MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 28 juli 2025

måndag 28 juli 2025

Konkurrensverket: Avveckla presstödet

publicerad 10 februari 2014

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Konkurrensverket, KKV, anser att man borde avskaffa det skattefinansierade presstödet på sikt eftersom det begränsar en effektiv konkurrens mellan dagstidningarna.

I sitt remissyttrande till Presstödskommitténs förslag om höjda maxbelopp för presstödstidningar skriver Konkurrensverket att man ur konkurrenshänseende borde se till att driftstödet avskaffas.

Förbättra förutsättningarna för dagstidningar att konkurrera utifrån pris och kvalitet genom att successivt avskaffa presstödet.

Konkurrensverket håller dock med Presstödskommittén om att reklamskatten för tidningarna borde slopas helt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU och USA når överenskommelse om tullar och energisamarbete

publicerad Idag 14:27
– av Jan Sundstedt
Ursula von der Leyen och Donald Trump i samband med gårdagens presskonferens.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU och USA har nått en överenskommelse om ett heltäckande handelsavtal som innebär 15-procentiga amerikanska importtullar på majoriteten av EU:s varor. Avtalet markerar ett viktigt steg för stabilitet och förutsägbarhet i den transatlantiska handeln.

Efter månader av spända förhandlingar offentliggjordes igår ett nytt handelsavtal mellan EU och USA.

Avtalet innebär att USA inför en generell tullsats på 15 procent för majoriteten av EU:s exporter till USA, däribland produkter från fordonsindustrin. Undantag görs för stål och aluminium, som fortsatt regleras under separata kvotsystem.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump presenterade avtalet efter möten i Skottland, där de beskrev det som ”all inclusive” och ett genombrott som skapar stabilitet i en osäker global ekonomisk situation.

Jag hävdar att detta är det största avtalet som någonsin gjorts, sade Trump i samband med en presskonferens till avtalets ära.

Avtalet innehåller även betydande energisamarbete där EU åtar sig att investera i och köpa amerikansk energi till ett värde av omkring 750 miljarder dollar.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommenterade avtalet i positiva ordalag: – Vi har ett handelsavtal mellan de två största ekonomierna i världen, och det är en stor sak. Det är en enorm affär. Det kommer att skapa stabilitet. Det kommer att ge förutsägbarhet.

Avtalet får kritik: ”Obalanserat”

Därtill planerar EU att göra investeringar på 600 miljarder dollar i USA under en längre period. Detta omfattar flytande naturgas (LNG), olja och kärnbränsle, vilket ses som ett led i EU:s ambition att minska beroendet av rysk energi.

Handelsavtalet inkluderar vidare tullfri handel på utvalda strategiska produkter som flygplan, flygplansdelar, halvledare och vissa kemikalier, vilket väntas gynna båda parternas industrisektorer. Dock kvarstår viss osäkerhet kring tullsatser på vissa jordbruksprodukter och drycker.

Avtalet avvärjer en hotande tullkonflikt där USA tidigare hotat med upp till 50 procents importtullar på europeiska varor, en nivå som senare sänktes till 30 procent innan det slutliga avtalet nåddes.

Många i Europa anser dock fortfarande att basnivån på 15 procent är för hög, särskilt i ljuset av de ursprungliga förhoppningarna om ett noll-till-noll-avtal.

Kritik kommer också mot vad många menar är ett sämre avtal för EU:s medlemsstater, jämfört med det avtal som slutits mellan USA och Storbritannien – ett Storbritannien som dessutom står utanför EU.

Bernd Lange, tysk socialdemokrat och ordförande för Europaparlamentets handelsutskott, ser tullarna som ”obalanserade”. Han varnar för att de omfattande EU-investeringarna som nu styrs mot USA troligen sker på bekostnad av EU självt.

Svenska och europeiska företag välkomnar i stor utsträckning överenskommelsen, som förväntas bidra till ökad handel och investeringar över Atlanten, samtidigt som avtalet signalerar nya möjligheter till samarbete inom energi och teknik.

Faktaruta: WTO, tullar och handelskonflikter

  • WTO:s roll: Världshandelsorganisationen (WTO) reglerar internationell handel och syftar till att minimera tullar och andra handelshinder mellan medlemsländer.
  • Tullar: Skatter på importerade varor som påverkar priser och konkurrenskraft. Höga tullar kan minska handel och leda till negativa ekonomiska effekter globalt.
  • Handelskrig: Eskalerade tullhöjningar mellan länder, som USA och EU var nära att inleda, kan skada export och import, försämra relationer och skapa osäkerhet på marknaderna.
  • Ekonomiska effekter: Stabilitet och låga tullar främjar investeringar och tillväxt. Avtalet mellan EU och USA förväntas minska risken för handelsspänningar och möjliggöra långsiktig planering för företag på båda sidor.
  • Energi och geopolitik: Avtalets energidel kopplas till Europas energiomställning och dess ambition att minska beroendet av rysk gas och olja genom amerikanska energikällor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Revolut utmanar svenska banker med nytt sparkonto

publicerad 25 juli 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den populära och friare brittiska neobanken Revolut lanserar ett sparkonto på den svenska marknaden med räntesatser upp till 2,65 procent. Satsningen kommer efter ett rekordår där fintechbolaget mer än fördubblade sin vinst och passerade 60 miljoner kunder globalt.

Revolut redovisade en vinst på en miljard pund för 2024, vilket representerar mer än en fördubbling jämfört med föregående år. Samtidigt växte kundbasen till över 60 miljoner användare världen över.

Bolagets grundare och vd, Nik Storonsky, beskrev förra året som en milstolpe för företaget, men betonade att detta bara är början. ”Men vi har bara börjat”, sa Storonsky och lade till att målet nu är att nå 100 miljoner dagligt aktiva användare i 100 länder, enligt rapporter från Financial Times.

Konkurrenskraftiga villkor för svenska sparare

Det nya sparkontot, som kallas Instant Access Savings, erbjuder flexibla villkor utan uppsägningstid. Kunder kan sätta in och ta ut pengar när som helst genom mobilappen, där räntan beräknas dagligen.

Räntesatserna varierar beroende på kundens medlemsnivå hos Revolut. Standard- och Plus-medlemmar erhåller 1,18 procent i ränta, medan Premium-medlemmar får 1,48 procent. Metal-medlemmar erbjuds 2,07 procent och de mest förmånliga Ultra-medlemmarna kan få upp till 2,65 procent.

Denna lansering utgör ett viktigt steg i vår fortsatta expansion av finansiella tjänster i Sverige. Genom daglig ränteberäkning och tillgång till sitt sparande dygnet runt gör vi det smidigare än någonsin för våra svenska kunder att bygga upp sitt kapital hos oss, säger Fiona Davies, som är ansvarig för tillväxt i Storbritannien, Irland och Norden på Revolut.

Lanseringen av sparkontot är del av Revoluts bredare strategi att etablera sig som en finansiell plattform med full service och konkurrera direkt med traditionella storbanker på den svenska marknaden.


TIPS! Att ansöka om och få ett bankkonto hos Revolut via företagets mobilapp tar i många fall under 5 minuter och är i grunden kostnadsfritt samtidigt som kontot kan erhållas samma dag.

Fakta Revolut och Revolut Bank UAB

Revolut grundades 2015 av Nikolay Storonsky och Vlad Yatsenko med huvudkontor i London. Bolaget erhöll banklicens från Europeiska centralbanken via Litauens centralbank i december 2018 och uppgraderade till fullständig banklicens 2021. Svenska kunder betjänas genom Revolut Bank UAB i Vilnius och skyddas av Litauens insättningsgaranti på upp till 100 000 euro. Banken har över 180 000 svenska användare och växte med 756 procent i Sverige 2023 – den högsta tillväxten globalt för bolaget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Astra Zeneca satsar mångmiljardbelopp i USA

publicerad 23 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Astra Zeneca planerar att investera nära 480 miljarder kronor i USA. Investeringen kommer i kölvattnet av Donald Trumps hot om importtullar, och innefattar bland annat en ny läkemedelsfabrik i Virginia.

Svensk-brittiska läkemedelsbolaget meddelade under måndagen att planen är att nå en årsomsättning på 80 miljarder dollar till år 2030, där hälften av intäkterna ska komma från USA. För att nå dit ska man investera 50 miljarder dollar, motsvarande 479 miljarder svenska kronor, på amerikansk mark, meddelade vd Pascal Soriot under ett besök i Washington, skriver Reuters.

Investeringen omfattar bland annat en ny läkemedelsfabrik i delstaten Virginia, vilket också kommer att bli Astra Zenecas största enskilda tillverkningsinvestering någonsin. Vidare omfattar det även utbyggnader i Maryland, Texas och Massachusetts.

Hot om importtullar

Satsningen i landet är den senaste i raden av liknande åtgärder från andra läkemedelsföretag efter att president Donald Trump hotat om importtullar samt uttryckt krav kring ökad inhemsk produktion. Trump har upprepade gånger hotat med tullar på läkemedelssektorn, men signalerade tidigare denna månad att företagen skulle få ett år till 18 månader på sig att ”få ordning på sina affärer” innan några avgifter träder i kraft.

Bland annat planerar även läkemedelsbolaget Johnson & Johnson, som är verksamma i över 150 länder, att investera 55 miljarder dollar i landet de kommande fyra åren. Det schweiziska bolaget Roche planerar också att investera 50 miljarder dollar i USA.

Redan förra året stod USA för mer än 40 procent av Astra Zenecas intäkter. Totalt har bolaget i nuläget 19 anläggningar och kontor i USA med över 18 000 anställda.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Metallfynd i Sverige kan bli avgörande i kampen om framtidens teknik

Energikrisen

publicerad 21 juli 2025
– av Jan Sundstedt
LKAB - gruva samt administrationsbyggnad i Kiruna.
LKAB hoppas i och med den nya fyndigheten göra Sverige mindre oberoende av utländska aktörer vad gäller jordartsmetaller. OBS: Arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige kan spela en nyckelroll i Europas försök att minska sitt beroende av Kina för strategiskt viktiga metaller. LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna lyfts nu fram som en potentiell lösning på EU:s växande råvaruproblem.

EU-kommissionen har nyligen gett LKAB-projektet status som ”strategiskt” inom ramen för EU:s Critical Raw Materials Act, vilket innebär förenklade tillståndsprocesser och prioriterad handläggning, skriver Dagens Industri.

Efter fördjupade undersökningar uppskattas nu mineralresurserna i vad man kallar Per Geijer-fyndigheten till cirka 1,2 miljarder ton, med upp till 2,2 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller och höga halter järn och fosfor – vilket gör fyndigheten till den största i sitt slag inom EU.

Sällsynta jordartsmetaller är avgörande vid tillverkning av bland annat elbilar, vindkraftverk och avancerad elektronik. I dag dominerar Kina produktionen, vilket har skapat oro för leveranskedjorna när efterfrågan ökar globalt.

EU:s nya råvarulag syftar till att minst 10 procent av behovet ska kunna tillgodoses inom unionen till 2030.

Betydande steg – men lång väg till brytning

Trots de stora resurserna återstår omfattande prövningar innan utvinning kan inledas. LKAB har påbörjat miljöprövningar, tekniska undersökningar och ekonomiska analyser, men såväl bolaget som svenska myndigheter betonar att processen väntas ta flera år.

Nästa stora energifråga kommer vara sällsynta jordartsmetaller där Kina positionerat sig de senaste 30–40 åren. Utan dem kan vi inte tillverka elbilar, stridsflyg eller iPhones. Då är frågan om vi vill låta Xi Jinping bestämma det eller inte, säger Jan Moström, VD för LKAB.

Utvinningen av sällsynta jordartsmetaller skulle kunna ske parallellt med järnmalmsbrytningen, vilket ökar projektets lönsamhet och minskar beroendet av globala monopolliknande strukturer.

Vad vi gjorde under många år i Sverige var att exportera vår miljö-, klimat- och landskapspåverkan till andra länder och brydde oss inte om det när vi importerade de här materialen. Det funkade så länge vi hade frihandel. Då är frågan om vi ska gå tillbaka till att använda trä och sten eller säkra upp materialen och avgöra de här målkonflikterna, menar Moström.

Politisk och industriell uppbackning

Både svensk regering och EU-kommissionen lyfter nu fram Kirunafyndigheten som ett viktigt steg mot ett mer självförsörjande Europa.

Projektet förväntas bidra till den ”gröna omställning” som kräver stora mängder strategiska metaller, samtidigt som det kan skapa nya arbetstillfällen och stärka svensk gruvnäring.

Samtidigt återstår frågor om miljöpåverkan, samexistens med rennäring och lokal opinion – faktorer som redan fördröjt tidigare gruvprojekt i Sverige.

Hur snabbt LKAB kan gå från prospektering till produktion avgör om Europa har möjlighet att minska beroendet av utomeuropeiska leverantörer i tid för nästa tekniksprång.

Per Geijer-fyndigheten

Enligt LKAB innehåller fyndigheten mineraltillgångar på 734 miljoner ton järnmalm med höga järnhalter samt fosfor och mer än 1,3 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller.

Halterna av de sällsynta jordartsmetallerna i Per Geijer-fyndigheten är tio gånger högre än i den Kirunamalm där LKAB driver gruva i dag.

Per Geijer-området är tänkt att bli LKAB:s nästa brytningsplats. Tidigare har man bedömt att det kan ta 10–15 år innan det kan bli aktuellt med brytning. Främst handlar det om att få nödvändiga tillstånd.

Källa: LKAB via Dagens Industri

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.