Annons:

Våldet i Kiev

Oroligheterna i Ukraina fortsätter. Sammandrabbningarna mellan kravallpolisen och demonstranterna har den senaste dagarna krävt hundratals människoliv.

Uppdaterad november 5, 2019, Publicerad februari 19, 2014
[slider id='15575' name='Protester Kiev']

Senaste nytt i Ukraina är att den fängslade oppositionspolitikern Julia Tymosjenko ska friges. Det uppger Russia Today.

Samtidigt har president Janukovitj, oppositionsledarna och representanterna för Ryssland och EU kommit överens om att lösa den ukrainska krisen.

 

Nya Dagbladet liverapporterade under onsdagen och torsdagen:

 

17.16: Vita huset uppmanar direkt president Janukovitj att dra tillbaka de säkerhetsstyrkor som är stationerade på Självständighetstorget i centrala Kiev.

Annons:

17.00: Nyhetsbyrån AP citerar obekräftade uppgifter som gör gällande att 70 aktivister/demonstranter omkommit under torsdagen.

16.56: Det börjar nu ringlas långa köer kring bensinstationerna i Ukraina, rapporterar BBC News.

16.52: Uppgifterna om 100 döda i dagens sammandrabbningar kommer från CNN som citerar oppositionen.

16.34: Samtalen mellan Tysklands, Frankrikes och Polens utrikesministrar och Viktor Janukovitj är avslutade, skriver Russia Today.

16.23: Enligt BBC:s reporter på plats i Kiev har oroligheterna lugnat ner sig aningen från i morse.

16.20: Inrikesdepartementet säger sig inte veta vad som hänt med de 67 poliser som tagits tillfånga under dagen, skriver TT.

16.11: Regeringen anklagar oppositionen för att ha brutit den vapenvila som förhandlades fram i går natt.

15.51: Vladimir Putin skickar, enligt Reuters, ett ryskt medlarteam till Ukraina för att förhandla med oppositionen.

15.47: Upprorsmakare försöker storma presidentbyggnader i Kiev. Uppgifterna kommer från Russia Today.

15.26: Enligt CNN ska 100 personer ha dött under torsdagen och över 500 skadats.

15.14: Tre europeiska utrikesministrar är på väg för att träffa president Janukovytj, enligt BBC.

15.09: Bild som visar den totala förödelsen av Självständighetstorget i Kiev jämfört med för två år sen.

 

15.05: Danmarks utrikesminister tror att EU inför sanktioner i dag på torsdagen, rapporterar SVT. Sanktionerna bör både riktas mot myndighetspersoner och "extremister på gatan", anser han.

14.53: Enligt Kyiv Post har 46 människor avlidit i sammandrabbningarna under torsdagen.

14.46: President Barack Obama varnar för att Ukraina kan leda till ett nytt Kalla kriget.

14.39: Filmklipp visar hur krypskyttar skjuter mot kravallpolisen från husfönster.

14.34: Enligt engelskspråkiga Kyiv Post har cirka 60 poliser tagits tillfånga av demonstranter i en byggnad i Kiev.

14.30: Ytterligare två medlemmar tillhörande det ultranationalistiska partiet Svoboda har avlidit i sammandrabbningarna, uppger partiet på sin Facebooksida.

14.27: Russia Today rapporterar att säkerhetspolisen i Kiev nu har tillstånd att "skjuta i självförsvar".

14.23: Dödssiffran under torsdagen har nått 25 döda, varav 17 demonstranter. Detta enligt uppgifter till nyhetsbyrån AFP.

14.16: EU tycks ha enats om sanktioner mot Ukraina, bland annat ett vapenembargo mot landet, uppger BBC.

14.13: The New York Times Jim Roberts om händelserna i Ukraina ur ett geopolitiskt synsätt.

 

14.06: Volodymyr Makeyenko, borgmästare i Kiev, har enligt Al-Jazeera lämnat president Janukovytjs parti "Regionernas parti".

14.01: Tre polismän har bragts om livet och cirka 50 skadats under torsdagen än så länge, skriver Russia Today och citerar regeringens uppgifter.

13.54: Oppositionen anklagar regeringen för att skjuta mot demonstranterna på Frihetstorget med krypskyttar.

13.50: Ett nyhetsteam tillhörande Russia Today har blivit beskjutna av vad man beskriver vara "demonstranter".

13.47: Nyhetsbyrån AFP rapporterar att 56 personer har omkommit i sammandrabbningarna den senaste veckan.

 

Sammanfattning för onsdagskvällen:
Vapenvila har utlysts. Detta efter ett möte mellan president Janukovytj och oppositionens ledare.
President Janukovytj har sparkat sin arméchef och tillsatt en ny, mer radikal arméchef.
En delbetalning av Rysslands lån till Ukraina kommer att skjutas upp tills på fredag.
EU är nära att börja implementera olika slags ekonomiska sanktioner mot Ukraina.

 

20.33: "Det kommer att bli konsekvenser för de som går över gränsen i Ukraina", säger Barack Obama enligt Reuters.

20.28: Över 1 000 personer demonstrerar och kastar brandbomber mot polisens huvudkontor i staden Zhytomyr, väst om Kiev.

20.25: Nya uppgifter gör gällande att 426 personer sökt läkarvård efter de senaste dygnets sammandrabbningar. 277 personer behandlas fortfarande på sjukhus, rapporterar Russia Today.

20.16: "USA fördömer våldet i Ukraina i starkaste möjliga ordalag. Den ukrainska militären ska inte lägga sig i en konflikt som civila kan lösa", säger Barack Obama enligt Reuters.

20.08: Enligt Russia Today har Vladimir Putin och Angela Merkel samtalat via telefon. De ska båda vara överens om att man ska vidta alla möjliga åtgärder för att förhindra att våldet i Ukraina trappas upp.

20.02: Kanada stänger nu sin ambassad i Kiev helt. Enligt BBC News stänger Storbritannien sin ambassad för besökare.

19.58: Irländska RTÉ skriver att regnet nu börjar falla över Självständighetstorget, men bränderna är inte i närheten av att slockna

19.46: I staden Chmelnytskyj, 34 mil från Kiev, välter demonstranterna en buss för att skapa barrikader, rapporterar BBC News.

19.40: Al-Jazeera rapporterar att Janukovytjs nya val av arméchef, Adm Yuriy Ilyin, är mer hårdför än sin föregångare. Ännu har ingen offentlig förklaring getts till bytet.

19.37: USA överväger att ställa sig bakom EU:s ekonomiska sanktioner mot Ukraina, rapporterar flera medier.

19.31: En delbetalning av Rysslands lån till Ukraina kommer att skjutas upp tills på fredag på grund av tekniska problem. Det ska enligt Reuters röra sig om 2 miljarder dollar.

19.27: USA:s president Barack Obama kommer att diskutera krisen i Ukraina i samband med att han besöker Mexiko senare under kvällen.

19.19: Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kräver enligt brittiska The Guardian att oppositionen tar avstånd från de radikala och "nazistiska" demonstranterna.

19.08: EU är nära att börja implementera olika slags ekonomiska sanktioner mot Ukraina, enligt Reuters.

19.05: Ukrainas försvarsdepartement är beredda att skicka fallskärmsjägare till Kiev för att försvara regeringskontor och militäranläggningar, skriver BBC News.

19.03: Nyhetsbyrån AP rapporterar att president Janukovytj avsatt arméchefen Gen Zamana. Ersättaren är Adm Yuriy Ilyin.

18.59: EU-kommissionen uppger att ordföranden José Manuel Barroso har talat med Ukrainas president Viktor Janukovytj via telefon om situationen i Ukraina.

18.50: Carl Bildt delar ut skarp kritik mot Ryssland via sitt Twitterkonto.

 

18.44: Demonstranterna som intagit Självständighetstorget i centrala Kiev bränner bildäck, vilket lett till att delar av torget är helt täckt av brandrök, rapporterar Russia Today.

18.40: Säkerhetspolisen säger att den planerade antiterror-operationen kommer att genomföras i linje med de lagar som gäller i Ukraina mot terrorism.

18.36: Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har enligt nyhetsbyrån ITAR-TASS uppmanat EU-tjänstemän att använda sina kontakter inom den ukrainska oppositionen för att få till förhandlingar med regeringen.

18.33: Den ukrainska säkerhetspolisen har i ett uttalande sagt att man förbereder sig för en "antiterror-operation" mot demonstranterna, uppger Al-Jazeera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Halva Ukraina utan ström efter nattens drönar- och robotanfall

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 14:12 – av Emil Fjellstedt
Brinnande byggnad och rökpelare efter nattliga anfall mot Ukraina.
Natten till tisdagen brann byggnader i flera ukrainska städer efter drönar- och robotanfall.

Ryssland angrep Ukraina med hundratals drönare och tiotals robotar under natten till tisdagen. Rapporter talar om omkring 300 drönare och om strömavbrott i upp till halva landet.

Nattens anfall kommer efter den ukrainska drönarsvärmen mot Moskva på valdagen, då tre civila dödades i Moskvaregionen.

Källor uppger att anfallet gick mot Kiev, Odesa-regionen, Zaporizjzja, Pavlohrad, Kremenchuk och Dnipro. Vanliga drönare sattes in mot Kiev och Odesa. Jetdrivna drönare gick främst mot Dnipro. Kryssningsrobotar och ballistiska robotar användes mot Kremenchuk, och robotar av typen Banderol mot både Dnipro och Kremenchuks oljeraffinaderi. Spaning över västra Ukraina beskrivs som förberedelse för nästa våg.

Lager och industri

I Odesa-regionen träffades ett lagerkomplex vid Usatove för tredje gången. Rapporter beskriver en stor brand, med tjock svart rök, efter en träff med en jetdriven drönare mot ett lager i utkanten av Odesa. Satellitbilder ska ha visat en kraftig brand av samma slag som vid tidigare träffar mot anläggningen.

I Dnipro registrerades en stor brand i stadens sydvästra industriområde efter flera drönare och en ballistisk robot. Rapporter bedömer att anläggningarna inte kan användas under lång tid. Runt Kremenchuks raffinaderi hördes explosioner, men på morgonen fanns ännu inga bilder av brand där. En ballistisk träff noterades också i staden, utan närmare uppgifter om förstörelsen.

Strömavbrott

Konsekvensen som lyfts är elnätet. I Tjernihiv ska omkring 100 000 invånare ha blivit utan ström. Avbrott uppges också ha börjat i Kiev, Mykolajiv och Sumy. Sammantaget beskrivs upp till hälften av Ukrainas territorium som drabbat, och avbrotten väntas fortsätta om anfallen gör det.

Rapporterna anger inte hur många som dödats. Regionala ukrainska uppgifter, där ingen annan information finns, talar om två döda och sex skadade i Dnipro, med sök under rasmassor vid ett träffat företag, och om ett femvåningshus i Kiev där 15 personer ska ha räddats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Georgescu gripen i bedrägeriutredning – tredje rättsliga spåret mot den portade valvinnaren

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad Igår 13:09 – av Emil Fjellstedt
Călin Georgescu talar omgiven av mikrofoner utanför en stenbyggnad.
Călin Georgescu utanför den centrala valmyndigheten i Bukarest den 7 mars 2025, sedan han portats från omvalet. Arkivbild.

Rumänsk polis grep under måndagen den tidigare presidentkandidaten Călin Georgescu, misstänkt för bedrägeri mot en affärsman. Georgescu har inte kommenterat ärendet. Om tidigare utredningar har han sagt att de är politiskt motiverade.

Åklagarmyndigheten DIICOT genomförde fem husrannsakningar, bland annat i hans hem. Tre personer ska, enligt åklagarna, ha agerat för att få otillbörlig ekonomisk vinning.

Politico skriver, med hänvisning till DIICOT, att gruppen ska ha vilselett en rumänsk affärsman för att komma åt garantier han satte in för att få krediter. Offret ska ha förlorat mer än 1,1 miljoner euro. Balkan Insight rapporterar att gruppen, som Georgescu ska ha lett, från september 2021 fick mannen att tro att han kunde få ett lån på 6 miljoner euro mot en garanti. Han ska ha fört över omkring 1 miljon euro och därefter ytterligare 100 000 euro för ett utlovat lån på 15 miljoner. Lånet kom aldrig.

Tredje spåret mot samma man

Bedrägerimisstanken är inte det enda rättsliga spåret. Politico beskriver två pågående mål: ett om en påstådd våldsam kupp mot författningsordningen, och ett om att ha främjat "fascistisk ideologi". Balkan Insight nämner också medhjälp till att undergräva författningsordningen, spridning av falsk information och grundande av en antisemitisk organisation. Georgescu nekar. Inget är avgjort i dom.

Bakgrunden är det avbrutna valet. Georgescu vann första omgången i november 2024, enligt Politico med 23 procent av rösterna. I december samma år ogiltigförklarade författningsdomstolen valet och han portades från omvalet, med hänvisning till en påverkansoperation från en främmande stat – enligt rapporteringen Ryssland. Omvalet i maj 2025 vanns av Nicușor Dan.

"Rumänien är en diktatur"

George Simion, Georgescus politiska allierade och ledare för alliansen för rumänernas enhet, AUR, fördömde gripandet på Facebook: "Vem som helst av oss kan bli nästa. Stoppa övergreppen! Rumänien är en diktatur!"

Utanför DIICOT, dit Georgescu skulle föras för förhör, samlades hans anhängare. Myndigheterna satte upp avspärrningar och kallade in gendarmeriet. Balkan Insight uppger hundratals anhängare. Politico hänvisar till rumänska medier och talar om flera dussin.

Inifrån FN och Romklubben

Georgescu har sagt det här långt före måndagens gripande. I en intervju med Reiner Fuellmich, publicerad av ICIC den 30 december 2022, berättade han om nära 18 år i FN-systemet. Han började i UNDP i Rumänien och var senare specialrapportör för farligt avfall i närmare två och ett halvt år. Först, sade han, trodde han att FN kunde hjälpa människor. Sedan ändrade han sig.

Den verkliga orsaken är oligarkin, det globala oligarkiska systemet, sade han. Konflikten står enligt honom inte bara mellan suveränitet och globalism.

Plattformen, bron för det här oligarkiska systemet att kontrollera, sade han om FN.

FN:s Agenda 2030 är samma som Davosagendan, sade han. Båda är, enligt honom, icke-statliga organisationer.

Samma sak sade han om Romklubben, där han var ordförande för det europeiska centret i Wien i närmare två och ett halvt år. Klubben var, sade han, en annan icke-statlig organisation med samma problem som FN. Den hade börjat 1968 med Aurelio Peccei och rapporten Tillväxtens gränser, som varnade för att planetens resurser exploaterades för fort, av girighet. I praktiken fann han samma slutsats som i hållbarhetsmötena: hur konsumtionen kan ökas.

Georgescu har inte uttalat sig om bedrägerimisstanken. Om de tidigare utredningarna har han sagt att de drivs av politiska skäl, och det han beskrivit inifrån FN och Romklubben gör måndagens gripande svårt att hålla isär från den politiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Källor: USA vill öppna två nya baser på Grönland

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 09:18 – av Emil Fjellstedt
Snötäckt flygplats i Narsarsuaq med landningsbanan mot fjorden och fjällen.
Flygplatsen och bygden i Narsarsuaq på södra Grönland, fotograferade i november 2020. Banan anlades för den amerikanska basen Bluie West One.

USA planerar två nya militärbaser på Grönland, enligt källor till Reuters. De pekar ut Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten, inför att säkerhetsavtalet med Danmark och Grönland väntas undertecknas senare under tisdagen. Texten är inte offentlig.

Två av tre personer med insyn namnger platserna för Reuters: Narsarsuaq, där befolkningen krympt till några dussin sedan USA stängde Bluie West One på 1950-talet, och Mestersvig, en militär utpost på östkusten som används av Siriuspatrullen, ett danskt specialförband med hundsläde. Danmarks Radio skriver samma kväll att det ännu är oklart exakt var baserna ska ligga, men att USA vid flera tillfällen visat intresse för flygplatsen i Narsarsuaq. Varken danska eller grönländska myndigheter har bekräftat Mestersvig.

Undertecknandet väntas vid FN:s generalförsamling i New York klockan 16.30 svensk tid. Källorna säger att detaljerna inte är låsta förrän underskriften. Vita huset avböjde att kommentera innehållet. Danmarks och Grönlands regeringar svarade inte på Reuters förfrågan.

Nya Dagbladet har tidigare redovisat hur Donald Trump och den danska regeringen beskriver samma opublicerade text. Trump skrev i fredags att uppgörelsen "ger USA permanent kontroll över säkerheten, och alla andra behov, på Grönland", och att en stor militär närvaro ska börja byggas i den relevanta delen av ön. En anonym tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement sade till NBC att avtalet också ska ge rätt att öka antalet baser efter behov. Inget av det går att läsa mot en publicerad text.

Bygden vid landningsbanan

I Narsarsuaq har Ole Guldager, som driver ortens museum, hus nära banan.

Att föreställa sig att vi kan bo här tillsammans med amerikanerna tror jag inte blir fallet, säger han till DR.

Det skulle bli mycket kontrollerat vad som pågår, och jag gissar att amerikanerna långt skulle föredra att vi flyttar härifrån, fortsätter han.

Jag tror att folk kommer att vara mycket skeptiska till det här. Det har att göra med den oförutsägbarhet som den amerikanska administrationen har visat under en rad år, men särskilt de senaste två åren, säger han.

Aqqaluk Lynge, grundare av Inuit Ataqatigiit och tidigare ordförande för Inuit Circumpolar Council, säger att inget konkret är känt förrän man ser hur en bas skulle se ut. En civil del måste finnas kvar i Narsarsuaq.

Det är bara på det sättet man kan etablera ett någorlunda förhållande till amerikansk närvaro i det grönländska samhället, säger han till DR.

Borgmästaren i Kommune Kujalleq, Malene Vahl Rasmussen, säger att kommunen "går inte på kompromiss med civila rättigheter och bystatus om en bas ska öppnas i Narsarsuaq".

Inget besked före underskriften

Mette Frederiksen och försvarsminister Jeppe Bruus vill inte gå in i innehållet.

Vi kan inte gå in i substansen förrän vi har ett undertecknat avtal, sade Frederiksen till DR på måndagskvällen.

Christian Kjeldsen, ordförande för näringslivsorganisationen Grönlands Erhverv, har inte heller sett texten. Han noterar att parterna hittills kallat uppgörelsen tillfredsställande och talar om en "win-win-win".

Den bas som finns kvar

Narsarsuaq var den amerikanska basen Bluie West 1 mellan 1941 och 1958. Banan blev sedan civil flygplats. Under kalla kriget hade USA 17 anläggningar och över 10 000 man på ön, enligt Reuters. I dag finns bara Pituffik Space Base i nordväst, med omkring 150 militärer.

I april rapporterade DR att en officer från USA:s marinkår besökt Narsarsuaq och frågat om banan, hamnen och byggnaderna. Nordkommando sade då att platsen övervägdes, utan beslut. Den civila flygplatsen och hotellet skulle stängas när en ny flygplats öppnar i Qaqortoq, omkring sex mil bort.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pentagonutredning pekar ut Palantirs AI efter flickmassakern i Minab

Eskalationen i Mellanöstern

Uppdaterad Igår kl 12:55, Publicerad september 21, 2026 – av Jan Sundstedt
Män bär en iransk flaggtäckt kista; flygbild visar rader av nygrävda gravar i Minab.

Pentagons interna utredning pekar ut övertro på Palantirs AI-system Maven som en länk i kedjan bakom missilanfallet mot skolan Shajareh Tayyebeh i Minab, där minst 123 barn dog.

Bloomberg skriver under fredagen att personer insatta i utredningen pekar på tre saker som samverkade: gamla underrättelser, ett nedskuret civilskydd och personal som litade för mycket på Palantirs system.

Nya Dagbladet rapporterade om anfallet redan på krigets första dag, den 28 februari 2026, och kunde därefter visa en geolokaliserad film av attacken.

Två Tomahawkmissiler träffade skolbyggnaden och skolgården. Barnen gick där som vanligt, pojkar och flickor på olika våningsplan.

Åklagaren i Minab fastställde i april över 150 döda, varav minst 123 skolbarn, både pojkar och flickor.

Maven angav skolan som mål

Maven Smart System från Palantir Technologies väger samman fler än 150 informationsflöden. Inför kriget kortade Maven arbetet med mållistan till några minuter.

Skolan låg kvar som anläggning tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Personal matade in skolan med den gamla stämpeln, och Maven rekommenderade den som mål för dag ett.

Operatörerna på USA:s centralkommando räknade med att Maven skulle stoppa föråldrade uppgifter. Trots detta släppte systemet igenom uppgifterna.

Palantir avsäger sig ansvaret, och bolaget uppger för Bloomberg att det inte ansvarar för den underliggande informationen och inte heller för att upptäcka brister i underrättelserna.

Pentagon skar ner personalen som skulle skydda civila med ungefär 90 procent. Färre än 20 personer blev kvar på hela försvarsdepartementet.

På Centcom krympte gruppen från tio personer till en enda. Ingen från den gruppen granskade det tilltänkta målet före avfyrningen.

En analytiker uppges ha noterat förändringarna redan 2019, men han lade uppgifterna, enligt rapporterna, i fel system. Skolan låg öppen: egen webbplats, Google Maps, egna murar och egen ingång sedan 2016–2017.

FN: Skolbyggnaden det avsedda målet

FN:s oberoende granskning av Iran slår fast under torsdagen att skolbyggnaden var det avsedda nedslagsmålet, inte en tragisk felträff.

Amerikanska styrkor underlät enligt utredningen att göra allt som var möjligt för att kontrollera att målet var militärt.

Utredarna skriver att det gick bortom ren oaktsamhet och att rimliga skäl finns för att bedöma attacken som ett krigsbrott.

Tomahawkrobotarna pekar ut USA, den enda krigförande parten som använder den typen av robot, vilket Bellingcat skriver.

Centcomchefen Brad Cooper sade i maj att den preliminära utredningen knyter skolanfallet till en amerikansk insats.

Pentagon säger till Reuters att utredningen fortfarande pågår och att myndigheten tills vidare inte har något att meddela. Nya Dagbladet har tidigare granskat bevisläget mot USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.