Annons:
Annons:

Paddornas återkomst på Öland

Den biologiska mångfalden

Publicerad 8 maj 2026 – av Emil Fjellstedt
En grönfläckig padda i gräset.
En grönfläckig padda i gräset.

Nordens Ark och Länsstyrelsen i Kalmar län släpper ut rekordmånga vuxna grönfläckiga paddor på Öland. Utsättningen är den största hittills och ingår i arbetet med att återetablera ett av Sveriges mest sällsynta groddjur.

Den grönfläckiga paddan (Bufotes viridis) räknas som ett av Sveriges mest sällsynta och hotade groddjur. Arten minskade kraftigt under 1900-talet, framför allt till följd av förlorade livsmiljöer.

Öland är en viktig plats för arten eftersom den historiskt har funnits där och eftersom alvarlandskapet erbjuder varma, öppna miljöer med grunda småvatten. Sådana livsmiljöer har blivit allt mer sällsynta, vilket är en av orsakerna till att den grönfläckiga paddan minskat kraftigt i Sverige.

Nu får paddan ännu en chans på Öland. Under onsdagen släppte Nordens Ark, tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar län, ut 574 vuxna individer på ön.

Annons:

Det är fler än någonsin tidigare.

Paddorna är fyra år gamla och har nått könsmognad, vilket gör tidpunkten särskilt gynnsam. Förhoppningen är att de snabbt ska anpassa sig till den nya miljön, hitta lekplatser och lägga ägg redan under årets säsong.

— Det är fantastiskt att få se paddorna hoppa ut i det fria. Efter fyra år hos oss känns det riktigt skönt att äntligen släppa ut dem, säger Daisy Liljendahl, djurvårdare på Nordens Ark.

Långsiktigt arbete

Nordens Ark sätter varje år ut tusentals grönfläckiga paddor i områden där arten tidigare funnits. De flesta individer som sätts ut är yngel, men i årets öländska utsättning handlar det om vuxna paddor.

Arbetet beskrivs som en långsiktig process som kräver samarbete, tålamod och återkommande insatser. Enligt Nordens Ark hörs och ses paddorna nu åter på flera platser på Öland.

— Dagens utsättning är ett viktigt steg framåt, men arbetet fortsätter. Inom några veckor återvänder vi till Öland för att släppa ut de yngel som kläckts i vår avelsanläggning under våren, säger Daisy Liljendahl.

Samarbete över länsgränserna

Arten är klassad som sårbar på den svenska rödlistan. Nordens Ark har länge arbetat med avel, uppfödning och utsättning, och tidigare har individer satts ut i Skåne, Blekinge, på Öland och på Gotland.

Från och med 2025 samarbetar Nordens Ark även med Länsstyrelsen på Gotland för att återetablera arten, och redan under våren planeras en utsättning av yngel på ön.

Läsaromröstning

Hur optimistisk är du om grönfläckiga paddans chans att återetableras på Öland efter rekordutsättningen av 574 vuxna individer?

Röstning stängd

Mycket optimistisk – de kommer att lyckas! 21%
3 röster
Ganska optimistisk – med fortsatt arbete 43%
6 röster
Osäker – det tar tid att se 36%
5 röster
Pesimistisk – hoten är för stora 0%
0 röster

14 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nya regler för fridlysta arter – det här gäller nu

Den biologiska mångfalden

Publicerad 2 november 2026 – av Redaktionen
En europeisk igelkott i profil på löv- och mossklädd mark intill en trädstam.
Europeisk igelkott (Erinaceus europaeus), fotograferad i skogen Emmerdennen i Emmen, Nederländerna. Igelkotten omfattas nu av förstärkt skydd som även inkluderar boplatser, men skyddet innebär inte ett ovillkorligt förbud mot all markanvändning.

Sedan den 1 november gäller nya regler för nationellt fridlysta arter. Igelkotten skyddas nu även mot att dess boplatser förstörs med avsikt, samtidigt som nya undantag gör att vissa fridlysta växter inte behöver hindra jord- och skogsbruk.

Sedan den 1 november gäller regeringens ändringar i artskyddsförordningen. De nationellt fridlysta arterna är indelade i fyra nivåer: strikt, förstärkt, grundläggande och begränsat skydd.

Regeringen presenterade förändringen i somras, där man föreslog att ta upp igelkotten i artskyddsförordningen. Nu finns igelkotten med på listan och har fått förstärkt skydd, den näst högsta av de fyra nivåerna. Skyddet gäller alltså inte bara djuret självt, utan även platser där igelkotten får och föder upp ungar eller vilar. Det är förbjudet att avsiktligt döda, skada eller fånga den, och att avsiktligt ta bort dess bon eller förstöra sådana platser. Störning är förbjuden om den kan antas påverka beståndet.

Förbudet gäller handlingar som sker avsiktligt. En lövhög är inte automatiskt skyddad för att en igelkott kan tänkas ligga i den.

Annons:

Orkidéer och markanvändning

Orkidéer har i regel grundläggande skydd, vilket innebär att man inte får plocka eller gräva upp dem. Vissa orkidéer omfattas i stället av EU-skydd eller en högre skyddsnivå.

För arter med grundläggande eller begränsat skydd gäller förbuden inte om det är uppenbart att syftet med en åtgärd inte är att skada arten. Jord- och skogsbruk anses normalt ha ett annat syfte, om inte omständigheterna visar något annat.

Därför väger skyddet olika

Även arter med förstärkt skydd, som igelkotten, kan få vika när förbudet avsevärt försvårar pågående markanvändning på en fastighet. Det avgörs i det enskilda fallet.

Undantaget gäller inte arter med strikt skydd, till exempel svampen saffransticka. Den får inte plockas, grävas upp eller skadas, oavsett vad marken används till.

— De arter som är mest hotade får ett starkare skydd jämfört med tidigare, medan arter med lägre skyddsbehov i mindre utsträckning än tidigare kan leda till begränsningar av skogsbruksåtgärder, säger Marianne Karlsson, tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen, i myndighetens information.

Arter som skyddas av EU:s naturvårdsdirektiv påverkas inte av ändringarna, och reservatsföreskrifter gäller fortfarande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Älgstammen ökar för tredje året i rad

Den biologiska mångfalden

Publicerad 13 oktober 2026 – av Markus Andersson

Sveriges älgstam växer för tredje året i rad. Efter nästan ett decennium av minskning har trenden vänt, visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) årliga beräkning.

Vid jaktstarten hösten 2025 fanns omkring 320 000 älgar i landet, skriver SLU, som gör beräkningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av stammen vid jaktstart.

Enligt den nya rapporten har stammen vuxit med 18,5 procent på tre år. Utvecklingen skiljer sig mellan regionerna, och osäkerheten i beräkningarna är störst i Götaland.

Annons:

Jägarnas älgobservationer är den viktigaste källan för beräkningarna. Inför jakten 2026 förlängs perioden för rapporteringen med en månad.

Bakom ökningen ligger jägarnas egna val.

— Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar de senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportens författare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fjällräven gör comeback i Norden

Den biologiska mångfalden

Publicerad 1 oktober 2026 – av Redaktionen
Två fjällrävsungar i gräs.
Arkivbild. Stammen i Norden har gått från några tiotal till flera hundra individer.

Fjällrävarna blir allt fler i Norden. På knappt 30 år har den hotade arten återhämtat sig så starkt att det gemensamma räddningsprojektet nu kan avslutas.

Vid millennieskiftet fanns 40–60 fjällrävar kvar i Norden. I dag är de mellan 400 och 500, skriver skattefinansierade statskanalen SVT.

Det svensk-norska samarbetet Felles Fjellrev, som Finland anslutit sig till de senaste åren, har pågått sedan millennieskiftet och förlängts flera gånger. Nu avslutas det i höst, när utvecklingen har stabiliserats. Enligt projektets egen sida pågår arbetet till och med oktober 2026.

Fjällrävarna har stödutfodrats vid lyorna, och rödrävar som hotat dem har skjutits av. Från avelsanläggningen i norska Oppdal placeras valpar ut strategiskt, och där har man nyligen försökt vaccinera valparna innan de släpps.

Annons:

Arten är fortfarande hotad. Om länderna samarbetar vidare när projektet upphör är oklart, men Sverige, Norge och Finland har alla egna insatser för fjällräven.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vilda honungsbin rödlistas i EU

Den biologiska mångfalden

Publicerad 30 september 2026 – av Markus Andersson
Honungsbi på en gul blomma.

För första gången klassas de vilda honungsbina som starkt hotade, eftersom de fria samhällena inte klarar sig själva när svärmarna från biodlarnas kupor uteblir.

Om inga svärmar kommer från biodlarnas kupor beräknas de vilda honungsbipopulationerna i EU minska med omkring 56 procent på tio år. Beräkningen bygger på en modell från forskare vid Universität Hohenheim och det schweiziska forskningsinstitutet Agroscope.

Den nya studien bygger på hur vilda samhällen har överlevt i sju europeiska länder. Forskarna räknar med två svärmar per samhälle och år. Vilda samhällen fanns i fem av länderna. I de flesta områden dör fler samhällen än det föds nya, så beståndet hålls uppe av bin som flyttar in.

— Världen över har Europa den lägsta tätheten av vilda honungsbisamhällen, säger Benjamin Rutschmann vid Agroscope i ett pressmeddelande.

Annons:

Flera populationer i Centraleuropa är hårt pressade, medan England har stabila kolonier. Forskarsamarbeten har dokumenterat mer än 1 600 boplatser i 15 länder.

Listningen gäller EU. För Europa i övrigt räcker uppgifterna inte, och där har IUCN därför inte satt någon hotklass.

Samma bi som i kupan

Det är inte ett annat bi. Samma art sitter i kupan och i trädhålet. Rödlistningen gäller dock bara de samhällen som lever utan biodlare, inte de som sköts i kupor.

De vilda samhällena bor i trädhål, bergsskrevor och ihåliga väggar. De utgör omkring en sjättedel av hela Europas honungsbin.

Bina i kupan och bina i trädhålet blandas också. En drottning från en kupa kan para sig med hanbin från ett vilt samhälle. En svärm som lämnar kupan och bosätter sig i ett gammalt hackspettshål räknas sedan som vild.

— Det innebär att en tydlig biologisk åtskillnad mellan vilda och skötta honungsbin inte håller, utifrån nuvarande data, säger Patrick Kohl vid Universität Hohenheim.

Studien pekar särskilt på bristen på naturliga boplatser när gamla träd med håligheter försvinner. Pressmeddelandet nämner också förlorade livsmiljöer, sämre tillgång på pollen och nektar, varroakvalster, bekämpningsmedel och modern biodling. De skötta samhällena får kupor som bohål och stödutfodras när födan tryter.

Forskarna vill att de vilda honungsbina erkänns som skyddsvärda och övervakas.

— Sammantaget kommer dock många vilda populationer inte att klara sig av egen kraft utan är beroende av tillskott från biodlingen, säger Rutschmann.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.