Ny läcka ger inblick i kinesiska “omskolningsläger”

Etnisk undanträngningspolitik

publicerad 2 juni 2022
- av Isac Boman
Några av bilderna inifrån lägren i Xinjiang som framkommit i läckan.

En läcka innehållandes tusentals filer från Kinas hemliga så kallade omskolningsläger för uigurer vittnat om hur såväl minderåriga som åldringar godtyckligt interneras och straffas i syfte att ”avradikalisera” dem. I praktiken syftar detta på att ta ifrån dem deras identitet och tvångsassimilera dem in i den kinesiska majoritetskulturen.

Det är 14 olika medier som gemensamt publicerat de läckta dokumenten som påstås komma från hackade polisdatorer i provinsen Xinjiang. Där framgår bland annat att omskolningslägren i praktiken snarare påminner om mycket hårda fängelser, där fångarna bland annat tvingas bära handfängsel, huvor för ansiktet och utsätts för olika former av övergrepp och tortyr.

Dokumenten visar också att Kinas president Xi Jinping beordrat att interneringslägren ska byggas ut ytterligare och hur över två miljoner människor i provinsen Xinjiang betraktas som “extremister” eller ”allvarligt påverkade av infiltrationen av extremistiska tankar” som behöver “omskolas”.

I filerna framkommer det även att vakterna i lägren fått direktiv att skjuta ihjäl dem som försöker fly och särskilt bevaka de muslimska fångarna.

David Tobin, forskare i östasiatiska studier vid Sheffields universitet i Storbritannien, menar att det Kina ägnar sig åt är en typ av folkmord – även om utförandet skiljer sig från hur vi vanligtvis föreställer oss hur ett folkmord går till.

– Vi tänker på folkmord som fysisk utplåning av ett folk – massakrer, massmord, gaskammare och liknande. Men Kina har ett annorlunda historiskt narrativ som deras ledare försöker bevara – ett där man harmoniskt absorberar upp etniska minoriteter i den kinesiska kulturen, menar Tobin.

Kina försökte länge förneka omskolningslägrens existens, men när dessa ändå uppdagats har regimens fokus skiftat till att relativisera dem och visa upp en förvriden bild som får lägren att framstå som ”trevligare” och mindre fängelseliknande än vad som faktiskt är fallet, menar han vidare.

– Sanningen är att utbildnings- och träningscentren i Xinjiang är skolor som hjälper människor att befria sig själva från extremism, hävdade exempelvis utrikesministern Wang Yi 2019.

Den kinesiska regimen påstår att alla som sätts i lägren är farliga separatister eller islamister, men i dokumenten framkommer det att såväl minderåriga som åldringar interneras och att i princip alla uttryck för uigurisk eller turkisk identitet och islamsk tro bekämpas mycket hårt. Enligt den brittiska statskanalen BBC har personer också frihetsberövats bara för att de har besökt muslimska länder.

Det framgår också att uigurer och andra minoriteter kartläggs och åsiktsregistreras med omdömen som att en viss person har ”en stark religiös böjelse” eller inte dricker alkohol och även familjemedlemmar till gripna kartläggs och registreras i en databas.

Trots att Kina beskriver lägren som ”yrkesskolor” så visar interna protokoll att vakterna i hela lägret är beväpnade och att det finns kulsprutor och krypskyttar utplacerade i vakttorn för att döda dem som försöker fly.

Fynden visar också att oliktänkande döms till mångåriga fängelsestraff av till synes obegripliga skäl. En man dömdes exempelvis 2017 till 10 års fängelse för att ha studerat islam tillsammans med sin farmor, medan andra har fängslats för att de använt sina mobiltelefoner för lite eller för mycket, något som uppfattats som suspekt och tecken på att de försöker undgå den kinesiska övervakningen.

 

Tursun Kadir fängslades bland annat för att ha låtit sitt skägg växa. Foto: faksimil/BBC

 

En 58-årig man dömdes också till 17 års fängelse – bland annat för att ha studerat islam och för att ”ha låtit sitt skägg växa under inflytande av religiös extremism”.

Hur många uigurer som sitter eller tidigare har suttit i omskolningsläger och fängelser är svårt att slå fast, men en dataanalys genomförd av forskare visar att i bara en av Xianjangs kommuner så satt över 12 procent av den vuxna befolkningen i antingen läger eller fängelse mellan 2017 och 2018. Om situationen är densamma i hela provinsen så innebär det att över 1,2 miljoner uigurer och turkar sitter frihetsberövade – många av dem på mycket godtyckliga och vaga grunder.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!