Ayurveda är vedakulturens mycket komplexa filosofin för hälsa. Liksom sin systerfilosofi yogan har den sina rötter i urgamla skrifter från den antika civilisationen i Indusdalen som bevarats till våra dagar; vedaskrifterna.
Begreppet Ayurveda härrör från två ord på sanskrit, där ayuh betyder ”liv” eller ”livslängd” och ”veda” betyder ”vetenskap” eller ”helig kunskap”. På sanskrit benämns hälsa som ”svastha” – som definieras som ett tillstånd där människans olika aspekter som sinne, kropp och själ samverkar harmoniskt och som den ayurvediska filosofin strävar efter att bistå med sina råd och riktlinjer.
Ytterst gör den ayurvediska filosofin anspråk bortom ren hälsa; på att synkronisera människan med sin sannaste, innersta natur; att utveckla ens styrka; att arbeta med utmaningar i livet i stort och förebygga sådant som kan påverka negativt. Filosofin, kan betonas, är därför ingen behandling i sig själv, och man blir som regel inte rekommenderad naturläkemedel och stärkande örter från en ayurvedisk läkare eller hälsoterapeut för att sedan själv luta sig tillbaka i väntan på att bli frisk. Snarare tar den sitt huvudsakliga sikte i en sund och hälsofrämjande livsstil.
Från Indiens utkanter till växande popularitet i Väst
Trots stora politiska omvälvningar genom årens lopp har traditionen bevarats i utkanten av samhället. I det moderna Indien har den fått ett rejält uppsving i popularitet och har i allt högre utsträckning kommit att etableras som ett komplement till modern medicin och sjukvård.
Under 1980-talet började filosofin vinna terräng västerut i och med den ökande populariteten för yoga och österländsk filosofi i de västerländska länderna, där den idag kommit att bli relativt etablerad.
De ayurvediska principerna utgår från de riktigt stora perspektiven – där människan ses som en liten del av naturen och världsalltet – för att sedan sätta olika hälsotillstånd eller obalanser i ett större sammanhang och kartlägga vägen mot förbättrat välbefinnande.
Att lyssna på kroppens signaler är också tydligt betonat i allmänhet. Grunderna exempelvis i ayurvedisk kosthållning är att äta i lugn och ro, sittande, vara närvarande i stunden, tugga noggrant och även endast äta när vi är hungriga. Ayurveda inkluderar bland mycket annat även en bred vägledning till läkande örter och naturlig växtbaserad medicin, men även exempelvis hur man förbättrar sömn och i övrigt för en hälsosam livsstil.
Några ayurvediska begrepp
Ayurveda menar att fem huvudelement utgör naturens grundläggande byggstenar; jord, vatten, eld, luft och rymd. Varje människa präglas av dessa element, med vissa mer dominerande än andra. De tre så kallade ”doshorna” är kanske bland de allra mest kända ayurvediska begreppen, som man kan säga är tre grundläggande kroppstendenser.
Enligt ayurvedan är varje människa präglad av en viss kombination av doshor, ofta två där en är dominerande. Detta påverkar fysiologin, vad man tycker om och inte, tendenser och vanor, mental och känslomässig karaktär och sårbarheter när det kommer till obalanser och sjukdomar. Att leva i balans med sin medfödda kroppstyp, ens ”naturliga jämviktstillstånd”, är en allmän riktlinje för god hälsa.
Vata
Vata motsvarar luftelementet och i kroppen sådant som andning, hjärtats pulsering, muskelrörelser, nervimpulser, sensorisk uppfattning, kommunikation och vår förmåga till flexibilitet, glädje och expansivt medvetande.
Personer med dominerande vata beskrivs som ofta varande smala, snabba, flexibla, rörliga och kreativa, styrs av sina känslor och där humöret kan växla snabbt. Har man mycket vata i sin konstitution mår man man bra av att äta lite oftare men mindre portioner. Personer med dominerande vata har lätt för att få blodsockerfall och har tendens till förstoppning, gaser och uppsvälld mage, och blir lätt illamående om de äter för mycket. En person med hög grad av vata bör äta tillagad varm mat, krämiga rätter, gärna mycket kött och fisk, samt vitlök, ingefära, rödbetor, avokado, morötter, och söta och saftiga frukter. Basilika, kanel, kajennpeppar och fänkål är bra kryddor att tillsätta i kosten, även olja och nötter. Vata-personer ska helst undvika att överkonsumera fibrer, linser och bönor.
Pitta
Pitta är eldens element och uttrycks i kroppen i form av aptit, matsmältning, omvandling, absorption men även i mentala-emotionella egenskaper som intelligens, karisma, mod och ambition.
Personer med dominerande pitta beskrivs som energiska och målinriktade, disciplinerade och strukturerade. Pitta-dominanta personer har ofta ett starkt matsmältningssystem och behöver äta mat vid samma tidpunkter på dygnet för struktur och balans. Får en pitta-person inte mat i tid kan den lätt bli arg och grinig. Personer med dominerande pitta lider ofta av diarré, halsbränna, magkatarr, magsår och inflammation i tarmarna. Har du mycket pitta-energi mår du bra av tillagad varm mat på vintern, men kall och lättare mat på sommaren, samt fisk och fågel. Med mycket pitta-energi ska man undvika rå lök, råa tomater, för mycket salt och surt, samt heta kryddor. Färsk koriander, kardemumma och mejram går bra. Pitta-personer bör vara sparsamma med kaffeintag.
Kapha
Kapha, vattenelementet, finns i kroppen som tillväxt, regenerering, vätskebalans, fettreglering, styrka, uthållighet, minne och vår förmåga att känna medkänsla och tillfredsställelse.
Personer med dominerande kapha tenderar till att ha lite större kroppshydda eller vara fast, tung och stabil i kroppen. En typisk kapha-person är ofta lugn, uthållig och tystlåten. En kapha-person har också lätt för att gå upp i vikt och har en långsam matsmältning, därför behöver man ofta inte äta mer än två gånger per dag. Med dominerande kapha upplever man vanligtvis otydliga hungersignaler, långsam förbränning, tung tarmtömning och även övervikt. Som kapha-dominant person bör man äta varm mat, fibrer och starka kryddor. Grönsaker, bönor, linser, ris, polenta, hirs och bovete, och beska frukter som gröna äpplen. Man ska helst undvika mjölkprodukter, oljor, nötter och torkade frukter. Kryddor som anis, basilika, chilipeppar och dragon är ett bra tillskott i maten.
