Annons:

Kommentar: Brittiska huliganer förstör för folket

Det är fullt förståeligt, och befogat, att Storbritannien kokar av ilska över den katastrofala migrationspolitiken. Runt protesterna runtom i England finns samtidigt en hel del suspekta element vilkas motiv man kan ifrågasätta.

Publicerad augusti 6, 2024 – av Isac Boman
Ett antal utryckningsfordon och polisstationer har satts i brand under kravallerna.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 1 500,00 SEK 3% Mål: 50 000,00 SEK

"White riot, I wanna riot. White riot, a riot of my own" sjöng det berömda punkbandet The Clash när man önskade att engelska arbetarklassen skulle ta efter 1976 års svarta kravaller i England. 38 år senare ser vi nu engelsmännen gå man ur huse, tyvärr dock enligt ett koncept som alltmer påminner om den våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM:s kravaller 2020.

Hundratals personer har redan gripits efter våldsamma upplopp i ett flertal städer. Föga förvånande möter dessa den brittiska regeringens fördömanden som lovar att de inblandade kommer att få hårda straff. ”Ni kommer att ångra er”, har premiärminister Keir Starmer bland annat deklarerat.

Det är fullt förståeligt, och befogat, att Storbritannien kokar av ilska efter att en rwandisk ung man bestialiskt mördade tre små flickor i engelska Stockport och skadade ännu fler i en grotesk knivmassaker riktad mot barn. I den bemärkelsen är det snarast ett hälsotecken att britterna nu går man ur huse, i alldeles särskilt hög grad bland mindre bemedlade befolkningslager som känt av effekterna av migrationspolitiken i högre grad än andra, för att visa sitt missnöje över den otrygghet som politikerna tvingar dem att leva i och som de själva aldrig bett om.

Det bör också betonas, i kontrast till den propaganda som medströmsmedier och brittiska makthavare basunerar ut, att den absoluta lejonparten av deltagarna i de mångtusenhövdade protesterna av allt att döma inte alls är några ”extremister”, utan helt vanliga (och mycket modiga) britter som vill få till en förändring och tydligt deklarera att de fått nog av den misär de befinner sig i. Systemkritiska röster går så långt som att folket i England nu äntligen har "vaknat" och reser sig mot ett långvarigt maktmissbruk.

Annons:

Runt protesterna finns samtidigt en hel del suspekta element vilkas motiv man kan spekulera kring – så kallade kontrajihadister och maskerade män som agerar med våld som strategi, en väg som på förhand är dömd att misslyckas. På sociala medier gottar sig vissa mindre genomtänkta kritiker över att se engelsmän och muslimer i slagsmål med hänvisning till att ”det nu äntligen händer någonting” efter att nävar knutits i fickorna i decennier. Dessa sentiment faller sammanfattningsvis inom det gamla franska ordspråket att "En dumbom finner alltid en beundrare: en ännu större dumbom".

Vad är det som kommer att hända, bör man fråga dessa. Den brittiska regeringen låter redan nu meddela att en ”arme av specialistpoliser” ska sättas in för att få slut på oroligheterna och de politiska huliganer som driver på för att eskalera kaoset har inget seriöst våldskapital kontra statsmakten. Tänker de att de ska få till en "knytnävsrevolution" och få politikerna att lyssna på dem, förändra migrationspolitiken i grunden och påbörja ett omfattande repatrieringsprogram?

Den sannolika utgången är att våldet istället kommer att tas som förevändning för att slå ner på all opposition med nya drakoniska lagar, stenhård repression, ännu mer övervakning och kartläggning av påstått ”farliga” systemkritiska röster av olika slag, antagligen därtill också långa fängelsestraff för vissa och utbredd demoralisering i systemkritiska led.

Därtill kan tilläggas att de allra flesta vanliga människor ser med avsmak på våldet och anser att dylikt är moraliskt förkastligt. Med andra ord kommer det knappast heller att öka det folkliga stödet för protesterna utan tvärtom ta död på det.

Det faktum att kravaller och våldsamma upplopp, organiska eller orkestrerade, kan sätta press på politiker att avgå, ändra lagar eller införa olika former av samhällsförändringar har vi förvisso sett många exempel på runtom i världen – men det gäller bara till en viss gräns, och är också helt beroende av vilka grupper som står bakom våldet och vilka förändringar makthavarna avkrävs. BLM-rörelsen lyckades driva igenom olika krav med sina omfattande upplopp framförallt eftersom dessa i stort låg i linje med den politik som redan bedrevs av makthavarna till att börja med. På motsvarande sätt går krav i linje med ursprungsbefolkningens intressen på tvären med detta.

Engelsmännen kämpar just nu, liksom så många andra västeuropeiska befolkningar, med att få sina intressen representerade av sina nationella regeringar. Alldeles oavsett vad man har för bevekelsegrunder kan man konstatera att de som använder huliganism och vandalism som politisk metod agerar kontraproduktivt om man vill främja det engelska folkets intressen. I bästa fall har de huliganer som gör skada på Englands gator inte tänkt efter, i värsta fall agerar man medvetet just för att motarbeta protestyttringen mot makten.

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Halva Ukraina utan ström efter nattens drönar- och robotanfall

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 14:12 – av Emil Fjellstedt
Brinnande byggnad och rökpelare efter nattliga anfall mot Ukraina.
Natten till tisdagen brann byggnader i flera ukrainska städer efter drönar- och robotanfall.

Ryssland angrep Ukraina med hundratals drönare och tiotals robotar under natten till tisdagen. Rapporter talar om omkring 300 drönare och om strömavbrott i upp till halva landet.

Nattens anfall kommer efter den ukrainska drönarsvärmen mot Moskva på valdagen, då tre civila dödades i Moskvaregionen.

Källor uppger att anfallet gick mot Kiev, Odesa-regionen, Zaporizjzja, Pavlohrad, Kremenchuk och Dnipro. Vanliga drönare sattes in mot Kiev och Odesa. Jetdrivna drönare gick främst mot Dnipro. Kryssningsrobotar och ballistiska robotar användes mot Kremenchuk, och robotar av typen Banderol mot både Dnipro och Kremenchuks oljeraffinaderi. Spaning över västra Ukraina beskrivs som förberedelse för nästa våg.

Lager och industri

I Odesa-regionen träffades ett lagerkomplex vid Usatove för tredje gången. Rapporter beskriver en stor brand, med tjock svart rök, efter en träff med en jetdriven drönare mot ett lager i utkanten av Odesa. Satellitbilder ska ha visat en kraftig brand av samma slag som vid tidigare träffar mot anläggningen.

I Dnipro registrerades en stor brand i stadens sydvästra industriområde efter flera drönare och en ballistisk robot. Rapporter bedömer att anläggningarna inte kan användas under lång tid. Runt Kremenchuks raffinaderi hördes explosioner, men på morgonen fanns ännu inga bilder av brand där. En ballistisk träff noterades också i staden, utan närmare uppgifter om förstörelsen.

Strömavbrott

Konsekvensen som lyfts är elnätet. I Tjernihiv ska omkring 100 000 invånare ha blivit utan ström. Avbrott uppges också ha börjat i Kiev, Mykolajiv och Sumy. Sammantaget beskrivs upp till hälften av Ukrainas territorium som drabbat, och avbrotten väntas fortsätta om anfallen gör det.

Rapporterna anger inte hur många som dödats. Regionala ukrainska uppgifter, där ingen annan information finns, talar om två döda och sex skadade i Dnipro, med sök under rasmassor vid ett träffat företag, och om ett femvåningshus i Kiev där 15 personer ska ha räddats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Georgescu gripen i bedrägeriutredning – tredje rättsliga spåret mot den portade valvinnaren

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad Igår 13:09 – av Emil Fjellstedt
Călin Georgescu talar omgiven av mikrofoner utanför en stenbyggnad.
Călin Georgescu utanför den centrala valmyndigheten i Bukarest den 7 mars 2025, sedan han portats från omvalet. Arkivbild.

Rumänsk polis grep under måndagen den tidigare presidentkandidaten Călin Georgescu, misstänkt för bedrägeri mot en affärsman. Georgescu har inte kommenterat ärendet. Om tidigare utredningar har han sagt att de är politiskt motiverade.

Åklagarmyndigheten DIICOT genomförde fem husrannsakningar, bland annat i hans hem. Tre personer ska, enligt åklagarna, ha agerat för att få otillbörlig ekonomisk vinning.

Politico skriver, med hänvisning till DIICOT, att gruppen ska ha vilselett en rumänsk affärsman för att komma åt garantier han satte in för att få krediter. Offret ska ha förlorat mer än 1,1 miljoner euro. Balkan Insight rapporterar att gruppen, som Georgescu ska ha lett, från september 2021 fick mannen att tro att han kunde få ett lån på 6 miljoner euro mot en garanti. Han ska ha fört över omkring 1 miljon euro och därefter ytterligare 100 000 euro för ett utlovat lån på 15 miljoner. Lånet kom aldrig.

Tredje spåret mot samma man

Bedrägerimisstanken är inte det enda rättsliga spåret. Politico beskriver två pågående mål: ett om en påstådd våldsam kupp mot författningsordningen, och ett om att ha främjat "fascistisk ideologi". Balkan Insight nämner också medhjälp till att undergräva författningsordningen, spridning av falsk information och grundande av en antisemitisk organisation. Georgescu nekar. Inget är avgjort i dom.

Bakgrunden är det avbrutna valet. Georgescu vann första omgången i november 2024, enligt Politico med 23 procent av rösterna. I december samma år ogiltigförklarade författningsdomstolen valet och han portades från omvalet, med hänvisning till en påverkansoperation från en främmande stat – enligt rapporteringen Ryssland. Omvalet i maj 2025 vanns av Nicușor Dan.

"Rumänien är en diktatur"

George Simion, Georgescus politiska allierade och ledare för alliansen för rumänernas enhet, AUR, fördömde gripandet på Facebook: "Vem som helst av oss kan bli nästa. Stoppa övergreppen! Rumänien är en diktatur!"

Utanför DIICOT, dit Georgescu skulle föras för förhör, samlades hans anhängare. Myndigheterna satte upp avspärrningar och kallade in gendarmeriet. Balkan Insight uppger hundratals anhängare. Politico hänvisar till rumänska medier och talar om flera dussin.

Inifrån FN och Romklubben

Georgescu har sagt det här långt före måndagens gripande. I en intervju med Reiner Fuellmich, publicerad av ICIC den 30 december 2022, berättade han om nära 18 år i FN-systemet. Han började i UNDP i Rumänien och var senare specialrapportör för farligt avfall i närmare två och ett halvt år. Först, sade han, trodde han att FN kunde hjälpa människor. Sedan ändrade han sig.

Den verkliga orsaken är oligarkin, det globala oligarkiska systemet, sade han. Konflikten står enligt honom inte bara mellan suveränitet och globalism.

Plattformen, bron för det här oligarkiska systemet att kontrollera, sade han om FN.

FN:s Agenda 2030 är samma som Davosagendan, sade han. Båda är, enligt honom, icke-statliga organisationer.

Samma sak sade han om Romklubben, där han var ordförande för det europeiska centret i Wien i närmare två och ett halvt år. Klubben var, sade han, en annan icke-statlig organisation med samma problem som FN. Den hade börjat 1968 med Aurelio Peccei och rapporten Tillväxtens gränser, som varnade för att planetens resurser exploaterades för fort, av girighet. I praktiken fann han samma slutsats som i hållbarhetsmötena: hur konsumtionen kan ökas.

Georgescu har inte uttalat sig om bedrägerimisstanken. Om de tidigare utredningarna har han sagt att de drivs av politiska skäl, och det han beskrivit inifrån FN och Romklubben gör måndagens gripande svårt att hålla isär från den politiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Källor: USA vill öppna två nya baser på Grönland

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 09:18 – av Emil Fjellstedt
Snötäckt flygplats i Narsarsuaq med landningsbanan mot fjorden och fjällen.
Flygplatsen och bygden i Narsarsuaq på södra Grönland, fotograferade i november 2020. Banan anlades för den amerikanska basen Bluie West One.

USA planerar två nya militärbaser på Grönland, enligt källor till Reuters. De pekar ut Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten, inför att säkerhetsavtalet med Danmark och Grönland väntas undertecknas senare under tisdagen. Texten är inte offentlig.

Två av tre personer med insyn namnger platserna för Reuters: Narsarsuaq, där befolkningen krympt till några dussin sedan USA stängde Bluie West One på 1950-talet, och Mestersvig, en militär utpost på östkusten som används av Siriuspatrullen, ett danskt specialförband med hundsläde. Danmarks Radio skriver samma kväll att det ännu är oklart exakt var baserna ska ligga, men att USA vid flera tillfällen visat intresse för flygplatsen i Narsarsuaq. Varken danska eller grönländska myndigheter har bekräftat Mestersvig.

Undertecknandet väntas vid FN:s generalförsamling i New York klockan 16.30 svensk tid. Källorna säger att detaljerna inte är låsta förrän underskriften. Vita huset avböjde att kommentera innehållet. Danmarks och Grönlands regeringar svarade inte på Reuters förfrågan.

Nya Dagbladet har tidigare redovisat hur Donald Trump och den danska regeringen beskriver samma opublicerade text. Trump skrev i fredags att uppgörelsen "ger USA permanent kontroll över säkerheten, och alla andra behov, på Grönland", och att en stor militär närvaro ska börja byggas i den relevanta delen av ön. En anonym tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement sade till NBC att avtalet också ska ge rätt att öka antalet baser efter behov. Inget av det går att läsa mot en publicerad text.

Bygden vid landningsbanan

I Narsarsuaq har Ole Guldager, som driver ortens museum, hus nära banan.

Att föreställa sig att vi kan bo här tillsammans med amerikanerna tror jag inte blir fallet, säger han till DR.

Det skulle bli mycket kontrollerat vad som pågår, och jag gissar att amerikanerna långt skulle föredra att vi flyttar härifrån, fortsätter han.

Jag tror att folk kommer att vara mycket skeptiska till det här. Det har att göra med den oförutsägbarhet som den amerikanska administrationen har visat under en rad år, men särskilt de senaste två åren, säger han.

Aqqaluk Lynge, grundare av Inuit Ataqatigiit och tidigare ordförande för Inuit Circumpolar Council, säger att inget konkret är känt förrän man ser hur en bas skulle se ut. En civil del måste finnas kvar i Narsarsuaq.

Det är bara på det sättet man kan etablera ett någorlunda förhållande till amerikansk närvaro i det grönländska samhället, säger han till DR.

Borgmästaren i Kommune Kujalleq, Malene Vahl Rasmussen, säger att kommunen "går inte på kompromiss med civila rättigheter och bystatus om en bas ska öppnas i Narsarsuaq".

Inget besked före underskriften

Mette Frederiksen och försvarsminister Jeppe Bruus vill inte gå in i innehållet.

Vi kan inte gå in i substansen förrän vi har ett undertecknat avtal, sade Frederiksen till DR på måndagskvällen.

Christian Kjeldsen, ordförande för näringslivsorganisationen Grönlands Erhverv, har inte heller sett texten. Han noterar att parterna hittills kallat uppgörelsen tillfredsställande och talar om en "win-win-win".

Den bas som finns kvar

Narsarsuaq var den amerikanska basen Bluie West 1 mellan 1941 och 1958. Banan blev sedan civil flygplats. Under kalla kriget hade USA 17 anläggningar och över 10 000 man på ön, enligt Reuters. I dag finns bara Pituffik Space Base i nordväst, med omkring 150 militärer.

I april rapporterade DR att en officer från USA:s marinkår besökt Narsarsuaq och frågat om banan, hamnen och byggnaderna. Nordkommando sade då att platsen övervägdes, utan beslut. Den civila flygplatsen och hotellet skulle stängas när en ny flygplats öppnar i Qaqortoq, omkring sex mil bort.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pentagonutredning pekar ut Palantirs AI efter flickmassakern i Minab

Eskalationen i Mellanöstern

Uppdaterad Igår kl 12:55, Publicerad september 21, 2026 – av Jan Sundstedt
Män bär en iransk flaggtäckt kista; flygbild visar rader av nygrävda gravar i Minab.

Pentagons interna utredning pekar ut övertro på Palantirs AI-system Maven som en länk i kedjan bakom missilanfallet mot skolan Shajareh Tayyebeh i Minab, där minst 123 barn dog.

Bloomberg skriver under fredagen att personer insatta i utredningen pekar på tre saker som samverkade: gamla underrättelser, ett nedskuret civilskydd och personal som litade för mycket på Palantirs system.

Nya Dagbladet rapporterade om anfallet redan på krigets första dag, den 28 februari 2026, och kunde därefter visa en geolokaliserad film av attacken.

Två Tomahawkmissiler träffade skolbyggnaden och skolgården. Barnen gick där som vanligt, pojkar och flickor på olika våningsplan.

Åklagaren i Minab fastställde i april över 150 döda, varav minst 123 skolbarn, både pojkar och flickor.

Maven angav skolan som mål

Maven Smart System från Palantir Technologies väger samman fler än 150 informationsflöden. Inför kriget kortade Maven arbetet med mållistan till några minuter.

Skolan låg kvar som anläggning tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Personal matade in skolan med den gamla stämpeln, och Maven rekommenderade den som mål för dag ett.

Operatörerna på USA:s centralkommando räknade med att Maven skulle stoppa föråldrade uppgifter. Trots detta släppte systemet igenom uppgifterna.

Palantir avsäger sig ansvaret, och bolaget uppger för Bloomberg att det inte ansvarar för den underliggande informationen och inte heller för att upptäcka brister i underrättelserna.

Pentagon skar ner personalen som skulle skydda civila med ungefär 90 procent. Färre än 20 personer blev kvar på hela försvarsdepartementet.

På Centcom krympte gruppen från tio personer till en enda. Ingen från den gruppen granskade det tilltänkta målet före avfyrningen.

En analytiker uppges ha noterat förändringarna redan 2019, men han lade uppgifterna, enligt rapporterna, i fel system. Skolan låg öppen: egen webbplats, Google Maps, egna murar och egen ingång sedan 2016–2017.

FN: Skolbyggnaden det avsedda målet

FN:s oberoende granskning av Iran slår fast under torsdagen att skolbyggnaden var det avsedda nedslagsmålet, inte en tragisk felträff.

Amerikanska styrkor underlät enligt utredningen att göra allt som var möjligt för att kontrollera att målet var militärt.

Utredarna skriver att det gick bortom ren oaktsamhet och att rimliga skäl finns för att bedöma attacken som ett krigsbrott.

Tomahawkrobotarna pekar ut USA, den enda krigförande parten som använder den typen av robot, vilket Bellingcat skriver.

Centcomchefen Brad Cooper sade i maj att den preliminära utredningen knyter skolanfallet till en amerikansk insats.

Pentagon säger till Reuters att utredningen fortfarande pågår och att myndigheten tills vidare inte har något att meddela. Nya Dagbladet har tidigare granskat bevisläget mot USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.