Annons:

Domstol slår fast: Sociala medier skapar beroende hos barn

Digitaliseringen

Publicerad mars 26, 2026 – av Markus Andersson
Kvinnan som lämnat in stämningsansökan mot bolagen hävdar att hon blev beroende av Instagram redan som nioåring.

En jury i Kalifornien har dömt Meta och Google att betala skadestånd till en ung kvinna som blev beroende av deras plattformar som barn. Det är första gången ett amerikanskt domstolsbeslut slår fast att sociala medieplattformar bär direkt ansvar för beroendeskapande design riktad mot minderåriga.

Kvinnan, som identifieras med initialerna K.G.M., började använda Youtube redan vid sex års ålder. Vid nio fick Instagram ett fast grepp om henne. Enligt stämningsansökan, som lämnades in 2023, utvecklade hon ångest, depression och självmordstankar – problem hon kopplar direkt till plattformarnas beroendeskapande funktioner.

Under tisdagens rättegång meddelade juryn sitt beslut, rapporterar Politico. Totalt ska Meta och Google betala 6 miljoner dollar – motsvarande ungefär 58 miljoner kronor – i skadestånd och straffavgifter.

Domstolen fann att bolagen varit försumliga i designen av sina appar och medvetet byggt funktioner som skapar beroende hos unga användare. Meta tilldelades 70 procent av ansvaret, Google och YouTube resterande 30 procent.

Annons:

Förnekar brott

Mark Zuckerberg vittnade personligen i rättegången och förnekade att Metas algoritmer medvetet utvecklats för att skapa beroende. Båda bolagen har överklagat domen.

Forskning har länge visat att sociala medier försämrar barns fokus och bidrar till psykisk ohälsa – men att vinna juridisk framgång mot techbolagen har hittills visat sig närmast omöjligt.

Domen kom under en vecka som i övrigt präglades av stor press mot techbranschen. I delstaten New Mexico dömdes Meta att betala ytterligare 375 miljoner dollar för att ha utnyttjat barns sårbarhet, medan TikTok och Snapchat valde att ingå förlikning i sina respektive mål.

Runt 2 000 liknande mål väntar i amerikanska domstolar. För Meta och Google kan den historiska domen bli startskottet för en lång och kostsam juridisk räkenskap.

Läsaromröstning

Borde sociala mediebolag som Meta och Google hållas ansvariga för barns beroende av plattformar som Instagram och YouTube?

Röstning stängd

Ja, absolut – designen är medvetet beroendeskapande 65%
11 röster
Nej, föräldrarna har det största ansvaret 24%
4 röster
Delvis, men starkare åldersgränser behövs först 12%
2 röster
Osäker, mer forskning krävs 0%
0 röster

17 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Danmarks 15-årsgräns skärps – föräldradispensen stryks

Digitaliseringen

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Danmark går vidare med en 15-årsgräns för sociala medier och slopar möjligheten till föräldradispens.

Danmarks regering tar nästa steg mot en 15-årsgräns för sociala medier och skickar ett lagutkast på remiss. Samtidigt stryks möjligheten för föräldrar att ge yngre tonåringar tillträde.

Den dåvarande danska regeringen ville i oktober förra året stoppa barn under 15 år från att skapa konton på sociala medier. Det tidigare förslaget tillät föräldrar att ge tillstånd från 13 års ålder.

På måndagen skickar regeringen ut lagutkastet på remiss, rapporterar danska tidningen Politiken.

Föräldradispensen för 13- och 14-åringar fanns med i SVM-regeringens tidigare överenskommelse från november 2025, men har tagits bort ur det nya utkastet. Med den utformningen ska föräldrarnas godkännande inte längre kunna ge barnen tillgång före 15-årsdagen.

En åldersgräns sätter förstås stopp för en del av användningen, men ska egentligen också bidra till en normförändring, så att barn och ungas debut på sociala medier skjuts upp, säger Danmarks digitaliseringsminister, Christina Egelund, till Politiken.

Det formella lagförslaget planeras att läggas fram i Folketinget i början av 2027, med sikte på ikraftträdande den 1 juli samma år. Någon lag är alltså ännu inte beslutad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk Tamagotchi-idé lockade till fler promenader

Digitaliseringen

Publicerad augusti 28, 2026 – av Markus Andersson
Två tecknade virtuella husdjur och ett av dem på en mobilskärm

Ett norskt mobilspel låter ett virtuellt husdjur växa och utvecklas när ägaren promenerar. Idén påminner om en modern Tamagotchi – men här är det spelarens verkliga steg som håller djuret i form.

I spelet BitPet tar användaren hand om ett digitalt husdjur, samlar resurser och möter andra djur på en karta. Mobilens stegräknare registrerar aktiviteten och påverkar djurets kondition och utveckling.

En masterstudie vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) följde 51 personer under tre veckor. Forskarna använde enkäter, intervjuer, stegräknardata och uppgifter från själva spelet.

Deltagarna var i genomsnitt drygt 20 procent mer aktiva under de dagar de spelade. Flera beskrev också hur det virtuella djuret gav dem ett konkret skäl att ta några extra steg.

Många deltagare berättade att de valde att gå en omväg, gick till butiken i stället för att köra eller tog en extra promenad för att utveckla sitt husdjur, säger NTNU-professorn Alf Inge Wang till Gemini.

Olika effekt för deltagarna

Deltagarna var mellan 20 och 52 år, men de flesta var 24–26 år och 65 procent var kvinnor. På grund av ett tekniskt fel kunde endast data från Android-användare användas. Spelet hade liten påverkan på den sociala aktiviteten och motivationen varierade kraftigt mellan deltagarna.

Studien ger ändå stöd för att spelmekanik kan göra vardagsmotion mer lockande för vissa. Den gamla Tamagotchi-idén om att ta ansvar för ett digitalt djur har i den norska versionen fått en ny uppgift: att få ägaren att lämna soffan.

En av de tydligaste slutsatserna var att det virtuella husdjuret blev en viktig motivation för många deltagare. Ansvarskänslan för husdjuret, i kombination med stegpoäng, framsteg, resurser och fototävlingar, gjorde att många ville röra sig lite extra, säger Alf Inge Wang.

Bolaget har nu lanserat en spelbar betaversion på både App Store och Google Play. Spelet finns inte bara i Norge utan går även att ladda ned i Sverige via båda appbutikerna.

FAKTA: Tamagotchi

Tamagotchi är ett japanskt digitalt husdjur som lanserades av leksaksföretaget Bandai 1996. I den äggformade leksaken måste ägaren mata och sköta en liten varelse som utvecklas över tid.

Produkten blev ett världsomspännande 1990-talsfenomen och säljs fortfarande i nya versioner. BitPet är ingen officiell Tamagotchi-produkt, men bygger vidare på samma grundidé i mobilformat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagen breddar kassettavgiften – Copyswede vill ha betalt även för skrivare

Digitaliseringen

Uppdaterad augusti 16, 2026, Publicerad augusti 16, 2026 – av Markus Andersson
Öppnad mekanisk hårddisk med läsarm och blanka skivor
Öppnad mekanisk hårddisk med läsarm och skivor.

Från den 1 september träder Sveriges nya regler om privatkopieringsersättning i kraft. Fler typer av elektronik kan då beläggas med den avgift som tillverkare och importörer betalar – och som i praktiken ofta hamnar i butikspriset.

Riksdagen sa ja den 9 juni till regeringens förslag om att ändra upphovsrättslagen. Reformen beskrivs som mer teknikneutral och breddar rätten till ersättning, bland annat för text och bild. Pengarna tas inte ut som en separat kassaavgift vid kassan, utan betalas av företag som tillverkar eller för in prylar som kan användas för att kopiera skyddat material för privat bruk.

Redan i dag omfattas bland annat datorer, mobiltelefoner och lagringsmedia. I den nya lagen sätts ersättningen för lagringsmedia till 50 öre per gigabyte, med ett tak på 40 kronor. För så kallade multifunktionella anordningar, som datorer och mobiltelefoner, är nivån en krona per gigabyte med ett tak på 100 kronor. För skrivare och kopiatorer anges 100 kronor per enhet.

Det betyder inte att en skrivare automatiskt blir exakt 100 kronor dyrare i butik. Copyswede, som inkasserar ersättningen åt rättighetshavarna, och branschorganisationen ElektronikBranschen förhandlar fortfarande om ett nytt branschavtal som ska sätta de faktiska nivåerna. Sweclockers uppmärksammar att fler produktkategorier därmed kan få ytterligare en kostnad inbakad i priset.

Copyswede vill ha betalt även för skrivare

I en gemensam information till redovisande företag den 3 juli skriver parterna att Copyswede har framfört krav på ersättning för skrivare, inklusive 3D-skrivare, kopiatorer, skannrar och vissa modeller av smartklockor från den 1 september. Exakt vilka produkter som slutligen ingår, och vilken nivå som ska gälla, är inte klart. Betalning för sådana produkter ska ändå räknas från den 1 september, även om villkoren slås fast först senare.

Det nuvarande branschavtalet fortsätter i huvudsak att gälla till och med den 31 oktober för produkter som redan omfattas. Vissa justeringar sker dock redan vid lagens ikraftträdande. Taket sänks från 120 till 100 kronor för bland annat dvd-spelare med hårddisk, mp3-spelare, tv-boxar, tv-apparater med hårddisk och andra mediaspelare med minne. För cd- och dvd-skivor sänks den lagstadgade ersättningen till 50 öre per gigabyte. VHS-band och analoga kassetter omfattas inte längre.

ElektronikBranschen skriver att den nya lagen utgår från att parterna kommer överens i ett branschavtal. Utan ett sådant avtal måste företagen betala enligt de lagstadgade nivåerna, som enligt organisationen i huvudsak är högre än i dag. Branschen pekar också på att privatkopieringen har minskat och på en EU-dom från den 16 april som slår fast att kopior i streamingtjänsters offlineläge inte är privatkopiering – och att nedsättning därför ska ske.

Det är viktigt att det finns tydlighet kring vad som gäller från den 1 september samtidigt som företagen får rimliga förutsättningar att anpassa sig till de nya reglerna. Den överenskommelse vi nu har nått skapar en stabil grund för det fortsatta införandet, säger Mattias Åkerlind, vd på Copyswede.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

När mobilen blir en flykt från obehag

Digitaliseringen

Publicerad augusti 14, 2026 – av Markus Andersson

För vissa människor blir mobilen inte bara ett redskap för kommunikation, utan ett sätt att tillfälligt undvika stress och obehag. En ny studie pekar på att personer med stark mobiloro använder sociala medier mer när de mår dåligt och har lite att göra.

Fenomenet kallas nomofobi och handlar om oro eller obehag när mobilen inte kan användas eller finns utom räckhåll. I en ny studie från Lingnan University i Hongkong följde forskare 37 Androidanvändare i åldrarna 18 till 39 år under fyra veckor.

Deltagarnas mobilanvändning registrerades med en särskild app, samtidigt som de dagligen bedömde sitt känsloläge och hur upptagna de varit. Forskarna samlade totalt 837 dagliga observationer. Deltagarna fick också svara på ett etablerat frågeformulär om nomofobi, där högre poäng betyder starkare oro eller obehag när mobilen inte kan användas.

Forskarna jämförde sedan frågeformulärets poäng med de fyra veckornas användningsdata. Deltagare med högre poäng använde sociala medier både längre och oftare, framför allt när de upplevde negativa känslor under perioder med mindre att göra. De med lägre poäng hade däremot ett mer stabilt användningsmönster.

Flödet som tillfällig flykt

Skillnaden syntes särskilt i sociala medieflöden. Meddelandeappar och andra typer av mobilappar följde inte samma mönster. Jie (Jay) Xu, chef för Lingnan University Cognitive Science Research Centre och docent i psykologi, säger att studien pekar mot att flödet kan användas för att undvika obehagliga känslor.

Våra resultat tyder på att sociala medier kan fungera som ett verktyg för att tillfälligt fly från negativa känslor, säger Xu.

Den tillfälliga lättnaden behöver enligt Xu inte vara harmlös. När ett flöde blir ett återkommande sätt att hantera oro eller stress kan vanan förstärkas.

Det innebär inte att studien kan avgöra vad som orsakar vad. Urvalet var litet, bestod enbart av Androidanvändare och följdes under en begränsad period. Resultaten visar ett samband mellan mobiloro, känsloläge och användning av sociala medier, inte att sociala medier i sig orsakar nomofobi.

På sikt kan det här mönstret utvecklas till ett beroende, säger Xu.

Mer än en fråga om skärmtid

Forskarna menar därför att resultaten utmanar en alltför enkel skärmtidsdebatt. Om mobilen används för att dämpa negativa känslor kan en ren tidsbegränsning missa själva drivkraften.

Forskarna pekar bland annat på fysisk aktivitet, läsning eller social kontakt utan telefonen som möjliga sätt att hantera stress och obehag.

Psykologiska insatser bör gå längre än att begränsa mobilanvändningen och i stället uppmuntra strategier för att hantera känslor på ett sundare sätt, säger Xu.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.