Sjuka myror väljer bladlöss som medicin

Finsk forskning om myrors självmedicinering visar hur sjuka insekter kan ändra sitt ätbeteende och söka sig till ämnen i naturen som hjälper dem att stå emot infektioner. Resultaten väcker frågor om hur biologisk mångfald påverkar djurs naturliga försvar – och om sådana beteenden kan ge ledtrådar till framtida läkemedel.

Vid Tvärminne zoologiska station i Hangö studerar man myror i syfte att förstå hur djur själva kan använda ämnen i naturen för att hantera sjukdom – och om sådana beteenden kan ge ledtrådar till nya medicinska substanser.

Myrorna samlas in på våren och placeras i små plastaskar med bo, mat och vatten. I försöken smittar forskarna dem med svampen Beauveria bassiana och följer sedan hur de sjuka myrorna rör sig och väljer föda.

När forskarna erbjöd mat med olika koncentrationer av krossade bladlöss började de infekterade myrorna i högre grad välja den bladlusberikade maten, medan friska myror inte visade samma intresse.

Forskaren Jason Rissanen och hans kollegor har kunnat visa att bladlöss innehåller mycket väteperoxid. Ämnet kan hjälpa myrorna att bekämpa svampinfektionen och bli friska, samtidigt som det i för höga doser kan vara skadligt. Därför tyder resultaten på att djurens eget val av föda kan spela större roll vid sjukdom än man tidigare förstått.

— Vi tror och har vissa bevis för att deras smaksinne förändras när de är sjuka, och det kanske räcker till för att de ska förstå att äta bittra ämnen som kan fungera som medicin, säger han till Yle.

Självmedicinering vanligare än man trott

Forskningen knyter an till ett bredare fält där biologer studerar hur djur väljer föda när de blir sjuka. Självmedicinering har tidigare uppmärksammats hos bland annat schimpanser, men resultaten från myrförsök visar att även betydligt mindre djur kan reglera sitt beteende på ett sätt som minskar sjukdomens effekter.

Det gör fynden särskilt intressanta för förståelsen av ekosystem. Bladlöss betraktas ofta som skadedjur i trädgårdar och odlingar, men i ett större biologiskt sammanhang kan de vara en del av andra arters försvar mot sjukdom. Om sådana samband försvagas genom minskad biologisk mångfald kan även djurens tillgång till naturliga skyddsmekanismer påverkas.

— Om vi förlorar mångfalden i naturen så påverkar det myrorna som inte hittar läkemedel. Det kan gälla också andra djur, säger Rissanen till Yle.

Kan peka mot nya ämnen i naturen

Forskarna framhåller att resultaten inte innebär att bladlöss i sig är en framtida medicin för människor. Däremot kan djurs sjukdomsbeteenden ge ledtrådar om ämnen i naturen som kan få medicinsk nytta. Historiskt har människan flera gånger upptäckt verksamma substanser genom att studera växter, djur och traditionell användning av naturliga material.

Tidigare fynd har också visat att myror kan amputera infekterade ben och behandla infekterade sår, vilket stärker bilden av avancerade försvarsbeteenden hos sociala insekter.

Laboratoriet i Hangö är en av få platser i världen där myrors självmedicinering studeras på detta sätt. Liknande forskning bedrivs även i bland annat USA och Frankrike.