Människor som håller sig à jour med det pågående världsläget genom att läsa mycket nyheter tenderar att ha en mer kritisk hållning mot islam än de som inte läser lika mycket nyheter, visar forskning.
Oavsett politisk hemvist påverkar nyheterna människors syn på islam. Detta varierar beroende på hur mycket nyheter man tar del av.
En ny studie från Nya Zeeland visar att människor som i högre utsträckning läser och tar del av nyheter tenderar att ha "islamofobiska" åsikter, det vill säga vara kritiska mot islam. Samtidigt är människor oftast mindre skeptiska till islam och muslimer, skriver The Independent.
På olika internetforum såsom Reddit har frågan debatterats häftigt om huruvida det är en medial hetsjakt mot islam som orsakar den så kallade islamofobin hos människor eller om det helt enkelt är så att människor som är mer uppdaterade om världsläget än andra är mer islamkritiska.
Annons:
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Muslimerna väntas bli fler än de kristna omkring 2035 och göra islam till världens största religion, om dagens trender håller i sig. Det visar en ny prognos från Pew Research Center, där båda grupperna fortsätter att växa fram till 2070 men muslimerna betydligt snabbare.
Pew Research Center publicerade rapporten om religionernas framtid på onsdagen. Den täcker 201 länder och territorier och blickar fram till 2070 från utgångsåret 2020.
Under den perioden väntas jordens befolkning växa med 29 procent.
De kristna håller jämna steg och ökar med 30 procent till strax under 3 miljarder, medan muslimerna ökar med hela 80 procent till över 3,6 miljarder.
Annons:
Muslimernas del av världens befolkning stiger därmed från 26 till 36 procent, medan de kristna ligger still på 29 procent.
Skillnaden i tillväxttakt syns redan i historiska data. Mellan 2010 och 2020 växte islam nästan tre gånger så snabbt som kristendomen, visade Pews tidigare mätning.
Afrika söder om Sahara
Bakom utvecklingen ligger fler barn och en yngre befolkning.
Enligt Pew var den summerade fruktsamheten bland muslimer 3,1 barn per kvinna under 2020–2025, mot 2,0 bland övriga. Måttet anger hur många barn en kvinna skulle få under livet om periodens födelsetal gällde.
Muslimerna är dessutom yngst av alla grupper. Deras medianålder var 24 år 2020, nästan tio år lägre än bland icke-muslimer.
Störst blir befolkningsökningen i Afrika söder om Sahara, där de flesta är kristna eller muslimer. År 2070 väntas mer än var fjärde människa i världen bo där, samtidigt som Europas andel krymper från 10 till 6 procent.
Flest muslimer får då Pakistan, följt av Indien, Nigeria och Indonesien. Över hälften av världens kristna bor 2070 i Afrika söder om Sahara.
Demokratiska republiken Kongo går om USA som landet med flest kristna, medan de kristna i USA förlorar sin majoritet men ändå förblir landets största religiösa grupp.
Om Pews prognos slår in blir islam världens största religion samtidigt som kristendomens tyngdpunkt förskjuts mot Afrika söder om Sahara.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Jorge Franganillo/CC BY 2.0. Faksimil: BBC.
Till höger: polisens ingripande efter dådet vid julmarknaden i Magdeburg i december 2024. Julmarknadsbilden till vänster är från Gendarmenmarkt i Berlin.
USA:s ambassad i Berlin uppmanar, tillsammans med flera andra ambassader, amerikaner i Europa till extra vaksamhet vid julmarknader och andra julfiranden. Säkerhetsmeddelandet omfattar hela kontinenten men pekar varken ut någon stad eller ett konkret hot.
Enligt uppgifter från Newsweek publicerade minst elva amerikanska ambassader meddelandet, varav en majoritet gjorde det måndagen den 16 november.
Inför högtiderna bör amerikanska medborgare hålla koll på omgivningen och tänka på sin personliga säkerhet, står det i meddelandet.
Stora folksamlingar och offentliga evenemang kan bli måltavlor för terrorgrupper och kriminella. Terrorister, även ensamagerande, kan slå till med liten eller ingen förvarning, betonar ambassaderna.
Annons:
På turistplatser med mycket folk ska besökare vara särskilt uppmärksamma och alltid följa polisens och räddningstjänstens anvisningar.
Ambassaderna ger också följande råd:
Undvik demonstrationer och områden där polisen har en större insats.
Håll en låg profil och förvara värdesaker säkert.
Berätta för anhöriga om dina resplaner.
Följ lokala nyheter och registrera dig i det amerikanska utrikesdepartementets resenärsregister STEP.
Under högtiderna kan även resor och vardagsliv störas.
Enligt ambassaderna har strejker och demonstrationer blivit vanligare de senaste månaderna, och falska bombhot har stört flygtrafiken i flera europeiska länder i november.
Ambassaderna råder resenärer att fråga flygbolaget om resan påverkas. Vid evakuering eller omdirigerat flyg gäller lokala myndigheters eller personalens anvisningar.
I Sverige är terrorhotnivån fortsatt förhöjd, nivå 3 på en femgradig skala, enligt Säkerhetspolisen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Danska Folketinget har med siffrorna 109–0 röstat för försvarsavtalet som ger USA utökad militär närvaro på Grönland. Avtalet träder i kraft när en diplomatisk not underrättar USA, och villkoren för nya amerikanska försvarsområden ska först avtalas mellan parterna.
Omröstningen hölls på förmiddagen den 19 november. Ingen röstade nej eller lade ned sin röst, visar Folketingets sammanställning.
Förslaget lades fram av utrikesminister Lars Løkke Rasmussen. Dessutom röstades förslaget igenom utan någon debatt, då ingen begärde ordet. Hela punkten tog knappt fem minuter, skriver Sermitsiaq.
Grönlands parlament Inatsisartut hade tidigare i november sagt ja med 16 röster för och sju varken för eller emot.
Annons:
Avtalet ändrar och kompletterar 1951 års försvarsavtal, saknar slutdatum och kan bara ändras med parternas samtycke, vilket Nya Dagbladet gick igenom när det undertecknades i New York.
Tre steg bör hållas isär. Det första är parlamentens ja, som nu är avklarat i både Köpenhamn och Nuuk. Det andra är själva ikraftträdandet.
Enligt slutbestämmelsen i den publicerade avtalstexten från 22 september börjar avtalet gälla den dag en diplomatisk not underrättar USA om att Danmark tillsammans med Grönland slutfört de parlamentariska procedurerna.
Sermitsiaq anger att det nu ligger på Løkke Rasmussen att meddela Washington.
The Danish Parliament has approved a Greenland security agreement containing restrictions on foreign investment in resource extraction and other sensitive sectors.
Lawmakers backed the agreement 109–0 on Thursday (19 November), according to the parliamentary record.
Narsarsuaq och Mestersvig nämns i avtalet, men områdena upprättas enligt texten först när parterna enats om detaljerna. Omröstningen i Folketinget skapar alltså ingen bas.
Vill någon part ha ytterligare ett område ska ett förslag behandlas i den permanenta kommittén.
Blir parterna inte överens inom 90 dagar flyttas samrådet upp till viceministernivå och därefter till ministernivå.
Grönlands regering Naalakkersuisut har inför Inatsisartut framhållit att nya försvarsområden kräver både Grönlands och Danmarks förhandsgodkännande.
Efter omröstningen sade Naaja H. Nathanielsen (IA) till Sermitsiaq att hon var glad över att det gick smidigt. Qarsoq Høegh-Dam (Naleraq) sade att han inte lägger hinder i vägen för det Grönland vill.
Grönland är medundertecknare vid sidan av Danmark och USA.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Xi Jinping, Vladimir Putin och Donald Trump enades på torsdagen i Shenzhen om att börja samtala om hur kärnvapenriskerna kan minskas och spridningen stoppas. Något nedrustningsavtal blev det däremot inte.
Mötet hölls vid sidan av Apec-toppmötet och var första gången de tre ledarna satt vid samma bord. Efter cirka 90 minuter var samtalen avslutade.
Resultatet blev en gemensam deklaration på fyra punkter, som finns i fulltext hos Xinhua. Den ska inte förväxlas med Apecs egen deklaration.
FN, olja, domstolar och kärnvapen
Länderna åtar sig att reformera FN, så att organisationen bättre kan möta globala utmaningar.
Annons:
De planerar också att öka produktionen och tillgången på raffinerade oljeprodukter. Stabila energiflöden lyfts fram som viktiga.
Den tredje punkten handlar om internationell rättskipning. Ledarna skriver att två principer är av yttersta vikt: att stater ska ha gett sitt samtycke, och att statliga företrädare har immunitet som ska respekteras.
Internationella brottmålsdomstolen och liknande organ får heller inte missbruka sin jurisdiktion, alltså sin behörighet att döma.
Den fjärde punkten, som bär torsdagens huvudbesked, slår fast att ett kärnvapenkrig inte kan vinnas och aldrig får utkämpas.
— Kärnvapenkrig kan inte vinnas och får inte utkämpas, alla ansträngningar måste göras för att förhindra det, sade Xi under samtalen.
Ingen uppgörelse om Ukraina eller Iran
När mötet inleddes sade Trump att ledarna skulle ta upp Ukraina och konflikten med Iran. Någon uppgörelse om krigen finns dock inte i deklarationen.
Om Ukraina lät Trump försiktig.
— Låt oss se om vi kan få något gjort, sade han.
Dagen innan hade Putin och Xi lovat att fördjupa samarbetet mellan Ryssland och Kina, inte minst inom handel.
Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov beskriver stämningen vid trepartsmötet som "god". Putin själv väntas berätta mer om detaljerna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.