Sverigedemokraterna motsätter sig krav på att svenska myndigheter ska sluta köpa system från Palantir. Partiet säger sig ha förtroende för att användningen följer lagar och säkerhetskrav – trots att det är hemligt vilka myndigheter som anlitar den amerikanska övervakningsjätten och vad avtalen omfattar.
Palantir uppger att bolaget arbetar med en ”handfull statliga myndigheter” i Sverige. Försvarsmakten är en bekräftad kund, medan Breakit i augusti skrev att även Polismyndigheten använder företagets teknik. Polisen har inte velat berätta hur systemet används.
Bolagets Sverigechef Anders Fridén hävdar att kunderna själva äger och kontrollerar sin information. Om Palantir skulle ta del av uppgifterna utan tillstånd vore det enligt honom ett ”väldigt grovt kontraktsbrott”. Vilka övriga myndigheter som har avtal med företaget är fortfarande sekretessbelagt.
Den bristande insynen har gjort Palantirs svenska expansion till en politisk stridsfråga. När Svenska Dagbladet frågade riksdagspartierna om deras hållning krävde flera av dem stopp eller utfasning, medan SD valde att försvara den nuvarande ordningen.
SD vill tillåta fortsatta inköp
Centerpartiet vill stoppa nya inköp, kartlägga de befintliga avtalen och därefter avveckla beroendet av Palantir. Miljöpartiet vill ersätta systemen med svenska eller europeiska alternativ. Vänsterpartiet kräver att varje avtal prövas separat med hänsyn till bland annat rättssäkerhet, insyn och diskrimineringsrisker.
Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill däremot låta myndigheterna fortsätta köpa Palantirs system och anser att ingångna avtal ska hållas. Moderaterna och Socialdemokraterna kräver inte heller någon utfasning, utan hänvisar till de upphandlande myndigheternas bedömningar.
”Vi har förtroende för att användningen sker inom ramen för gällande lagstiftning och säkerhetskrav”, skriver SD till Svenska Dagbladet.
Liberalernas försvarspolitiska talesperson Gulan Avci varnar samtidigt för att det vore ”oansvarigt” att snabbt göra sig av med tekniken. SD:s svar berör inte hur partiet ser på det långsiktiga beroendet av en utländsk leverantör eller på att allmänheten saknar insyn i avtalen.
Regeringen hänvisar till myndigheterna
Frågan har tidigare nått riksdagen. I en interpellationsdebatt i februari pressade Petter Löberg (S) justitieminister Gunnar Strömmer (M) om rättssäkerhet, insyn och risken att Sverige blir tekniskt beroende av Palantir.
Strömmer svarade att Polismyndigheten själv avgör vilka it-tjänster som ska upphandlas. Han hänvisade till brottsdatalagen, intern och extern tillsyn samt ett ”fullt förtroende” för att myndigheternas behandling av personuppgifter följer regelverket.
Löberg invände att Palantirs system innebär en förändring som gamla kontrollmekanismer inte självklart är anpassade för. Han beskrev lösningarna som slutna system där det är svårt att granska hur stora datamängder analyseras och varnade för ett långsiktigt beroende av en politiskt orienterad amerikansk techjätte.
Justitieministern kallade tekniken ”etiskt neutral” och menade att det avgörande är vem som använder den, vilka regler som gäller och hur överträdelser kan granskas. Han medgav samtidigt att Europas digitala suveränitet och beroendet av utländska moln- och tekniktjänster är en seriös fråga.
Från underrättelsetjänster till målsystem
Palantir grundades 2003 av bland andra globalisten Peter Thiel. CIA:s riskkapitalfond In-Q-Tel blev tidigt investerare, och företaget har därefter vuxit till en central leverantör för amerikanska underrättelsetjänster, polis och försvar.
NyD har tidigare granskat Palantirs Maven Smart System, som samlar underrättelser, sensorinformation och målspårning i ett militärt arbetsflöde. Företaget har också ett strategiskt samarbete med Israels försvarsministerium för krigsrelaterade uppdrag.
En FN-rapportör skrev 2025 att det finns rimliga skäl att anta att Palantir har levererat automatiserad prediktiv teknik som använts för beslut och målframtagning på slagfältet. Palantir har tillbakavisat påståenden om att bolagets teknik används för att rikta angrepp mot civila.
Samtidigt fortsätter bolaget att expandera i den svenska statsapparaten. SD:s besked innebär att partiet inte vill lägga några politiska hinder i vägen för fortsatta inköp, utan lämnar bedömningen till myndigheter vars avtal och system i stor utsträckning är undandragna offentlig insyn.
