Annons:

Här kör svenska busschauffören ut bråkiga invandrarkvinnan

Ökade otryggheten

Publicerad juni 15, 2026 – av Jan Sundstedt
Busschaufför avvisar passagerare i viral bussvideo
Den svenska busschauffören avvisar passageraren i det spridda videoklippet.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 48 600,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

En kvinnlig svensk busschaufför har fått nog. I ett kort videoklipp från en buss reser hon sig från förarsätet, tar fysiskt tag i en betydligt yngre, motsträvig passagerare och pressar ut henne genom dörren – trots att passageraren gör aktivt motstånd.

Scenen har blivit en symbol i en allt hätskare debatt om plankning, regelbrott och var gränsen går för vad personalen ska tåla i dagens Sverige.

Filmsekvensen är kort men talande. Chauffören, som framstår som en medelålders svensk kvinna, lämnar sin plats, går fram till passageraren och börjar med fast hand föra ut henne mot dörren. Passageraren – som i klippet uppfattas och beskrivs som en invandrarkvinna – sätter sig till motvärn, skäller och vägrar ge sig, medan chauffören håller kvar greppet.

Det är ett ovanligt rakt ingripande. Där många hade väntat på väktare, polis eller helt enkelt låtit det bero, väljer chauffören själv att avsluta situationen. Just det – att en ensam kvinna i förarstol fysiskt sätter gränsen i stället för att vika undan – är det som fått klippet att gå viralt.

Annons:

En gräns i vardagen

Vad som faktiskt utspelade sig före filmen är inte verifierat. Den spridda förklaringen är att det ska ha rört sig om en passagerare som vägrat betala eller följa tillsägelser, och att chauffören till slut beslutat att hon inte fick följa med.

På diskussionsforumet Flashback finns en tråd med rubriken "Stockholm: Busschaufför kastade ut fripassagerare", daterad den 19 november 2024, som sannolikt diskuterar samma klipp. Där uppges händelsen ha ägt rum i Stockholm och ha handlat om en passagerare utan giltig biljett som enligt vissa inlägg ville betala kontant – något som inte accepteras ombord på SL-buss.

Dessa uppgifter är obekräftade och bygger på anonyma forumsinlägg. Klippet börjar dessutom mitt i förloppet. Det går därför inte att med säkerhet säga vad som föranledde avvisningen, vem som sade vad först eller hur konflikten trappades upp.

Hyllas för att inte backa

Ändå är det precis som sinnebild som scenen fungerar i debatten. För många blev chauffören en hjälte: en vanlig arbetande svensk som tröttnat på att regler struntas i och som tar saken i egna händer när ingen annan gör det. Plankning, nonchalans mot personal och en allmän känsla av att ordningen i det offentliga rummet eroderar – allt detta projicerades på den korta filmsekvensen.

Andra reagerade med oro. Att en chaufför handgripligen avvisar en passagerare innebär en uppenbar risk – både för att situationen kan eskalera till regelrätt våld och för att personalen själv kan komma till skada eller hamna i juridiskt blåsväder. Bussförare är anställda för att köra, inte för att agera ordningsvakt, lyder invändningen.

Mellan de positionerna löper en av tidens mest laddade frågor: vad gör man i ett samhälle där allt fler tycks strunta i de gemensamma reglerna, och var går gränsen för vad enskilda får och bör göra åt saken?

Klippet ger inget säkert svar på exakt vad som hände i den aktuella bussen. Men reaktionen säger desto mer. Många ser inte främst ett enskilt trafikbråk, utan ett exempel från verkligheten på hur konflikten om ordning, integration och vardagens spelregler numera kan se ut i Sverige.

Filmen fick spridning via X med en raljerande kommentar om attityder i kollektivtrafiken. Klippet i sin helhet ses nedan.

 

Läsaromröstning

Busschauffören som fysiskt avvisade en passagerare – vad tycker du om hennes agerande?

Röstning stängd

Helt rätt – personalen måste kunna markera när regler inte följs 84%
346 röster
Farligt och olämpligt – ansvaret ligger hos ordningsvakter eller polis 1%
6 röster
Förståeligt men riskabelt – chauffören borde ha väntat på hjälp 9%
37 röster
Situationen är mer komplex – vi vet inte vad som hände innan filmen började 6%
24 röster

413 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Var sjätte oroar sig för överfall – nu ordnas hundpromenader

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 06:55 – av Jan Sundstedt
En vit hund i koppel går bredvid en person i mörka byxor på en gångväg med gräs och höstlöv intill.
Även personer utan hund är välkomna till de gemensamma kvällspromenaderna i Skellefteå. Genrebild, inte från arrangemanget.

Polisen i Skellefteå bjuder in till gemensamma kvällspromenader för att öka den upplevda tryggheten. Även den som saknar hund är välkommen.

Polisen, Skellefteå kommun och Medborgarskolan arrangerar promenaderna under hösten, skriver polisen. Syftet är att dela information och prata om hur invånarna tillsammans kan bidra till ett tryggare samhälle, med utgångspunkt i trygghetsundersökningar och lokala lägesbilder.

Poliser och kommunens brottsförebyggande samordnare inleder varje promenad med information. Hundägare kan komma en timme tidigare för att prova aktiviteter med hunden. Deltagarna måste anmäla sig i förväg via Medborgarskolan.

I Skellefteå har 17 procent av de tillfrågade oroat sig för att bli överfallna eller misshandlade i området där de bor, enligt skattefinansierade statskanalen SVT. Uppgiften kommer från Polisregion Nords undersökning 2025, som besvarades av 1 789 personer i Skellefteå. I samma undersökning uppgav 0,1 procent att de utsatts för fysiskt våld på allmän plats.

Måtten bygger på enkätsvar. De är varken brottsstatistik eller ett mått på den faktiska risken.

— Det är ett sätt att få människor att komma ut och träffas, säger polisen Carin Wiklund till SVT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

38 SL-bussar stulna – oklart vad som hänt

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 13, 2026 – av Emil Fjellstedt
Röd ledbuss på linje 77 mot Karolinska sjukhuset på Sankt Eriksbron, med trafik och husfasader i bakgrunden.
De försvunna bussarna var avställda och skulle säljas vidare. SL bekräftar polisanmälan men vill inte kommentera ansvarsförhållandena.

Ett stort antal avställda SL-bussar som skulle säljas vidare har anmälts stulna. SL har polisanmält försvinnandet men vill inte berätta var, när eller hur det skedde, eller vem som bar ansvaret för fordonen.

Enligt Larmtjänst, försäkringsbranschens gemensamma organisation som bland annat efterlyser stulna fordon, rör det sig om 38 röda bussar av märket MAN. De ska ha försvunnit den 6 oktober, rapporterar Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet.

Samtliga bussar är också registrerade som stulna hos Transportstyrelsen. Ägare är SL Finans, ett dotterbolag till Storstockholms Lokaltrafik.

SL vill inte bekräfta antalet

SL vill själva inte bekräfta antalet. Bolaget beskriver uppgifterna som osäkra men medger att bussar har försvunnit ur en planerad affär.

"Just nu vill vi inte kommentera antalet då det är osäkra uppgifter men det rör sig om SL-bussar som är avställda och som skulle säljas till tredje part", skriver SL:s presstjänst.

Vem köparen är, vad bussarna är värda och var de stod när de försvann framgår inte. Presskommunikatören Sophie Gunnarsson skriver att SL inte har några uppgifter att lämna om "omfattning, plats eller händelseförlopp".

Bolaget lämnar inga besked om händelseförloppet men slår fast att fordonen är "avställda".

Någon misstänkt gärningsman har inte pekats ut. SL hänvisar i stället till pågående dialoger mellan berörda parter, utan att säga vilka dessa parter är eller vem som hade hand om bussarna när de försvann.

"När det gäller vilka parter som är berörda pågår fortfarande en dialog, och vi vill därför inte föregripa den genom att kommentera ansvarsförhållandena i nuläget", skriver presstjänsten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Före detta ordförande för Arbeiderpartiet avvisar trångboddhet som ursäkt för ungdomskriminalitet

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 12, 2026 – av Jan Sundstedt
Jan Bøhler i svart keps och vitt linne framför en grå husfasad, med suddade sidoytor.
Den tidigare stortingsledamoten Jan Bøhler vänder sig mot att trångboddhet och låg inkomst används som ursäkter för kriminalitet.

Jan Bøhler, tidigare stortingsledamot och ordförande för Arbeiderpartiet i Oslo, avvisar att trångboddhet och låg inkomst används som ursäkt när barn blir kriminella. Själv växte han upp som en av tre pojkar i ett rum.

I ett videoklipp som publicerades den 11 oktober vänder sig Bøhler mot tanken att det blir naturligt att barn hamnar i kriminalitet för att familjen bor trångt eller inte hör till dem som tjänar mest.

Han tar i videon upp våld, rån och narkotika, och hans slutsats är glasklar.

— Det finns inga ursäkter för att bli kriminell, markerar Bøhler.

Enligt Bøhler har en pappa med afrikansk bakgrund sagt till honom att sådana budskap är en förolämpning mot de föräldrar som uppfostrar sina barn i området.

— Jag är så innerligt trött på det där pratet, säger Bøhler.

Lyfter fram sin egen uppväxt

Som motbild lyfter han fram sin egen uppväxt i en arbetarfamilj: — Vi var tre pojkar i ett rum.

Hemifrån fick han enligt egen beskrivning med sig värderingar som att hålla ordning på livet och gå med ryggen rak.

Jan Bøhler satt i Stortinget för Oslo i fyra mandatperioder mellan 2005 och 2021, enligt Stortingets biografi.

Han ledde Arbeiderpartiet i Oslo 2004–2016 och var under sin sista period ledamot av justitieutskottet.

Klippet avslutas med en hänvisning till hans bok "Ingen unnskyldninger – Et liv med trening, politikk og motstand". Boken ges ut av förlaget Mosaikk och lanseras den 23 oktober.

Förlaget beskriver den 74-årige Bøhler som starkt knuten till Groruddalen och Oslo öst och engagerad i trygghet, integration, hedersvåld samt gäng- och ungdomskriminalitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksrevisionen sågar polisen: Två fällande domar för människohandel på fem år

Organiserade brottsligheten

Uppdaterad september 27, 2026, Publicerad september 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Svensk polisbil vid Nybroplan i Stockholm
Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål på fem år. Två fall ledde till fällande dom.

Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål under åren 2021–2025. Bara två fall ledde till fällande dom. Samtidigt använder gränspolisen tips om prostitution för att hitta kvinnor att sätta i förvar och avvisa, visar en ny granskning från Riksrevisionen.

Rapporten, RiR 2026:18, publicerades den 24 september. Slutsatsen är att Migrationsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inte arbetar effektivt för att förebygga, upptäcka och utreda människohandel för sexuella ändamål.

Huliganer och sadelstölder går före

Polisen har ingen nationell styrning av arbetet. De specialiserade spaningsgrupperna har upplösts. En finns kvar, i region Bergslagen.

I region Väst arbetar två utredare med människohandel och koppleri, och de är inte fredade. Samma region har åtta utredare mot fotbollshuliganer och fyra mot sadelstölder. Flera intervjupersoner uppger att det illustrerar vilken prioritet människohandel har.

Människohandel är ett upptäcktsbrott, men det uppsökande arbetet omfattar i huvudsak en eller ett par av de 46 webbplatser som Jämställdhetsmyndigheten har identifierat. De mest besökta har mellan 30 000 och 150 000 unika svenska besökare i månaden.

Förundersökning inleddes i omkring 80 procent av ärendena. Nästan alla lades ner utan åtal. Mediantiden var 35 dagar, och en fjärdedel lades ner inom en vecka. Några av de tillfrågade beskriver nedläggningarna som ett sätt att kontrollera arbetsbördan.

Förvar i stället för skydd

Gränspolisen använder underrättelser om prostitution som tips för att hitta kvinnor att ta i förvar och avvisa. I ett urval från 2024 och 2025 ingick 126 kvinnor från Thailand, Nigeria, Ukraina, Rumänien och Colombia. I drygt en tredjedel av fallen fanns tydliga indikationer på prostitution.

Besluten motiveras bland annat med att kvinnan "försörjer sig genom prostitution och anses därmed utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet". Återreseförbuden inom Schengen är i snitt tre år, i nio fall fem år. Normalfallet är enligt Migrationsverket två år.

Riksrevisionen konstaterar att hanteringen försvårar identifieringen av offer och strider mot Sveriges internationella åtaganden.

— Potentiella brottsoffer förlorar sina rättigheter och Sverige bryter mot internationell rätt, säger Riksrevisionens projektledare Linda Jönsson till SVT.

Josephine Appelqvist grundade hjälporganisationen Talita 2004.

— Kvinnor i prostitution är alltid utsatta. Men eftersom de blir avvisade så hinner de aldrig få rätt hjälp eller stöd, säger hon till SVT.

Vittnen i stället för målsägande

När människohandel utreds som koppleri ökar risken att den utsatta får status som vittne i stället för målsägande, och därmed sämre rätt till skydd och stöd. Riksrevisionen vill att regeringen utreder om den som säljer sex som utgångspunkt ska ses som målsägande, och om avvisningsreglerna kan ändras så att fler offer identifieras.

Polisen ställde inte upp på intervju med SVT men skriver att man går igenom rapporten och ser över hur arbetet kan stärkas. Svar ska lämnas senast den 24 december.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.