Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Svenskarnas skulder hos Kronofogden har aldrig varit större. Bland dem som beviljas skuldsanering anger flest numera att de själva har köpt mer än de haft råd med, inte att de drabbats av sjukdom.
Privatpersonernas samlade skuld hos Kronofogden uppgick till 154 miljarder kronor vid slutet av 2025. Uppgiften kommer från myndighetens årliga rapport "Betalningsproblem och skulder hos Kronofogden 2026", som publicerades den 10 juni.
År 2019 låg skuldberget på knappt 83 miljarder. Ökningen är 86 procent. "Det är det högsta skuldbeloppet som har uppmätts", skriver Kronofogden.
Antalet skuldsatta har samtidigt stigit till 449 703 personer, 52 542 fler än 2019 och det högsta antalet på över 20 år. Knappt fyra procent av Sveriges vuxna befolkning finns i registret, och nästan en fjärdedel av dem har funnits där i tjugo år eller längre.
Skulderna är ojämnt fördelade. De fem procent som är mest skuldsatta står för drygt hälften av beloppet. Även den typiska skulden har vuxit: medianskulden steg från 58 379 kronor 2019 till 93 530 kronor, en ökning med 60 procent.
— Att skuldsätta sig för att hantera vardagliga åtaganden har blivit norm, konstaterar myndigheten i rapporten. Som drivkrafter bakom ökningen pekar Kronofogden på hög inflation, ökad arbetslöshet och global oro.
Rekordmånga vill bli skuldfria
Hela 33 469 personer ansökte om skuldsanering 2025, ett nytt rekord och 63 procent fler än 2019. Bland personer upp till 50 år har ansökningarna ökat med 88 procent. Andelen som beviljades steg till 43 procent, från 32 procent året innan.
De flesta som beviljas skuldsanering bor i hyresrätt, är ensamstående och har inga hemmavarande barn. Den vanligaste självrapporterade orsaken till betalningsproblemen är överkonsumtion. För fem år sedan var sjukdom vanligare. Bland alla som ansöker anger 35 procent överkonsumtion som skäl, uppger Kronofogden.
Drygt var fjärde som beviljas skuldsanering saknar betalningsplan och betalar alltså ingenting av skulderna. Enligt Kronofogden gäller det främst personer med låga inkomster.
Färre nya betalningskrav
En ljusglimt finns. Ansökningarna om betalningsföreläggande, det första steget när en borgenär vill få ett krav fastställt, minskade 2025 med 10 procent till 1 146 000. Antalet berörda personer sjönk med 7 procent till drygt 410 000.
Kronofogden bedömer att nedgången sannolikt beror på att ekonomin gradvis har återhämtat sig efter flera år av hög inflation och stigande räntor. De senaste två åren har både ränta och inflation sjunkit, samtidigt som reallönerna har ökat. Myndigheten ser minskningen som en möjlig "tidig indikation" på att även inflödet till indrivning kommer att avta.
— Överskuldsättning och betalningsproblem i samhället är ganska komplexa frågor, vi hoppas att den här rapporten ska ge en överskådlig bild av den tillgängliga statistik som finns hos oss på Kronofogden, säger Pernilla Tollin, analytiker på Kronofogden.
