Annons:

Kommentar: Brittiska huliganer förstör för folket

Det är fullt förståeligt, och befogat, att Storbritannien kokar av ilska över den katastrofala migrationspolitiken. Runt protesterna runtom i England finns samtidigt en hel del suspekta element vilkas motiv man kan ifrågasätta.

Publicerad 6 augusti 2024 – av Isac Boman
Ett antal utryckningsfordon och polisstationer har satts i brand under kravallerna.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 52 900,00 SEK 71% Mål: 75 000,00 SEK

"White riot, I wanna riot. White riot, a riot of my own" sjöng det berömda punkbandet The Clash när man önskade att engelska arbetarklassen skulle ta efter 1976 års svarta kravaller i England. 38 år senare ser vi nu engelsmännen gå man ur huse, tyvärr dock enligt ett koncept som alltmer påminner om den våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM:s kravaller 2020.

Hundratals personer har redan gripits efter våldsamma upplopp i ett flertal städer. Föga förvånande möter dessa den brittiska regeringens fördömanden som lovar att de inblandade kommer att få hårda straff. ”Ni kommer att ångra er”, har premiärminister Keir Starmer bland annat deklarerat.

Det är fullt förståeligt, och befogat, att Storbritannien kokar av ilska efter att en rwandisk ung man bestialiskt mördade tre små flickor i engelska Stockport och skadade ännu fler i en grotesk knivmassaker riktad mot barn. I den bemärkelsen är det snarast ett hälsotecken att britterna nu går man ur huse, i alldeles särskilt hög grad bland mindre bemedlade befolkningslager som känt av effekterna av migrationspolitiken i högre grad än andra, för att visa sitt missnöje över den otrygghet som politikerna tvingar dem att leva i och som de själva aldrig bett om.

Det bör också betonas, i kontrast till den propaganda som medströmsmedier och brittiska makthavare basunerar ut, att den absoluta lejonparten av deltagarna i de mångtusenhövdade protesterna av allt att döma inte alls är några ”extremister”, utan helt vanliga (och mycket modiga) britter som vill få till en förändring och tydligt deklarera att de fått nog av den misär de befinner sig i. Systemkritiska röster går så långt som att folket i England nu äntligen har "vaknat" och reser sig mot ett långvarigt maktmissbruk.

Annons:

Runt protesterna finns samtidigt en hel del suspekta element vilkas motiv man kan spekulera kring – så kallade kontrajihadister och maskerade män som agerar med våld som strategi, en väg som på förhand är dömd att misslyckas. På sociala medier gottar sig vissa mindre genomtänkta kritiker över att se engelsmän och muslimer i slagsmål med hänvisning till att ”det nu äntligen händer någonting” efter att nävar knutits i fickorna i decennier. Dessa sentiment faller sammanfattningsvis inom det gamla franska ordspråket att "En dumbom finner alltid en beundrare: en ännu större dumbom".

Vad är det som kommer att hända, bör man fråga dessa. Den brittiska regeringen låter redan nu meddela att en ”arme av specialistpoliser” ska sättas in för att få slut på oroligheterna och de politiska huliganer som driver på för att eskalera kaoset har inget seriöst våldskapital kontra statsmakten. Tänker de att de ska få till en "knytnävsrevolution" och få politikerna att lyssna på dem, förändra migrationspolitiken i grunden och påbörja ett omfattande repatrieringsprogram?

Den sannolika utgången är att våldet istället kommer att tas som förevändning för att slå ner på all opposition med nya drakoniska lagar, stenhård repression, ännu mer övervakning och kartläggning av påstått ”farliga” systemkritiska röster av olika slag, antagligen därtill också långa fängelsestraff för vissa och utbredd demoralisering i systemkritiska led.

Därtill kan tilläggas att de allra flesta vanliga människor ser med avsmak på våldet och anser att dylikt är moraliskt förkastligt. Med andra ord kommer det knappast heller att öka det folkliga stödet för protesterna utan tvärtom ta död på det.

Det faktum att kravaller och våldsamma upplopp, organiska eller orkestrerade, kan sätta press på politiker att avgå, ändra lagar eller införa olika former av samhällsförändringar har vi förvisso sett många exempel på runtom i världen – men det gäller bara till en viss gräns, och är också helt beroende av vilka grupper som står bakom våldet och vilka förändringar makthavarna avkrävs. BLM-rörelsen lyckades driva igenom olika krav med sina omfattande upplopp framförallt eftersom dessa i stort låg i linje med den politik som redan bedrevs av makthavarna till att börja med. På motsvarande sätt går krav i linje med ursprungsbefolkningens intressen på tvären med detta.

Engelsmännen kämpar just nu, liksom så många andra västeuropeiska befolkningar, med att få sina intressen representerade av sina nationella regeringar. Alldeles oavsett vad man har för bevekelsegrunder kan man konstatera att de som använder huliganism och vandalism som politisk metod agerar kontraproduktivt om man vill främja det engelska folkets intressen. I bästa fall har de huliganer som gör skada på Englands gator inte tänkt efter, i värsta fall agerar man medvetet just för att motarbeta protestyttringen mot makten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Frankrike sätter in antiterrorsoldater inför nya protester

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 12:29 – av Emil Fjellstedt
Montage i tre lodräta paneler: porträtt av Sébastien Lecornu, beväpnade franska soldater i en Sentinellepatrull och stadshusb
Efter stadshusbranden i Limoges och plundring i flera städer vill regeringen frigöra fler poliser till ordningsinsatser. Bilderna på Lecornu och Sentinellepatrullen är arkivbilder från 2024 respektive 2022.

Frankrike sätter in soldater från antiterrorstyrkan Sentinelle för att bevaka känsliga platser inför lördagens nya protester. Poliser och gendarmer ska då kunna koncentrera sig på ordningen på gatorna.

Beskedet kom på tisdagen. Inrikesminister Laurent Nuñez meddelade i parlamentet att militärer ur Operation Sentinelle ska stödja polisen, rapporterar Euronews. Premiärminister Sébastien Lecornu lovade samtidigt att säkerhetsinsatsen på lördag blir massiv.

Enligt Nuñez ska soldaterna främst ersätta de ordinarie styrkorna vid statisk bevakning. Poliser och gendarmer frigörs därmed till uppdrag som gäller allmän ordning. Soldaterna är alltså tänkta att stå vakt, inte att möta demonstranter.

Sentinelle inrättades i januari 2015 och har omkring 10 000 soldater utplacerade i landet. De står normalt utanför platser som räknas som känsliga, bland annat religiösa byggnader, skolor, turistmål, tågstationer och flygplatser. Samma styrka användes under OS och Paralympics i Paris 2024.

Bakgrunden är de kravaller som följde på protesterna den 17 oktober. Enligt inrikesministeriet demonstrerade 550 000 människor i landet. Stadshuset i Limoges brann, och butiker plundrades i flera städer. Regeringen skyller våldet på extremvänstern och opportunistiska plundrare.

Snabbare ordningsinsatser och möjliga demonstrationsförbud

Nuñez vill nu att säkerhetsstyrkorna ska vara mer rörliga och snabbare på plats, eftersom grupperna enligt honom är utspridda och extremt rörliga. Underrättelsearbetet ska skärpas för att bedöma hur många som kommer, särskilt bland de mest radikala.

Inrikesministern säger också att han överväger att förbjuda demonstrationer som inte anmälts och som kan leda till oordning. Även anmälda demonstrationer kan beröras, men bara om arrangören eller säkerhetsansvariga inte ger skäl att tro att de blir lugna. Där inga risker finns vill han prioritera marschvägar bort från offentliga byggnader och affärsgator.

— Vi kommer att vara där, sade Nuñez.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter ett decennium av klimathets – FN dödförklarar 1,5-gradersgränsen

Klimatöverdrifterna

Publicerad Idag 11:30 – av Emil Fjellstedt
Inger Andersen sitter bakom en mikrofon med en surfplatta framför sig och en turkos bakgrund.
UNEP:s chef Inger Andersen säger att fönstret för att hålla 1,5-gradersgränsen har stängts. FN räknar nu på att begränsa överskridandet och återvända till gränsen senast 2100. Arkivbild från 2022.

I åratal har barn och unga fått höra att framtiden avgörs vid 1,5 grader. Nu dödförklarar FN:s miljöprogram UNEP möjligheten att hålla gränsen.

Beskedet står i rapporten Emissions Gap Report 2026: The Point of Return, som UNEP publicerade på onsdagen. För första gången kallar författarna ett brott mot gränsen "nära förestående och oundvikligt", skriver CNN.

FN överger inte Parisavtalet. Organisationen räknar fortfarande med att temperaturen ska kunna pressas tillbaka under 1,5 grader före seklets slut, alltså samma gräns som länge beskrivits som sista chansen.

— Vi säger nu att det här fönstret har stängts, men vi kan öppna det igen genom att göra överskridandet så kort som möjligt, sade UNEP:s chef Inger Andersen till journalister.

Kontot HWL på X ser Parisavtalet och klimathetsen som ett svek mot de unga. Där skrivs att man under ett decennium "skrämt en hel generation av unga och barn till ren framtidsångest". FN:s besked sammanfattar kontot med orden "Hoppsan, fönstret är helt stängt, det var omöjligt ändå".

Ungas framtidsångest

Oron är verklig. En global undersökning i The Lancet Planetary Health bland 10 000 unga mellan 16 och 25 år i tio länder visade 2021 att en majoritet var mycket eller extremt oroade för klimatet, och att oron påverkade vardagen för många.

UNEP:s svar på det missade målet är ändå inte att tona ned larmet. Rapporten kräver utsläppsminskningar långt bortom vad länderna lovat, och FN:s generalsekreterare António Guterres skriver att "överskridande inte är kapitulation".

Nästa runda väntar vid klimatmötet COP31 i Antalya i november, där Parisavtalets andra globala översyn inleds.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina varnar för Rysslands vapenlager inför vintern

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:42 – av Emil Fjellstedt
Ett grönmålat Iskander-M-avfyrningsfordon med hela fordonet synligt på en betongyta och militär personal i bakgrunden.
Ett 9P78-1-avfyrningsfordon för robotsystemet Iskander-M. Uppgifterna om Rysslands robotlager är ukrainska underrättelsebedömningar.

Ryssland har upp till 700 ballistiska robotar och omkring 6 200 Geran-drönare i reserv inför vintern, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR. Rysk industri tillverkar enligt underrättelsetjänsten över 200 robotar i månaden.

Det rapporterar Kyiv Post, som återger underrättelsetjänstens uppskattningar i detalj.

Förutom de ballistiska robotarna har Ryssland enligt HUR flera tusen kryssningsrobotar av olika typer. Av den månatliga tillverkningen på över 200 robotar är 110 ballistiska.

Iskander-M-lagret uppskattas till cirka 115 robotar, och produktionen ligger på upp till 65 i månaden. Ryssland utvecklar samtidigt en modernare version med beräknad räckvidd på 550–700 kilometer. Dagens version når upp till 500.

Jetdrivna drönare i tusental

Den operativa reserven av Geran-drönare räknas till omkring 6 200, inklusive jetdrivna modeller. Sedan sommaren har Moskva prioriterat jetdrivna Geran-4 och Geran-5, som tillverkas i upp till 4 000 exemplar i månaden. Därtill kommer upp till 2 000 propellerdrivna Geran-2.

Det statliga beställningsläget för Geran och attrapper har i år passerat 100 000 enheter, enligt HUR. Tillverkningen sker vid den särskilda ekonomiska zonen Alabuga i Tatarstan.

Hundratals Gerbera-attrapper av plywood och skum ingår också. Enligt HUR ska de dränera ukrainska luftvärnsresurser och hjälpa Ryssland att lokalisera robotbatterier.

Bland övriga system nämner HUR över 450 Kalibr med cirka 29 nya i månaden, upp till 400 RM-48U med cirka 40 i månaden, över 600 Oniks och över 120 Tsirkon. Enligt Kyiv Posts återgivning överstiger produktionen av kryssningsroboten Kh-101 80 per månad.

Siffrorna är ukrainska bedömningar och har inte verifierats oberoende. NyD har inte kunnat hitta någon offentlig rysk bekräftelse av just dessa tal.

Det är inte första gången HUR varnar. I september sade HUR:s vice chef Vadym Skibitskyj enligt Kyiv Post att Ryssland planerar slutföra testerna av en ny ballistisk robot med upp till 800 kilometers räckvidd före utgången av 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Så ser Kina på sin politik – och på omvärlden

Det moderna Kina

Kinas president Xi Jinping har formulerat den officiella politiska filosofin för landet som ”socialism med kinesiska karaktärsdrag”. Vad innebär denna egentligen - för Kina och för omvärlden? En av Kinas mest profilerade tankesmedjor, Shanghai Institute of International Studies, berättar om landets officiella policy för Nya Dagbladet vid ett stopp i metropolen Shanghai.

Publicerad 21 december 2023 · Återpublicerad Igår 18:36 – av Isac Boman, Markus Andersson
Kinas president Xi Jinping tar emot Brasiliens president Lula da Silva i Beijing.

Den regeringskopplade tankesmedjan SIIS räknas till en av de mest prestigefyllda tankesmedjorna i hela Kina. Här bedriver bland andra professor Wang Gonglong, i Kina erkänd som en av de främsta experterna på president Xi Jinpings politiska filosofi, sin verksamhet.

Det moderna Kina kan inte jämföras rakt av med andra länder där kommunistpartier haft makten, menar Wang Gonglong, som betonar att man snarare gjort viktiga lärdomar i synnerhet från Sovjetunionen.

– En lärdom är det sovjetiska kommunistpartiets oförmåga att styra landet, på grund av korruption och inkompetens. Därför måste vi också vakta oss själva så att inte vi också drabbas av samma sjuka, exemplifierar han.

Bland annat mot bakgrunden av den sovjetiska erfarenheten betonar man i Kina också det statsbärande partiets förmåga att faktiskt kunna styra landet som suveräner och att socialism ska bestå som grundideologi för samhällsutvecklingen.

Vid sidan av Mao Zedongs utropande av Folkrepubliken Kina år 1949 och Deng Xiaopings öppnande av landet för omvärlden 1978, betecknar professor Gonglong även Xi Jinpings tillträde till presidentposten 2012, under slagordet "socialism med kinesiska karaktärsdrag", som en tredje milstolpe för den kinesiska utvecklingen där höjningen av den allmänna levnadsstandarden för 1,4 miljarder kineser ligger i fokus.

– Skalorna ser helt annorlunda ut i Kina, men likväl strävar vi efter en ekonomisk utveckling som gynnar hela folket. Ett exempel på det är att ungefär 180 miljoner kineser lyfts ovanför fattigdomsgränsen under de senaste 10 åren, säger han.

En annan felaktig föreställning som finns om detta nya Kina, menar Wang Gonglong, är att man som vissa andra nationer, under styren av kommunistpartier, skulle vara fientligt inställda till det kulturella arvet från sin inhemska långa historia.

– Historien är en del av nationens rikedom. I Kina finns det lärdomar att göra från konfuciansk, daoistisk och buddhistisk tradition. Man kan göra ett exempel på utrikespolitiken med Konfucius betoning på att visa ömsesidig respekt och påminna oss om att vi inte måste vara likadana för att komma överens. Vi behöver inte påtvinga oss med våld på varandra, det finns faktiskt utrymme för mångfald och olikheter i världen, säger han.

Gonglong betonar med eftertryck att det är en västerländsk missuppfattning att Kina skulle vilja stöpa om resten av världen till sitt eget samhällssystem, något han pekar på var ett av Sovjetunionen främsta misstag.

– Kinas mål för världen är framförallt stabilitet. Vi avfärdar helt ambitioner på hegemoni och territoriell expansion. Om man ser tillbaka på Sovjetunionen var denna tendens något som ledde till deras fall, menar han.

Jiang Lixiao, professor och vice ordförande vid tankesmedjan, instämmer och menar att en förklaring till att den kinesiska civilisationen funnits längre än någon annan är att man lyckats hålla måttfullhet som en central dygd i kulturen.

– Den kinesiska vägen är inte, som den västerländska, att predika, utan att lära. Vår samhällsmodell är inte för export, men däremot vill vi utbyta erfarenheter med omvärlden, menar han.

Den nya Sidenvägen

Ett exempel på den utrikespolitiska inställningen från Kinas sida, menar Lixiao, är att man undviker att resonera i termer av allianser, utan i partnerskap. En term som betonas särskilt i nästan all kinesisk diplomati är därför ordet ”multilateralism” – vilket betyder att man söker samförstånd på enskilda områden i den mån möjlighet och vilja finns.

– Begreppet allians förutsätter att det måste finnas en motståndare. Partnerskap förutsätter inga motståndare utan öppnar upp för samarbete på alla områden man vill och kan samarbeta, förklarar Lixiao det offentliga Kinas tankesätt.

Det bärande projektet för Kinas utrikespolitik som grundar sig på tanken om multilateralism är initiativet till den nya Sidenvägen, inspirerat av handelsrutterna mellan Europa, Mellanöstern och Kina som fanns redan före vår nuvarande tideräkning och upprätthölls tills det Ottomanska riket blockerade handelsvägarna i slutet av 1400-talet. Målet för den nya Sidenvägen är att sammanbinda världen genom modern infrastruktur enligt multilaterala principer.

Jiang Lixiao menar att den kinesiska ingången till konfliktlösning geopolitiskt hämtar inspiration från Konfucius, i att försöka förstå båda sidor och den djupare grunden till konflikterna och sträva efter en naturlig balans, en inställning han menar att det råder brist på och avspeglar sig i konfliktzoner som Ukraina och Palestina.

– Grundorsaken till instabiliteten i Israel och Palestina är att ockupation leder till desperation. Kriget mellan Ukraina och Ryssland grundar sig också ytterst i att båda sidor söker säkerhet, men utan tillräcklig hänsyn till den andra sidan, säger han.

I den aktuella artikelserien om Kina kommer Nya Dagbladet framöver att titta närmare på aspekter som det omtalade sociala kreditsystemet, övervakningssystem och annan kritik mot landet som är vanligt förekommande frågor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.