MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:
Den här artikeln publicerades för 4 år sedan

https://nyadagbladet.se/ekonomi/idag-stangs-de-sista-karnkraftverken-i-tyskland-trots-allvarlig-energikris/

Ekonomi

Idag stängs de sista kärnkraftverken i Tyskland – trots allvarlig energikris

Klimatöverdrifterna

Uppdaterad 16 april 2023, Publicerad 15 april 2023 – av Redaktionen
1 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 800,00 SEK 82% Mål: 75 000,00 SEK
Läs artikeln och bidra

Idag genomför Tyskland avstängningen av sina sista kärnkraftverk. Även om kärnkraftsmotståndare firar detta beslut, har den planerade avvecklingen även lett till kritik och landet befinner sig fortfarande i en allvarlig energikris.

På senare tid har det funnits krav på att skjuta upp avstängningen av de återstående reaktorerna, både från oppositionen och från politiker inom förbundskansler Olaf Scholz koalition. Kritiken innefattar bland annat farhågor om att Tyskland nu kan bli "mer beroende av fossila bränslen".

Regeringen har dock avvisat dessa krav. Avvecklingen är redan "klappad och klar", enligt Scholz talesperson. Landets miljöminister Steffi Lemke menar att Tyskland nu går in i en "säkrare tid", trots att landet står i en stor energikris med skenande priser och en hårt drabbad industri.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Bakgrund Tyska kärnkraften

Tyskland är den första stora industrinationen att fasa ut all sin kärnkraft. År 2001 beslutades det att successivt stänga de 17 kärnkraftverken fram till 2022. Detta beslut återkallades temporärt 2010 men återinfördes efter kärnkraftskatastrofen i Japan 2011, då förbundskansler Angela Merkel bytte åsikt om kärnkraft.

Kärnreaktorerna i det tidigare Östtyskland stängdes under 1990-talet av säkerhetsskäl. Hösten 2022 beslutade regeringen att behålla landets tre kvarvarande kärnkraftverk i drift fram till april i år på grund av energikrisen till följd av kriget i Ukraina.

Cirka 70 procent av Tysklands energibehov täcks av import. I början av 2020-talet kom över en tredjedel av den totala energikonsumtionen från olja, en fjärdedel från naturgas, 18 procent från kol, 14 procent från förnybara energikällor och drygt 6 procent från kärnkraft.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/inrikes/transportstyrelsen-stoder-fem-ars-malus-och-hojd-fordonsskatt/

Inrikes

Transportstyrelsen säger ja till två extra år med förhöjd bilskatt

Klimatöverdrifterna

Publicerad Igår 11:12 – av Emil Fjellstedt
AI-genererad illustration av en kontorsbyggnad med texten Transportstyrelsen på fasaden.
3 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Nya bensin- och dieselbilar kan få förhöjd skatt i fem år i stället för tre. Transportstyrelsen ställer sig bakom förslaget och vill dessutom höja grundbeloppet och koldioxidbeloppet i den vanliga fordonsskatten.

Förslagen kommer från den statliga utredningen Vägen mot utfasning (SOU 2026:33), som ska fasa ut fossila drivmedel ur vägtrafiken. Inget är beslutat ännu. Remisstiden går ut den 30 oktober, och sedan tar regeringen ställning.

Transportstyrelsens remissvar är beslutat av generaldirektör Joel Smith. Där tillstyrker myndigheten att malus förlängs från tre till fem år. Malus är den förhöjda skatt som i dag tas ut under de tre första åren på nya bensin- och dieseldrivna personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar.

Grundavgiften upp en sjättedel

Myndigheten stöder också en höjning av den ordinarie fordonsskatten. Grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor, en ökning med en sjättedel. Koldioxidbeloppet går från 22 till 25 kronor per gram. Utredningen vill dessutom sänka gränsen för när koldioxidbeloppet börjar tas ut.

Annons:

För dieselbilar blir räkningen en annan. Utredningen vill slopa bränslefaktorn och bränsletillägget för dieseldrivna personbilar och lätta lastbilar, och även det tillstyrker myndigheten. Vad dieselägaren till slut betalar beror på hur de slopade delarna vägs mot de höjda beloppen.

Tidplanen sätter myndigheten däremot stopp för. Transportstyrelsen avstyrker de föreslagna datumen, den 1 januari 2028 för malus och dieseländringen och den 1 februari 2028 för skattehöjningen. Myndigheten vill i stället ha en gemensam tidpunkt för alla tre och förordar av praktiska skäl en annan månad än januari eller juli.

Bilbranschen: slår mot dem som inte kan byta

Mobility Sweden, som organiserar tillverkare och importörer av bilar, lastbilar och bussar, säger nej till den generella höjningen. Organisationen skriver att den ökar "kostnaderna för fordonsägande även för den befintliga fordonsflottan, där möjligheten att på kort sikt byta fordon kan vara begränsad".

Notan landar alltså inte bara hos nybilsköparen. Den träffar också den som redan äger sin bil och inte kan byta ut den i första taget.

Branschen avstyrker även att dieselns skattedelar slopas. Det sänker skatten för lätta dieselfordon och minskar fördelen med att välja elbil, menar organisationen, som hellre ser att nollutsläppsfordon görs mer attraktiva.

Varnar för småföretagen

Utredningen vill också att kommuner ska kunna införa miljözoner för personbilar separat från lastbilar och bussar. Där säger Transportstyrelsen nej till utformningen. Förslaget "riskerar att slå väldigt hårt mot små företag", skriver myndigheten, eftersom hantverkare och servicefirmor i städerna ofta kör personbil, lätt lastbil eller lätt buss.

Myndigheten ifrågasätter dessutom att lokala trafikregler används mot det som myndigheten kallar ett "nationellt problem", användningen av fossila bränslen. "Nationella utmaningar bör hanteras med nationella styrmedel och inte genom lokal trafikreglering", skriver Transportstyrelsen.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/epp-s-d-och-renew-mjukar-upp-eu-s-forbud-mot-nya-bensinbilar/

Utrikes

Verkligheten hinner ikapp – EU backar om förbudet mot förbränningsmotorer

Klimatöverdrifterna

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med Europaparlamentets plenisal till vänster och en bilkö på motorvägen A5 vid Heidelberg till höger.
Uppgörelsen i EU-parlamentet öppnar för att nya bensin- och dieselbilar ska kunna säljas även efter 2035. Ett slutligt EU-beslut återstår. Arkivbilder från Strasbourg och motorvägen A5 vid Heidelberg 2014.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Verkligheten tycks hinna ikapp EU:s förbudspolitik. Förhandlare från Europaparlamentets tre stora partigrupper har enats om ett förslag som innebär att stoppet för nya bensin- och dieselbilar 2035 kan luckras upp.

Uppgörelsen mellan konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala Renew nåddes under natten mot tisdagen, rapporterar Reuters, som har sett avtalstexten. Om den går igenom skulle målet om helt utsläppsfria nya bilar 2035 inte längre gälla.

För bilköparna kan skillnaden bli stor. Enligt Carup öppnar förslaget för att tillverkarna ska kunna fortsätta sälja nya bensinbilar, dieselbilar och hybrider efter 2035. Kravet gäller nämligen tillverkarnas samlade nybilsflotta, inte varje enskild bil, så länge flottans genomsnitt klarar målet.

Bilindustrin pressar på för en reträtt

Uppgörelsen kommer efter hårda påtryckningar från delar av bilindustrin. Volkswagen, BMW, Mercedes och flera andra tillverkare har enligt Carup varnat för en alltför snabb omställning, samtidigt som de pressas av konkurrens från kinesiska elbilstillverkare och vikande lönsamhet.

Annons:

Volvo Cars går på motsatt linje. Biltillverkaren har varnat för att Europa riskerar att tappa ytterligare mark till Kina om elbilsomställningen bromsas och har uppmanat politikerna att hålla fast vid den ursprungliga inriktningen, skriver Carup.

Utsläppskraven sänks i förslaget

Enligt dagens regler ska utsläppen från nya personbilar minska med 100 procent till 2035 jämfört med 2021. Förslaget sänker målet till 87,5 procent, och tillverkarna skulle kunna tillgodoräkna sig ytterligare 7,5 procentenheter genom utsläppssnålt stål tillverkat i EU, sammanlagt 95 procent. EU-kommissionen hade föreslagit 90 procent, och Frankrike och Tyskland enades förra veckan om samma nivå utan kompenserande åtgärder.

Förslaget är ännu inte lag. Partigrupperna måste först godkänna uppgörelsen för att fastställa parlamentets ståndpunkt, och därefter ska parlamentet och medlemsländernas regeringar enas om en gemensam text. Blir kompromissen verklighet kan stoppet urholkas, och 2035 behöver då inte bli slutet för nya bilar med förbränningsmotor i Europa.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/fn-dodforklarar-1-5-gradersgransen-overskridandet-ar-oundvikligt/

Utrikes

Efter ett decennium av klimathets – FN dödförklarar 1,5-gradersgränsen

Klimatöverdrifterna

Uppdaterad 21 oktober 2026, Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Inger Andersen sitter bakom en mikrofon med en surfplatta framför sig och en turkos bakgrund.
UNEP:s chef Inger Andersen säger att fönstret för att hålla 1,5-gradersgränsen har stängts. FN räknar nu på att begränsa överskridandet och återvända till gränsen senast 2100. Arkivbild från 2022.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

I åratal har barn och unga fått höra att framtiden avgörs vid 1,5 grader. Nu dödförklarar FN:s miljöprogram UNEP möjligheten att hålla gränsen.

Beskedet står i rapporten Emissions Gap Report 2026: The Point of Return, som UNEP publicerade på onsdagen. För första gången kallar författarna ett brott mot gränsen "nära förestående och oundvikligt", skriver CNN.

FN överger inte Parisavtalet. Organisationen räknar fortfarande med att temperaturen ska kunna pressas tillbaka under 1,5 grader före seklets slut, alltså samma gräns som länge beskrivits som sista chansen.

— Vi säger nu att det här fönstret har stängts, men vi kan öppna det igen genom att göra överskridandet så kort som möjligt, sade UNEP:s chef Inger Andersen till journalister.

Annons:

Kontot HWL på X ser Parisavtalet och klimathetsen som ett svek mot de unga. Där skrivs att man under ett decennium "skrämt en hel generation av unga och barn till ren framtidsångest". FN:s besked sammanfattar kontot med orden "Hoppsan, fönstret är helt stängt, det var omöjligt ändå".

Ungas framtidsångest

Oron är verklig. En global undersökning i The Lancet Planetary Health bland 10 000 unga mellan 16 och 25 år i tio länder visade 2021 att en majoritet var mycket eller extremt oroade för klimatet, och att oron påverkade vardagen för många.

UNEP:s svar på det missade målet är ändå inte att tona ned larmet. Rapporten kräver utsläppsminskningar långt bortom vad länderna lovat, och FN:s generalsekreterare António Guterres skriver att "överskridande inte är kapitulation".

Nästa runda väntar vid klimatmötet COP31 i Antalya i november, där Parisavtalets andra globala översyn inleds.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/vattenfalls-vindkraft-forlorade-1-27-miljarder-kronor-2025/

Inrikes

Växande förluster för Vattenfalls vindkraft – miljarder skjuts till

Energikrisen

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Stor-Rotliden med ett stort verk i förgrunden och fler verk över ett snötäckt skogslandskap.
Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden. Bolagets svenska vindkraft gick enligt Affärsvärldens sammanställning med 1,27 miljarder kronor i förlust 2025. Arkivbild.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Förlusterna i Vattenfalls svenska vindkraft fortsätter att växa. Under 2025 gick verksamheten back 1,27 miljarder kronor, samtidigt som den fick 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott.

Förlusten är 400 miljoner kronor större än 2024, då den stannade vid 870 miljoner. Siffrorna gäller Vattenfalls svenska vindkraftsbolag sammantaget, inte koncernen som helhet, enligt en genomgång som Affärsvärlden publicerat. Enligt tidningen har den svenska vindkraften gått med förlust varje år sedan 2020.

Omkring hälften av förlusten kommer från en enda post: en nedskrivning på 600 miljoner kronor av vindkraftsprojektet Velinga, som då ännu inte var färdigbyggt. Som enda orsak anger bolaget "uppdaterade investeringsförutsättningar".

Velinga, på 67 megawatt, har sedan dess tagits i drift enligt Vattenfalls delårsrapport för januari–mars 2026.

Annons:

Aktieägartillskottet på 3,5 miljarder kronor framgår av kassaflödesanalysen. Beloppet är nästan tre gånger så stort som årets förlust.

"Elpriser nära noll"

Vattenfall Vindkraft AB förklarar i årsredovisningen det dåliga året med "låga elpriser på grund av överkapacitet, milda väderförhållanden och höga nivåer i vattenkraft". I årsredovisningen för delägda Blakliden Fäbodberget Wind AB beskrivs "långa perioder med elspotpriser nära noll".

I delägda Vattenfall Toledo Vind gick det så långt att bolaget stängde av produktionen. Enligt Affärsvärlden reglerades motsvarande 31 procent av Toledos möjliga produktion bort.

Skälet, enligt årsredovisningen: "den rörliga kostnaden för att exportera produktionen i transmissionsnätet var högre än intäkterna".

Trots det skriver Vattenfall Vindkraft AB att bolaget "avser fortsatt att utveckla, bygga och förvalta vindkraftsanläggningar i Sverige".

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: