MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/dronarfyndet-leipzig-regeringen-foljer-berlin-ryssland/

Utrikes

Drönarfyndet i Leipzig: Regeringen följer Berlin och pekar ut Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad 3 september 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med Leipzig/Halle flygplats, ett obekräftat faksimil av den påstådda drönaren och Ulf Kristersson
Leipzig/Halle flygplats, en bild som påstås visa drönaren som hittades sent den 4 augusti samt Ulf Kristersson.
4 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK
Läs artikeln och bidra

Sverige har kallat upp Rysslands ambassadör och kallar drönarfyndet i början av augusti vid Leipzigs flygplats för ett ryskt hybridangrepp. Jimmie Åkesson går ännu längre och säger att ansvaret har bekräftats. Samtidigt håller den tyska regeringen de avgörande bevisen hemliga för allmänheten.

En flygplatsanställd hittade den 4 augusti en drönare som enligt LKA bar en spränganordning innanför säkerhetsområdet på Leipzig/Halle flygplats.

Drönaren låg nära ett ukrainskt Antonov-fraktflygplan. Laddningen exploderade aldrig och ingen kom till skada.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt pekade den 1 september ut Ryssland. Han sade att drönarens konstruktion, delar, sprängämne och tändanordning liknar materiel från tidigare ryska operationer och kriget i Ukraina.

Annons:

Dobrindt sade också att polisens undersökning, tillvägagångssättet och underrättelseuppgifter tillsammans bevisar ryskt ansvar. Enligt ministern agerade de misstänkta på uppdrag av ryska statliga organ, utan att ange vilka organ han syftade på eller hur utredarna hade knutit ordern till dem.

Allmänheten har inte fått ta del av hela den tekniska undersökningen eller underrättelseuppgifterna.

Enligt en gemensam granskning säger sig utredarna ha identifierat två misstänkta. De ska ha hittat DNA-spår på en drönare, en konservburk med sprängämnen och på en antenn nära flygplatsen. En av de misstänkta uppges ha ett ryskt pass, medan den andre uppges ha både lettiskt och ryskt pass.

Ryska pass och liknande materiel räcker däremot inte ensamma för att visa att den ryska staten gav ordern.

Dagen före utpekandet sade den tyska regeringens talesman att regeringen först skulle peka ut den ansvarige när utredningen var klar. Något som man nu däremot gör.

Ulf Kristersson pekar ut Ryssland

Statsminister Ulf Kristersson skrev redan samma eftermiddag om "den ryska hybridattacken i Leipzig" som ett faktum, och försäkrar Tyskland fullt svenskt stöd.

Kristersson bekräftar även att regeringen sammankallat det Nationella säkerhetsrådet. Efter mötet kallade Utrikesdepartementet upp Rysslands ambassadör.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard pekar också ut Ryssland och betonar att Sverige fördömer sabotageförsöket och stöder Tysklands svar.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har i ett inlägg på X gått ut med att Ryssland ligger bakom och att ansvaret har bekräftats.

Varken Ulf Kristersson, Maria Malmer Stenergard eller Jimmie Åkesson har i skrivande stund redovisat någon självständig svensk prövning som förklarar de tvärsäkra ordvalen.

Ryssland tillbakavisar

Ryssland förnekar all inblandning i händelsen och tillbakavisar samtliga anklagelser. Den ryska ambassaden i Berlin kallar det hela för en hastigt hopsatt provokation.

President Vladimir Putin hävdar att någon har planterat bevis för att flytta uppmärksamheten från tyska inrikesproblem.

Underlaget som allmänheten kan granska räcker därför varken för att slå fast en skenoperation eller för att följa en order från Moskva hela vägen till de påstått misstänkta.

Skillnaden i ordval är ändå tydlig: Tyskland har pekat ut Ryssland, medan svenska makthavare talar om ryskt ansvar som ett bekräftat faktum.

Läsaromröstning

Tror du Ryssland ligger bakom den påstådda hybridattacken i Leipzig?

Röstning stängd

Ja! 2%
1 röst
Nej! 63%
31 röster
Osäker - inväntar klara och tydliga bevis. 8%
4 röster
Osäker - förmodligen en provokation/false flag. 27%
13 röster

49 röster totalt

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/zelenskyj-sager-ja-till-frysta-frontlinjer-och-vill-ha-usa-garantier/

Utrikes

Zelenskyj säger ja till Trumps förslag: ”Frys och stoppa”

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:34 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj i mörk kavaj och skjorta framför ett ljust fönster under Fox-intervjun.
I Fox-intervjun öppnar Zelenskyj för att stoppa striderna längs dagens frontlinjer och gå vidare till förhandlingar med säkerhetsgarantier.
3 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger ja till att frysa striderna längs dagens frontlinjer. Han vill att ett eldupphör öppnar för samtal med Ryssland och att USA sedan ger säkerhetsgarantier.

Beskedet kom på onsdagen i Fox & Friends på Fox News. Programledaren Brian Kilmeade frågade om han skulle godta en uppgörelse som fryser läget som det är, där Ukraina enligt Kilmeades formulering behåller 75 procent eller mer av landet.

— Ja. Just nu måste vi frysa, och jag tror att det är det verkliga sättet att avsluta kriget, svarade Zelenskyj.

— Vi kallar det eldupphör, eller att sluta döda, som president Trump har uttryckt det. Frys och stoppa, sa han.

Annons:

Zelenskyj beskrev frysningen som ett första steg, inte som en slutlig uppgörelse.

— Det här är minimum av vad vi behöver från Ryssland i dag. Sedan går vi till presidenten och européerna och ber om säkerhetsgarantier, sa han.

Ett eldupphör vid fronten lämnar de områden som Ryssland i dag håller kvar under rysk kontroll. Beskedet i Fox är dock inget juridiskt avstående av territorium och inget accepterat fredsavtal.

Linjen är inte ny. Redan i oktober 2025 ställde sig Zelenskyj bakom att stoppa striderna vid de aktuella frontlinjerna och förhandla därefter.

Trepartssamtal med Europa vid bordet

Zelenskyj sa också att han stöder samtal mellan Kiev, Washington och Moskva. Han tillade att det vore bättre om europeiska länder deltog.

— Vi är öppna för att förhandla i alla format och om alla ämnen. Jag ber bara om en sak: tala inte om oss utan oss, sa han.

Zelenskyj uppgav att hans samtal med USA:s sändebud Steve Witkoff i Oslo dagen innan var produktiva.

Han tackade USA för att underrättelsedelningen har återupptagits. Han hoppades också att begränsningarna för satellittjänsterna Starlink och Starshield snart hävs.

— Det är fortfarande begränsat, sa Zelenskyj om tjänsten. Utrikesminister Marco Rubio har enligt honom lovat att arbeta med frågan. Rubio sa tidigare på onsdagen att besluten om Starlink ligger hos SpaceX och Elon Musk, inte hos Vita huset.

Putin öppnar för samtal efter 10 november

Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin under onsdagen. Efter mötet sa Putins rådgivare Jurij Usjakov att Putin i princip accepterar nya trepartssamtal med USA och Ukraina efter den 10 november. Samtalen ska enligt Usjakov fokusera på säkerhetsarrangemang för både Ryssland och Ukraina.

Abu Dhabi nämns som möjlig plats, men någon ort är inte bestämd.

Moskva har tidigare ställt villkor för en frysning. Rysslands vice utrikesminister Michail Galuzin sa den 10 augusti att en frysning inte är möjlig utan att konfliktens grundorsaker undanröjs.

Trump har upprepade gånger förespråkat att striderna stoppas längs den befintliga fronten. Moskva kräver däremot hela Donetsk och Lugansk, även de delar som ryska styrkor inte kontrollerar.

Ryssland betraktar båda regionerna som ryskt territorium sedan de ryskorganiserade omröstningarna 2022 och det efterföljande införlivandet. Putin har i sitt tal om införlivandet hänvisat till omröstningarna och rätten till självbestämmande, liksom till gemensamma historiska, språkliga och kulturella band med Ryssland.

Moskva motsätter sig dessutom ukrainskt Nato-medlemskap.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/ukrainsk-underrattelsetjanst-ryssland-har-upp-till-700-ballistiska-robotar/

Utrikes

Ukraina varnar för Rysslands vapenlager inför vintern

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 10:42 – av Emil Fjellstedt
Ett grönmålat Iskander-M-avfyrningsfordon med hela fordonet synligt på en betongyta och militär personal i bakgrunden.
Ett 9P78-1-avfyrningsfordon för robotsystemet Iskander-M. Uppgifterna om Rysslands robotlager är ukrainska underrättelsebedömningar.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Ryssland har upp till 700 ballistiska robotar och omkring 6 200 Geran-drönare i reserv inför vintern, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR. Rysk industri tillverkar enligt underrättelsetjänsten över 200 robotar i månaden.

Det rapporterar Kyiv Post, som återger underrättelsetjänstens uppskattningar i detalj.

Förutom de ballistiska robotarna har Ryssland enligt HUR flera tusen kryssningsrobotar av olika typer. Av den månatliga tillverkningen på över 200 robotar är 110 ballistiska.

Iskander-M-lagret uppskattas till cirka 115 robotar, och produktionen ligger på upp till 65 i månaden. Ryssland utvecklar samtidigt en modernare version med beräknad räckvidd på 550–700 kilometer. Dagens version når upp till 500.

Annons:

Jetdrivna drönare i tusental

Den operativa reserven av Geran-drönare räknas till omkring 6 200, inklusive jetdrivna modeller. Sedan sommaren har Moskva prioriterat jetdrivna Geran-4 och Geran-5, som tillverkas i upp till 4 000 exemplar i månaden. Därtill kommer upp till 2 000 propellerdrivna Geran-2.

Det statliga beställningsläget för Geran och attrapper har i år passerat 100 000 enheter, enligt HUR. Tillverkningen sker vid den särskilda ekonomiska zonen Alabuga i Tatarstan.

Hundratals Gerbera-attrapper av plywood och skum ingår också. Enligt HUR ska de dränera ukrainska luftvärnsresurser och hjälpa Ryssland att lokalisera robotbatterier.

Bland övriga system nämner HUR över 450 Kalibr med cirka 29 nya i månaden, upp till 400 RM-48U med cirka 40 i månaden, över 600 Oniks och över 120 Tsirkon. Enligt Kyiv Posts återgivning överstiger produktionen av kryssningsroboten Kh-101 80 per månad.

Siffrorna är ukrainska bedömningar och har inte verifierats oberoende. NyD har inte kunnat hitta någon offentlig rysk bekräftelse av just dessa tal.

Det är inte första gången HUR varnar. I september sade HUR:s vice chef Vadym Skibitskyj enligt Kyiv Post att Ryssland planerar slutföra testerna av en ny ballistisk robot med upp till 800 kilometers räckvidd före utgången av 2026.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/man-oppnade-eld-pa-rekryteringscentrum-i-kiev-sex-skadade/

Utrikes

Tvångsmobiliseringen möter våldsamt motstånd – sex skjutna i Kiev

Kriget i Ukraina

Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Mörk och oskarp nattbild med personer och fordon framför en upplyst entré vid rekryteringscentret i Kiev.
Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus efter skottlossningen vid rekryteringscentret i Kiev under måndagskvällen. Bilden visar efterarbetet utanför byggnaden.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Sex personer skadades när en man som förts till ett rekryteringscentrum i Kiev, misstänkt för brott mot mobiliseringslagen, öppnade eld under måndagskvällen. Ukrainas tvångsmobilisering möter allt våldsammare motstånd efter återkommande övergrepp mot civila män, som sparkas, släpas bort och bärs ut ur sina bilar.

Skottlossningen inträffade vid 19-tiden på rekryteringscentret i stadsdelen Petjersk. Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus, uppger Kievpolisen.

Ukraina tvångsrekryterar män mellan 25 och 60 år för att fylla på förlusterna vid fronten. Rekryteringsräder som Nya Dagbladet skildrat visar hur en man sparkas på marken innan han släpas till en skåpbil, och hur en annan dras ur sin bil och bärs bort av fyra rekryterare.

Kritiken kommer även inifrån makten. Parlamentsledamoten Oleksandr Kachura från Zelenskyjs parti Folkets tjänare hävdar i en intervju med Natalja Vlasjtjenko att rekryteringsmyndigheterna fungerar som organiserad brottslighet. Enligt honom kostar regionala chefsposter 150 000 dollar och frigivning efter ett ingripande 10 000–15 000 dollar. Kachura vill avskaffa den nuvarande myndighetsstrukturen och ersätta tvångsrekryteringen med frivillig rekrytering.

Annons:

Fick tag på vapen inne på centret

Journalisten Roman Bochkala, som rapporterade från platsen, uppger att mannen är i 40-årsåldern och hade gripits av en patrull. Enligt honom använde mannen en pistol av märket SIG Sauer. Myndigheterna har inte bekräftat uppgifterna.

Centret säger att mannen "skaffade ett skjutvapen" i lokalerna men har inte förklarat hur. Skytten är gripen och polisen utreder omständigheterna. Hans motiv är inte fastställt.

Motståndet blir blodigare

Kyiv Independent skriver att dussintals attacker mot rekryteringspersonal har rapporterats sedan kriget trappades upp 2022, och att antalet har ökat under 2026.

I augusti knivhöggs en rekryterare till döds i Lviv, och fyra rekryterare skadades i en skottlossning i Odesa. I september utlöste en explosion vid ett rekryteringscentrum i Lviv en terrorutredning.

Kraven på nya soldater lär knappast mildras. Presidentkansliets chef Kyrylo Budanov sade den 28 augusti att Ukraina måste mobilisera minst 30 000 personer i månaden. Kyiv Independent konstaterar att rekryteringen har blivit hårdare i takt med att färre anmäler sig frivilligt.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/zelenskyj-ber-eu-ledarna-om-minst-70-miljarder-euro-extra/

Utrikes

Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra

Kriget i Ukraina

Publicerad 16 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
António Costa till vänster, Volodymyr Zelenskyj i mitten och Ursula von der Leyen till höger framför en blå bakgrund i Kyiv d
António Costa, Volodymyr Zelenskyj och Ursula von der Leyen i Kyiv den 24 februari 2026, när europeiska ledare besökte staden på fyraårsdagen av Rysslands intåg i Ukraina. Arkivbild, inte från det aktuella talet till EU-ledarna.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra till försvaret nästa år. Pengabristen hindrar enligt honom en fördubbling eller tredubbling av drönarproduktionen, beroende på typ.

Kravet framförde Zelenskyj i ett tal till deltagarna vid Europeiska rådets möte den 16 oktober. Delar av talet publicerade han på sin officiella Telegramkanal.

— Nästa år kommer kriget att kosta 155 miljarder euro. Och vi behöver minst 70 miljarder euro mer från er – till försvar, vapen och vår motståndskraft. Det är en realistisk summa, säger Zelenskyj.

Zelenskyj räknar med att kriget kommer att kosta 155 miljarder euro nästa år.

Annons:

Pengarna han begär är offentliga medel. Om EU-ledarna ställer sig bakom kravet är det ytterst Europas skattebetalare, inte ledarna själva, som får bära finansieringen och budgetrisken. Ett sådant stöd innebär däremot inte i sig någon redan beslutad skattehöjning.

Hur det fungerar framgår av EU:s lån till Ukraina på 90 miljarder euro för 2026–2027, som ministerrådet slutförde i april. EU lånar upp pengarna på kapitalmarknaderna med marginalen i EU-budgeten som säkerhet, och lånet är tänkt att återbetalas med ryska krigsskadestånd. Lånet är redan beslutat och gäller inte de 70 miljarder Zelenskyj nu begär.

Drönarna är hans huvudargument. Enligt Zelenskyj stoppar Ukraina det mesta av de ryska anfallen längs fronten med hjälp av drönare. Han säger också att tekniken används för att skära av ryska underhållslinjer och att ukrainska drönare bidrar till att försvaga den ryska ekonomin.

— Just nu skulle vi kunna fördubbla eller tredubbla drönarproduktionen – beroende på typ. Men vi har helt enkelt inte pengarna till det. Det är sanningen, säger Zelenskyj.

Han avslutade med en vädjan till ledarna att föreställa sig effekten av större ukrainsk kapacitet.

— Tänk er om vi kunde sätta två till tre gånger så mycket press på Ryssland som i dag, säger han.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: