbruksverket. År 2000 fanns 12 700 gårdar med mjölkkor. I juni 2025 var de färre än 2 500.

De kvarvarande gårdarna har samtidigt blivit betydligt större. En genomsnittlig mjölkgård hade 33,7 kor år 2000 och 117,9 kor år 2025. Totalt fanns 292 900 mjölkkor år 2025, nästan 32 procent färre än år 2000. De 13,5 procent av gårdarna som hade fler än 200 mjölkkor höll omkring 40 procent av landets mjölkkor.

På kort sikt gick antalet mjölkkor åt andra hållet. Mellan 2024 och 2025 ökade det med 1,2 procent.

En robust livsmedelsförsörjning byggs redan i normalläge och vilar på lönsamma lantbruk och en fungerande animalieproduktion, betonar Jordbruksverket på sin sida om Sveriges livsmedelsberedskap. Däremot berör myndigheten inte vad koncentrationen till allt färre och större gårdar innebär – eller hur sårbarheten påverkas av var i landet produktionen finns.

Forskarna: mångfalden är själva beredskapen

Forskaren Lisa Ekman vid Örebro universitet medverkar i studien tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Ett robust livsmedelssystem bygger på mångfald. Om maten produceras på olika typer av gårdar som är spridda över landet blir vi mindre sårbara för klimatförändringar och kriser. Därför behöver vi skapa förutsättningar för både små och stora gårdar, säger hon i ett pressmeddelande.

Forskarna nämner smittutbrott, långvariga strömavbrott och översvämningar som exempel där en koncentrerad produktion kan ge större konsekvenser.

Studien, som publicerats i Journal of Rural Studies, bygger på en nationell enkät med 326 aktiva svenska mjölkgårdar, uppdelade i mindre gårdar med högst 79 kor och större med 80 till 1 200 kor. Svaren analyserades i sex teman, från arbetsmiljö och generationsskifte till ekonomi och politik.

Mönstren skiljer sig åt. Mindre gårdar lyfte oftare balansen mellan arbete och privatliv, generationsväxlingen och erkännandet av miljömässiga och kulturella värden. Större gårdar prioriterade arbetskraft, driftseffektivitet och mer flexibla regelverk. Lönsamheten var central för alla.

Forskarna skriver att stödsystem och andra institutionella strukturer tycks passa större gårdars behov bättre och kan tränga undan mindre verksamheter. De menar att olika gårdsstorlekar behövs för en motståndskraftig och regionalt spridd mjölksektor. Studien mäter lantbrukarnas upplevda behov, inte hur gårdarna faktiskt klarar en kris.

Gårdar upplever att banker vill se fler djur

I en policy brief beskriver forskarna att mindre gårdar kan möta krav på expansion när de söker lån för att modernisera verksamheten, exempelvis genom att bygga ett nytt stall. De lyfter en gård i Jämtland med omkring 50 kor, där lantbrukaren uppger att banken uppmanade gården att bygga för 120 – trots att marken knappt räckte till 50.

För gårdar som behöver modernisera eller ställa om till lösdrift utan att skaffa fler kor kan finansieringen därför bli svår. Det allmänna investeringsstödet ger normalt 30 procent, men myndighetens öppna information visar inte att varje nuvarande poängmodell premierar fler kor.

Många mindre mjölkproducenter vill inte bli större eller skaffa fler kor. De har anpassat gården efter familjen, platsen och de resurser som finns där. Samtidigt upplever flera att banker och andra aktörer förväntar sig att en gård ska växa för att utvecklas, säger Ekman.

Forskarna vill därför se bland annat statliga lånegarantier, beredskapsersättning, riktat stöd till lösdrift och mindre administration. Deras poäng är att en geografiskt spridd produktion måste finnas före krisen – den går inte snabbt att bygga upp när störningen väl kommer.

Uppsala län öppnar en egen kassa

På ett håll har budskapet gått fram. Länsstyrelsen i Uppsala län utlyser 12 miljoner kronor mellan den 1 september och 31 oktober 2026 till stall och inhysningssystem för gårdar med högst 75 mjölkkor även efter investeringen.

Det är ett län. Utlysningen visar att storleksfrågan har landat på en myndighets bord, inte att den nationella strukturomvandlingen har brutits. Om gårdarna fortsätter att bli färre riskerar också den geografiska spridning som forskarna kopplar till beredskapen att minska.

En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd, säger forskaren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gängens rekryteringsförsök når barnens idrottsplatser

Organiserade brottsligheten

Publicerad Igår 14:22 – av Emil Fjellstedt
Två fotbollsmål på en gräsplan intill bostadshus och träd.
En kommunenkät visar att 54 kommuner har upplevt gängrelaterade problem vid idrottsanläggningar.

På svenska idrottsplatser har kommuner sett misstänkta rekryteringsförsök, narkotikagömmor och möten mellan kriminella. En ny enkät visar att problemen berör nära var femte kommun – i miljöer där barn och unga ska kunna träna tryggt.

Uppgifterna kommer från Bonnierägda DN:s enkät till Sveriges 290 kommuner. Av de 287 som svarade uppgav 54 att de hade upplevt gängrelaterade problem vid kommunala idrottsanläggningar – nära var femte svarande kommun. Svaren samlades in mellan den 12 maj och den 1 juli 2026.

30 kommuner hade noterat försök eller misstänkta försök att rekrytera barn och unga. 29 hade hittat gömmor med bland annat narkotika. Kommunerna beskrev även våld, hot, skadegörelse och att kriminella använder anläggningarna som mötesplatser.

11-åringar tillfrågades om jobb

I Botkyrkas enkätsvar beskrivs hur unga vuxna omkring 20 år frågade några 11-åringar om de ville ha ett jobb. Barnen blev rädda och sprang hem.

I Haninge har narkotikagömmor hittats i blomlådor, papperskorgar och allmänna toaletter, men också under tak och under konstgräs. Problemen är inte begränsade till storstäder och deras kranskommuner: även mindre orter som Sala och Bollnäs finns bland dem som rapporterat problem.

Polismyndigheten framhåller att unga kan kontaktas av kriminella även på idrottsplatser. I maj beskrev myndigheten kontakter vid Stuvsta IP i Huddinge och Skytteholms IP i Solna som uppfattats som försök att få barn att begå kriminella handlingar. Exakt vad som hade hänt i de två fallen var dock inte helt fastställt.

Där unga finns kommer de som vill dra in dem i kriminalitet också att finnas – det gäller både i digitala som fysiska miljöer., sade Raoul Silverbring, kommunpolis i Solna.

Fler vuxna och färre gömställen

Haninge har svarat med ökad vuxennärvaro, bättre belysning och nedklippta buskar. Bland kommunernas övriga åtgärder finns väktare, fältassistenter, lås, larm och bättre skydd mot obehörigt tillträde, liksom tätare samverkan med polis, socialtjänst och föreningsliv.

Polisen uppmanar vuxna som oroar sig för att ett barn dras in i kriminalitet att söka hjälp direkt hos polis, socialtjänst eller skola.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.