Annons:

Kommentar: Stockholm i mitt hjärta, låt mig beskjuta dig nu

Ökade otryggheten

Som överlevare från en tid många glömt bort och andra inte ens vet existerat, kan jag på stadig mark och fast grund intyga att Sverige en gång i tiden faktiskt var riktigt anständigt. Allt var måhända inte bättre förr, men det mesta är faktiskt sämre nu.

Uppdaterad 4 juli 2024, Publicerad 28 oktober 2023 – av Jan Sundstedt
Sverige dåtid nutid
Familjebild från den Stockholmska skärgårdsön Möja cirka 1940-talet. Dagens Sverige kärnfullt illustrerat till höger i bild.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 800,00 SEK 82% Mål: 75 000,00 SEK

Jag har till dags dato fötts, växt upp, levt, verkat och bott i Stockholm, Sverige, i över 50 år. Med andra ord ett halvt sekel. Av egen erfarenhet har en således viss koll på hur saker och ting genom åren drastiskt förändrats. Och inte alltid till nuets fördel utan snarare tvärtom.

Kommentarer likt denna kan ha en tendens att iklädas skrud av grinig gubbe/tant. Det må så vara, för sanningen (min sanning) behöver uttalas oavsett om det är så den uppfattas.

Vad som gör mig mest bedrövad är samhällskollapsen i alla dess former. Som god tvåa kommer de förnekare och smilfinkar som likt en repad lp-skiva tävlar om att upprepa lögner, floskler och politisk propaganda om hur gudagod samtiden är.

Mina tidigaste minnen av en förgången tid utan söndersprängda bostadshus och dräpta kriminella 13-åringar i diken är från mitten av 70-talet. Jag minns första gången jag hörde de magiska tonerna ur musikhistoriens bästa liveskiva "KISS Alive" och efterföljande klassiska vax "Destroyer". Förvisso ur svart mono-kassettbandspelare och sedermera primitiv skivspelaranläggning men för mig var det den bästa ljudbilden i mannaminne. Jag behövde inget mer utan livet var med detta nästintill perfekt. Det var ju m-i-n-a egna pryttlar.

Annons:

Min mor hade hösten 1977 den goda smaken att ledsaga mig till bio att beskåda Stjärnornas Krig - originalfilmen - på Rigoletto vid Kungsgatan i Stockholm. Det föregicks absolut inte av fusktittande på hypnotiserande algoritmskärmar utan man fick vackert masa sig iväg till den aktuella biografen om man önskade få svar på sina frågor. Det som fanns att tillgå var filmaffischer och lobbyfoton och det räckte gott för fantasin. Likaledes magiskt för en pojkspoling som undertecknad.

Man följde Burken, Stenis och andra genuint svenska idrottsikoner och sportlegendarer med stolt blågult hjärta och nationell själ via groteskt otympliga teve-tingestar. Det var vi - Sverige - mot resten av byket. Sammanhållning en masse och gruppkänsla deluxe. Sverige var helt enkelt det bästa landet i världen. Jag blev tonåring samma år som Björn Borg nöp sin femte raka Wimbledonpuckla i världshistoriens kanske mest dramatiska tennismatch. Bara att ha upplevt en sådan händelse gör mig knäsvag. Var hittar vi något liknande nuförtiden? Idag räknas inte Wimbledontitlar på rad utan snarare dödsskjutningar. Utveckling, någon?

Stjärnornas krig, Björn Borg och U137. (Montage. Foto: Jan Sundstedt, Norberto Mosteirin/Public domain, Marinmuseum/CC BY 4.0)

Roger Moore var James Bond och allt var således som sig bör. Till skillnad från lejonparten av dagens sojamjölksdrickande mähän till män som ber om ursäkt för sitt kön, hade min 007 stil, klass, utsökt garderob, nyp i nävarna, vass trut och inte fasiken var han politiskt korrekt.

Man kunde med något undantag åka kollektivtrafik, vistas på gator och torg samt gå på bio inne i ”stan” utan vare sig överfallslarm, mobiltelefon eller att se sig över axeln efter fähundar som vill sno din jacka eller bara slå dig på käften för att de tycker det är kul. Det kanske låter som science-fiction i dessa tider men så var det - undantaget enstaka fotbollsderbyn.

I såväl grundskolan som gymnasiet skedde såklart något enstaka gurgel och slemmiga mobbare har såklart alltid visat sina tarvliga trynen, men överlag var skolgången hanterbar. Enstaka invandrare började göra sin närvaro hörd men det var antingen barn till chilenare som lämnat efter att Augusto tagit makten eller hårt arbetande Volvo- och Atlas Copco-juggar. Polarna hette Snutten, Drutten, Ägget, Bulten och Mini. Vi läste varandras serietidningar till tonerna av KISS, Thin Lizzy och Deep Purple och diskuterade om Darth Vader verkligen var Lukes farsa och varför Obi-Wan i sådana fall hållit inne med denna inte helt obetydliga information.

Man kunde med något undantag åka kollektivtrafik, vistas på gator och torg samt gå på bio inne i ”stan” utan vare sig överfallslarm, mobiltelefon eller att se sig över axeln efter fähundar som vill sno din jacka eller bara slå dig på käften för att de tycker det är kul.

På biblioteken kunde man läsa "Tintin i Kongo" och "Pippi i Söderhavet" utan att ordningsamma Margareta och bastanta Birgitta fick frispel över det. Inte heller loopade vänsterkollektivet i plugget hbtq-maffians lovsång eller hjärntvättade tjejerna och killarna att vi minsann var födda i fel kön och borde gå i terapi alternativt boka tid hos den lokala kirurgen. Sanning eller konsekvens var helt okej så länge man var med på noterna och ingen blev heller polisanmäld för en flirt. Skilda toaletter hade vi dessutom och ingen tycktes för den sakens skull kränkt utan det sågs som självklart.

Kalla kriget rasade enligt vuxenvärlden som värst och hemma i Sverige snedseglade U137 in i Gåsefjärden i Karlskrona skärgård men enligt dess капитан hade man bara kört vilse. Hur det nu var med den saken så tickade livet på, ända tills den dagen Olof Palme inte längre fanns med oss. Där någonstans försvann "mitt" Sverige och någonting annat började sakta men säkert ta form. Det gick inte lika fort på den tiden, vilket gjorde att en chimär av status quo trots allt klamrade sig fast. I retrospektiv har jag insett att det var kring denna period som förfallet började ta form. Psykopater massakrerade kroggäster vid Stureplan och utanför den lilla orten Malexander fick ett par familjer se sina liv och framtidsdrömmar för all framtid krossade.

Hur otäcka dessa nidingsdåd och ett antal andra händelser än var så var de trots allt vedervärdiga anomalier från en tidsepok som likväl var rätt okej för den enskilde individen. Man kunde fortfarande åka på hockey-vm utan någon större risk för bombdåd, skjutglada islamister, injektionstvång eller krav på munblöjor plus att man fick mer öl per enskild krona. Överlag hade gemene man (trots finanskris) råd att åka på road trip, sällskapsresor samt häradståg. Något som för arbetarklassen snart är ett minne blott om diverse kollektivavtalshatare, globalister, krigshetsare, klimatsekterister och andra suspekta figurer får sin vilja igenom.

Hockey-VM Ulf Dahlén
Svenska hockeysupportrar flankerar Ulf Dahlén efter finalen i München-VM 1993. Foto: privat

Så, nej, det stämmer inte att "Sverige aldrig har varit tryggare". Vem försöker man lura med den rappakaljan? Lajvande kriminologer och livsstilsvänster med 70 papp i månaden och boendes i inkapslade THX 1138-enklaver kan sluta ljuga. Ständiga skjutningar, bomber och granater, kniv- och förnedringsrån, misshandelsfall, våldtäkter och skitungar som tar taxi till den lokala bensinmacken för att sedan tända eld på hela kvarter är för allt smör i Småland inte "trygghet".

Allt var måhända inte bättre förr, men det mesta är faktiskt sämre nu. Jag vill ha tillbaka min monobandare...

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Poliser vittnar om råare klimat: ”Hot och våld har normaliserats”

Ökade otryggheten

Publicerad 27 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Uniformerad kvinnlig polis med fläta, sedd bakifrån framför rulltrappor i en stationsmiljö.
Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten uppger att de utsatts för hot eller våld under en tolvmånadersperiod.

Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten har under en tolvmånadersperiod utsatts för hot eller våld. Nästan varannan säger att kollegorna sällan eller aldrig räcker till när det blir farligt.

Siffrorna kommer från en Novusundersökning som Polisförbundet presenterade under måndagen. Poliserna besvarade enkäten i januari och februari 2026 och redogjorde då för de föregående tolv månaderna.

— Det är en helt oacceptabel siffra och någonting som vi inte ska vänja oss vid att normalisera, säger förbundsordföranden Katharina von Sydow i Schibsted-kanalen TV4:s Nyhetsmorgon.

Hela 45 procent av poliserna i ingripandeverksamheten anser att det sällan eller aldrig finns tillräckligt många kollegor i yttre tjänst för att hantera potentiellt eller faktiskt våld mot kollegor.

"Gränsen för någon att använda våld har sänkts"

Poliserna själva beskriver ett hårdare samhällsklimat och en grövre brottslighet. "Allt har blivit grövre och potentiellt farligare", skriver en av dem i enkäten.

En annan uppger: "I dag hotar ungdomar 12–17 år poliser till livet och slåss mot polis". En tredje berättar att man "drar av fyrverkeripjäser vid polisstationen/fordon/patruller" och "går efter poliser på väg hem".

Andelen var ännu högre när Polisförbundet gjorde samma undersökning 2023. Då hade nio av tio ingripandepoliser utsatts för hot eller våld.

Johan Löfling Tärnström har arbetat som polis i tio år och är i dag verksam i Haninge och Nynäshamn. För TV4 berättar han om ett ingripande där tre poliser försökte få med sig en man till polisbilen.

— Trots att vi använde pepparsprej vid det tillfället så fick han tag i mitt hår och slet av en hårtuss från mig, säger han.

Förbundet kräver fler poliser

Polisförbundet vill att poliskåren fortsätter växa, både med nya poliser och med erfarna som återvänder till yrket. Förbundet driver också frågor om skyddsutrustning som sitter rätt, ett starkare integritetsskydd för poliser och deras familjer samt återkommande fortbildning genom hela yrkeslivet.

Ett ansvar lägger förbundet på politiken.

— Politiken har under de senaste 10–15 åren varit ganska ryckig. Man har satsat på polisen och sedan har man glömt av det och satsat igen, säger Katharina von Sydow.

Undersökningen bygger på anonyma svar från 1 314 poliser. Urvalet drogs slumpmässigt ur förbundets medlemspanel, och 47 procent av nettourvalet genomförde hela webbintervjun.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

264 minderåriga i grova gängbrott – nu granskas samhällets insatser

Ökade otryggheten

Publicerad 26 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Gängkriminella
Socialstyrelsen ska undersöka riskfaktorer, uppväxtvillkor och tidigare myndighetskontakter för de 264 minderåriga i kartläggningen. Genrebild.

Socialstyrelsen har identifierat 264 barn och unga under 18 år som rättsväsendet har lagfört eller prövat för grova våldsbrott kopplade till gängkriminalitet. Myndigheten ska nu granska deras uppväxt och kontakter med samhället.

Kartläggningen gäller åren 2020–2024 och brott som mord och mordbrand där dådet hör ihop med organiserad brottslighet, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Ungefär var tionde i gruppen är barn under 15 år, och antalet är även högre än vad myndigheten räknat med.

Bedömningen före kartläggningen låg på 150–200 barn, uppger Ekot.

Kriminalvården har under flera år sett en eskalerande ökning av barn och unga inblandade i grova våldsbrott. Foto: Kriminalvården

Kartläggningen omfattar perioden 2020–2024 men mäter däremot ingen utveckling över tid.

Siffrorna betyder inte heller att domstolar har dömt samtliga 264.

Nu ska Socialstyrelsen undersöka de 264 barnens bakgrund för att få en bild av varför vissa barn hamnar i organiserad brottslighet.

Granskningen ska omfatta riskfaktorer, bakgrund, uppväxtvillkor och barnens kontakter med olika aktörer.

— Vi ska se vilka riskfaktorer vi kan se, bakgrundsfaktorer, uppväxtvillkor som är viktiga att kartlägga samt vilken kontakt de haft med olika aktörer för att se var samhället har brustit i kontakten med de här barnen, säger Johanna Kumlin, avdelningschef vid Socialstyrelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fängelseexpansion kan kosta skattebetalarna 85 miljarder om året

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel.
Kriminalvården räknar med ett kraftigt utökat behov av anstalts- och häktesplatser till 2045. Hallanstalten på en arkivbild från 2009.

Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.

Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.

I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.

Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.

Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.

Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.

Straffrättsreformen den främsta orsaken

Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.

— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.

Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.

Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.

Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fyra skolbarn till sjukhus efter godisfynd

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har ingen koppling till händelsen.

Fyra barn i tioårsåldern smakade på vad som såg ut som godis i samband med en fritidsutflykt i Älvsjö, i södra Stockholm. Barnen fördes till sjukhus för kontroll och polisen utreder nu händelsen.

Polis och ambulans ryckte under onsdagen ut till en skola i Älvsjö, uppger polisen.

I samband med en fritidsutflykt hade barn hittat vad som såg ut att vara godis, och några av barnen hann smaka innan personalen satte stopp.

Samtliga barn är cirka tio år, och fyra av dem fördes till sjukhus för kontroll.

Personalen larmade polisen som var snabbt på plats och tog fyndet i beslag.

Skulle kunna vara narkotika

TV4 rapporterar att skolan ringde polisen strax efter klockan tre och att barnen hittade godiset i skogen intill skolan.

– Det var strax efter klockan tre som vi fick samtal från en skola med anledning av att barn har hittat någonting som uppfattades vara godis i skogen intill skolan. Det skulle kunna vara narkotiska preparat i godiset. Det vi känner till är att fyra barn smakat på godiset, säger Per Fahlström, presstalesman vid Stockholmspolisen.

Skolans biträdande rektor formulerar sig mer bestämt i ett utskick till vårdnadshavarna. Enligt utskicket hittade barnen under fritidsutflykten "en gömma med narkotika".

Polisen kan för närvarande varken bekräfta eller dementera att det barnen åt är narkotika.

En anonym förälder beskriver sitt barns reaktion för TV4: — Mitt barn var väldigt uppskrämt, ledset och upprivet, säger föräldern.

Polisen har upprättat en anmälan om vållande till kroppsskada och narkotikabrott och utreder vad barnen fick i sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.